LITAUEN gällande doinstolsorganisationen efterliknar västeuropeiska förebilder. Sålunda döma i lägsta instans fredsdomare, från vilka kan klagas till någon av L:s 4 landsrätter, som jämväl handlägga större civil- och brottmål ss. första instans. En högsta domstol finnes med säte i Kaunas. E.K. Föi svar sväsen. Statspresidenten utövar högsta befälet och är ordf, i stora försvarsrå-det. Landet indelas i 3 militärdistrikt, motsvarande 3 arméfördelningar. Inf. består av 7 reg. om i allm. 3 bataljoner om 3 gevärs- och 1 kulsprutekompani m.m. Kav. räknar 1 brigad om 2 reg. om 4 ryttar- och 1 kulsprule-skvadron m.m. Art. omfattar 3 reg. om 2 divisioner om 2 batterier samt 1 självständig division om 3 tunga batterier. Därjämte finnas 1 pionjär- och 1 förbindelsebataljon, 1 järn-vägskompani, 1 pansaravd. (pansarbilar, stridsvagnar, pansartåg). Flygtrupperna utgöras av 6 spanings- och jaktdivisioner samt 1 skoleska-der. — Allmän värnplikt i åldern 21—45 år är stadgad genom lag av % 1929. De värnpliktiga tillhöra aktiva armén i 1% år samt därefter disponibilitetsreserven i 2 år, reservens l:a kategori i 10 och dess 2:a el. lantvärnet i 10 år. Utbildningstiden i linjen är fastställd till 1% år; den kan förlängas el. förkortas med 3 mån. och kompletteras av repetitionsövning-ar. Av årskontingentens 17,000 man uttagas 13,000 till linjen, och flertalet av de övriga tilldelas ersättningsreserven, som erhåller en kortare utbildning. Obligatorisk förberedande militärutbildning förekommer i skolorna. En skyddskårsorganisation, räknande o. 52,000 man, finnes vid sidan av armén. Landet saknar krigsindustri. Fredsstyrkan uppgår till c:a 18,000 man och utgifterna för försvarsväsendet (1932) till 51 mill. litai. E.O.B. Vapen. I rött fält (sköldens kant silver) en på en vit häst med remtyg, sadel o.s.v. i guld framsprängande ryttare med draget svärd, silver, och sköld med rött fält (kanten guld), vari patri-arkalkors, guld. — Flagga. Nationalflaggan tre horisontella band: gult, grönt, rött. N.L.R. Mått och vikt. Metersystemet tillämpas. Mgnt. Under självständighetens första år cirkulerade tyska mark och ostmark (se d.o.), vilka inlöstes, sedan genom lag av ®/s 1922 införts guldmyntfot med 1 litas =100 centai el. centui = V10 U.S.A.-dollar = 0,37315 kr. Mynt-ningen omfattar: i silver 5, 2 och 1 litai samt i kopparaluminium 50, 20, 10, 5 och 1 centai. N.L.R. Finanser. Budgeten slutade för 1932 på 282,2 mill. litai. I inkomster inflöto i själva verket blott 276,9 mill., men utgifterna höllos nere 1 264,6 mill., varför ett överskott om 12 mill. uppstod. Bland inkomsterna märkas tullar med 57,4 mill., konsumtionsskatter med 20,6, direkta skatter med 38,2, monopol med 32,7, gebyrer med 18,3, statens affärsverksamhet med 50,8 och inkomsten av statlig förmögenhet (mest skogar) med 22,0 mill. Utgifterna fördela sig på främst kommunikationer med 59,6 mill., jord-bruksdep. 48,5, försvaret 44,5, undervisningen 36,5, finansdep. 31,0 mill. o.s.v. — Statsskulden uppgick Vo 1932 till 140,4 mill. litai, därav 137,o mill. utländsk och 2,5 mill. inländsk. Av den utländska var nära Us (4,i mill. $) till Sv. tänd-sticksbolaget. A.Vr. Bankväsen. Uppkomsten av detta sammanfaller med landets politiska frigörelse. Bankutvecklingen gick de första åren mycket raskt. Den officiella statistiken för 1931 räknade 433 kreditanstalter. Bland dessa intaga Lietuvos bankas och Zemés bankas en särställning, den förra som sedelutgivande centralinst. och den senare som hypoteksbank för hela landet, båda ägda helt el. nästan helt av staten. De eg. affärsbankerna äro 5. Bland dessa äro Ukio bankas, grundad 1918, den äldsta och största. Lilauische Genossenschaftsbank är central för en kooperativ sammanslutning av över 200 medl.-kassor. En livlig utveckling ha de ömsesidiga sparkasse- och kreditföreningarna visat, vilka uppgå till o. 400, alla med mycket begränsad rörelse. Dessutom finnas 22 ömsesidiga kreditbolag med intressen övervägande bland större affärs- och industriidkare. K.W-B. Ekonomisk geografi. Åkerbruket är huvudnäring. Det gynnas av den bördiga jordmånen och det i stort sett gynnsamma klimatet. 77 % av befolkningen (av lilauerna själva t.o.m. 91 °/o) lever av desamma. Ännu finnas storgodsägare av huvudsaki. polsk nationalitet, så att man kan tala om en polsk överklass. Dock försiggår genom statens ingripande en långsam uppdelning av storgodsen i mindre brukningsdelar. Nära halva arealen (49 °/o) är odlad jord. Åkerbruket slår högst i Kaunas’ omgivningar och mellan denna trakt och tyska gränsen. De viktigaste kulturväxterna äro råg och potatis, medan korn och havre huvudsaki. produceras till kreatursfoder. Skördeavkast-ningen pr ytenhet är i L. större än i de båda övriga baltiska staterna. Boskapsskötseln är av mindre betydelse än åkerbruket. Svinaveln är dock av stor vikt. På alla trädesåkrar och i skogsdungarna vim — 383 — — 384 —