LITAUEN lar del om sommaren av små mörka svin, som mera likna vild- än tamsvin. Även hästaveln är av betydelse. Husdjursbeståndet uppgick 1931 till 1,568,543 svin, 1,221,450 får, 1,297,376 nötboskap och 597,050 hästar. Skörd i 1,000 dt. Areal i 1,000 har Åkerjordens användning och. avkastning /9<?2 (Memelområdet inberäknat). Växtslag Råg ....................... 484,o 5,290 havre .................... 377,o 3,620 vete ...................... 208,o 2,550 korn ...................... 200,o 2,220 potatis ................... 173,o 18,270 »n (1931) .................. 56,o { 212 i fibrer) Skogsskötseln står lågt, och mångenstädes äro skogarna förödda genom rovdrift och överavverkning. 68 % av skogsarealen är barrskog. Rena barrskogar äro dock sällsynta. Skogstillgångarna äro myckel ojämnt fördelade. De i s.v. längs tyska gränsen belägna distrikten ha ända till 41 °/o av hela arealen skogtäckt medan skogsarealen i ö. sjunker ända till 6 % av hela ytan. Bergsbruket har mycket små förutsättningar. Malmer saknas nästan helt. Däremot utnyttjas de vidsträckta torvmarkerna till torvtäckt. Lerorna och gipslagren komma till användning inom industrien. Den senare är svagt utvecklad, och blott c:a 7% av befolkningen lever därav. 25,221 personer sysselsattes 1931 inom företag med större arbetarantal än 5 personer. Industrien arbetar hu-vudsakl. med jord- och skogsbrukets råvaror. 1931 producerades trä- och pappersmassa till ett värde av 10,8 mill. gkr., sågade och bilade trävaror för 8,0 mill., textilvaror för 7,7 mill., maskiner och melallvaror för 5,4 mill. och läder för 5,5 mill. Utrikeshandeln hade 1931 ett värde av 206,6 mill. gkr., varav 104,2 kommo på importen och 102,4 på exporten. De viktigaste importvarorna voro textilvaror (18,9 mill. gkr.), maskiner, järn- och stålvaror (10,9) och stenkol (4,3). De viktigaste exportartiklarna voro köttvaror (30,4 mill. kr.), smör (17,7), svin (7,9), ägg (3,9) och cellulosa (7,9). Importen från Tyskland hade 1931 ett värde av 49,0 gkr. och exporten dil av 47,4 gkr. För handeln med Storbritannien, Lettland och Sverige voro motsvarande siffror 7,4 och 33,9, 4,5 och 5,7 samt 2,o och 0,7. Järnvägsnätet hade 1931 en längd av 1,699 km. De som flottleder användbara vattendragen ha en längd av 1,962 km., varav 481 även äro segelbara. — Litt.: H. Mortensen, ”L. Grundzüge einer Landeskunde” (1926); E. J. Harrison, ”Lithuania” (1928); M. Hallenberger, ”Die baltischen Länder” (1929). J.F. Religiösa förhållanden. Enl. 1923 års census utgjordes större delen av befolkningen, 80,5 %, av romerska katoliker. Protestanterna upp-logo 9,5 % och de grekisk-ortodoxa 2,5 %. I Memeldislriktet äro emellertid protestanterna i majoritet på gr. av det starka tyska inslaget i befolkningen. Judiska trosbekännare finnas i L. till ett antal av 7,3%. Full religionsfrihet råder. Genom konkordatet av 1926 utgöra de romersk-katolska trosbekännarna en egen kyrkoprovins med ärkebiskop i Kaunas och 4 biskopar. Luterska kyrkan är nyorganiserad 1921 och omfattar en litauisk, en lettisk och en tysk synod. G.Jg. Undervisningsväsendet har kraftigt utvecklats, sedan L. blev oavhängigt. 1931/32 funnos 2,541 folkskolor med 245,685 lärjungar, 48 mel-lanskolor med 4,862, 53 gymnasier med 15,249 och 11 lärareseminarier med 1,185 lärjungar, förutom 25 högre facklärov. (handelsskolor, tekniska m.fl.) med 3,720 och 87 lägre med 4,088 lärjungar. Ett univ. i Kaunas öppnades 1922 och hade 1932 285 lärare och 4,475 studenter. C. Tidningspress. L:s tidn.-väsen är svagt utbildat. Ett 100-taI tidn. och tidskr. utkomma, de flesta på litauiska, därjämte på tyska, jid disch, ryska och polska. De förnämsta tidn. äro ”Lietuvos Aidas”, organ för tautininkai (se sp. 382), ”Lietuvos Zinios”, liberal, organ för folksocialisterna, ”Rytas”, organ för det katolska krislligt-demokratiska partiet, alla utg. i Kaunas, samt ”Memeler Dampfboot”, den ledande tyskspråkiga tidn., L:s förnämsta tidn., utg. i Memel. H.E. Konst. Den litauiska konstens nationella egenart framgår framförallt av folkkonsten. Landets hårda öden hämmade utformningen av en representativ konstkultur i europeisk mening, men i gengäld framkom en egenartad folklig konst, som såväl i arkitektur, skulptur och måleri som i konsthantverk nått märkliga uttryck. — Träkyrkor och synagogor, byggda av litauer, klockstaplar och kapell uppvisa drag, som äro besläktade med urgammal nordisk trä-arkitektur, även om ett kraftigt barockinslag överväger i nu bevarade byggnader. Lador och boningshus visa rika träsniderier i gavelkrön, fönsterluckor och förstukvistar. Typiska för L. äro votivkorsen i trä, som i oräkneliga variationer avteckna sig på fälten, i skogen el. vid husen. Urspr. höra korsen samman med hednisk sol- och dödskult, men de upptogo småningom även den kristna korsformen. Vidare förekomma ”kors” av kapelltyp, fyllda med egenartade naiva träskulpturer med helgonbilder och bibliska motiv, som också förekomma i kolorerade träsnittsuppl. ”Den sörjande” är en spec. Ii lauisk typ av Kristusbilden, som uttrycker en gripande, melankolisk stämning, en grovhuggen, Uppslagsbok. XVII. __ 385 ___ — 386 —