LISTERDYB dande förmögenhet och återvände till Tyskland som amerikansk konsul, först i Leipzig och därefter i Baden. L. sökte nu igångsätta byggandet av tyska järnvägar men fick 1837 avbryta denna verksamhet, då hans amerikanska företag ruinerats och han därigenom blev utan tillgångar. Han sysslade därefter med journalistik, bl.a. som korrespondent i Paris. I förtvivlan över alla motigheter begick han självmord. — L. har utfört en forskargärning, som blivit av epokgörande betydelse för den tyska nationalekonomien. Konturerna i hans åskådning antydas redan i ”Outlines of American political economy” (1827), och i hans huvudarbete, ”Das nationale System der politischen Oekonomie” (1841; många uppl., senaste 1930; sv. övers. ”Det nationella nationalekonomiska systemet”, 1888), möta de teorier, som alltjämt utgöra kärnan hos protektionismen. L. är i dessa arbeten starkt kritisk mot liberalismen och Adam Smith, som enl. hans mening förbisett nationens betydelse. Liberalismen hamnar genom sin individualism i en världsfrämmande kosmopolitism. Ekonomisk politik måste syfta till nationens ekonomiska stärkande. Härvid är icke tillgången på utbytbara nyttigheter av väsentlig betydelse. Viktigare än rikedomen är förmågan att skapa rikedom, de produktiva krafter, som varje nation måste söka inom sig utveckla till största effektivitet. Under denna utveckling genomlöper samhället olika stadier. På det lägsta stadiet är frihandel nyttig, men under den period, då industrier hålla på att växa fram, måste dessa skyddas mot konkurrens från nationer, som hunnit längre. Slut stadiet för varje nation bör vara ett tillstånd, då de egna produktiva krafterna utvecklats till sådan effektivitet, att landets industri kan uppta fri tävlan med varje annat lands industri. Frihandel är då åter det naturliga. — L:s ”Schrif-ten, Reden, Briefe” började utgivas 1927 av det 1925 grundade F.-L.-sällskapet i Stuttgart. — Litt.: A. Sommer, ”F. L:s System der politischen ökonomie” (1927). T.E-t. Lista, s:n i Västerrekarne hd, Södermanlands län, s.v. om Eskilstuna, n. om Hjälmaren; 45,42 kvkm., därav 45,28 land; 801 inv. (1933; 18 inv. pr kvkm.); 15,ie kvkm. åker (1927; 33,5% av landarealen), 20,6i kvkm. skogsmark. Egendomar: Vingsleör, Bondeka, Hvargarn m.fl. — Pastorat: Gillberga och L., Västerrekarne kontrakt, Strängnäs stift. J.C. Lista. 1) L. el. L i s t e r 1 a n d e t, halvö i Vest-Agder fylke, s. Norge, mellan Farsund-fjorden i ö. och Fedafjorden i v. Ett 1,3 km. långt och 30 m. högt näs skiljer L. från inlandet. L. är ett flackt och välodlat morän-landskap. Fyr och meteorologisk station. Ax.S. 2) Hd i Vest-Agder fylke, s. Norge, 138,si kvkm., 5,350 inv. (1930), omfattar L. (el. Lister-landet) och de låga ljunghedarna ö. därom. Ar.S. Lista y Aragön [i aragå'n], A 1 b e r t o, spansk skald och lärd (1775—1848). L:s ”Poesias” (1822) voro för sin tid, en förfallsperiod, förtjänstfulla. Större betydelse har L. som lärare; han blev vid 21 års ålder prof, i matematik i Sevilla, sedan, efter en tid av landsflykt på gr. av liberala tänkesätt, i Bilbao och slutl. i Madrid. Största betydelsen har L. genom sina estetiska skrifter: ”Del sentimento de la belleza”, ”Reflexiones sobre la dramåtica espa-nola” m.fl. — ”Poesias” i ”Biblioteca de autores espanoles”, 67 (1875). J.V. Lister, Listerlandet, se Lista (Norge) och Listers härad. Lister [li'sta], Lord J o s e p h, engelsk kirurg (1827—1912), blev 1858 underläkare vid sjukhuset i Edinburgh, 1860 prof, i kirurgi i Glasgow. Här började L. sin betydelsefulla kamp för den antiseptiska [-sårbehandlingsmetoden-] {+sårbehandlingsme- toden+} (se A n t i s e p-t i k; de första tr. meddelandena härom i ”The Lancet”, 1867), vilken hastigt vann insteg vid sjukhusen och genom vilken L. blivit en av mänsklighetens största välgörare 1869 överflyttade han till Edinburgh som prof, i klinisk kirurgi, och kirurger från hela världen strömmade dit för att personligen lära känna L:s metoder. 1877—92 var han kirurgie prof, vid King’s college, London, blev 1883 baronet, 1897 pär; från 1896 var han president i Royal society, blev hedersborgare i Edinburgh och London, presiderade vid 2:a internationella tuberkuloskongressen i London 1901 m.m. — Litt.: Biogr. av G. T. Wrench (1913), R. J. Godlee (1917), J. R. Leeson (1927). C. Li'stera, bot., se Tvåbladsläktet. Listerby, s:n i Medelstads hd, Blekinge län, vid kusten, s.ö. om Ronneby; 42,70 kvkm., därav 42,65 land; 2,065 inv. (1933; 48 inv. pr kvkm.); 13,83 kvkm. åker (1927; 32,4% av landarealen), 17,37 kvkm. skogsmark. Egendom: Gjöholm. — Pastorat: L. och Förkärla, Medelstads kontrakt, Lunds stift. — Bild se sp. 371. M.P. Listerdyb, farvattnet mellan de slesvigska Nordsjööarna Römö och Sylt. Här sammandrabbade den av L. De Geer i Nederländerna för sv. räkning utrustade flottan 1644 under M — 369 — — 370 —