LITHANDER klassiska gestalt, Christian Donalitius (se denne). — 1800-talet visade en betydande litterär livaktighet, med diktare som D. P o-s k a (d. 1831), S. Stanevicius (död o. 1830), S. Valiunas (d. 1831) och A. Strazdas (d. 1833), prosaförf. som S. D a u k a n t a s (d. 1864), historiker och encyklopedist, M. V a I a n-é i u s (d. 1874) och A. Baranauskas (d. 1903), den senare även en betydande språkforskare. — En modernare strömning har ss. främsta förkämpar haft V. K u d i r k a (d. 1899) och J. Basanavicius (d. 1927). Den främste förf, i senaste tid är J. M a c u 1 e v i cius (se denne), med pseud. M a i r o n i s, jämte vilken må nämnas den talangfulle dramatikern V. K r e v e-M i c k e v i cius och ro-manförf. I. J u r k ü n a s-S e'i n i u s. — Litauens folkliga litteratur är betydande. Märkligast äro de s.k. dainos, folkviseartade dikter av vek, entonigt elegisk grundton. Genom Ph. Ruhigs övers, i ”Betrachtung der litauischen Sprache” (1745) blevo de kända av bl.a. Herder och Goethe. De ha samlats av bl.a. A. och J. Juske-vicius (2 bd, 1886—89). — Litt.: A. Bezzen-berger, ”Die litauische Literatur” (i ”Kultur der Gegenwart”, 1:9, 1908). C.F. Litchiplommon, se Litchiträdet. Litehiträdet, Litchi chine'nsis, enda arten av släktet Litchi av fam. Sapinda'ceæ, är ett i Kina inhemskt, 6—9 m. högt träd, vars valnötstora, rödbruna, äggformiga el. runda frukter, s.k. litchiplommon, ha en om honung påminnande smak och utgöra en eftersökt bordsfrukt, i torkad form även exporterad till Europa. A.V-e. Lit de justice [li' do zysti's], urspr. namnet på det säte, på vilket konungen tog plats i parlamentet i Paris, sedermera benämning på en högtidlig parlamentssession i konungens närvaro. En 1. hölls i senare tid av de franska konungarna eg. blott, när de ville tvinga parlamentet att inregistrera ett för detta misshagligt edikt. Den rätt att göra föreställningar, som f.ö. i något växlande omfattning under olika tider tillkom parlamentet, ansågs det näml, ej tillständigt att göra bruk av, då konungen personligen var närvarande, utan de då överlämnade edikten brukade genast och utan motsägelse inregistreras. P.S. Lit de parade [li' do para'd] (fra.), eg.: paradsäng; bädd på vilken liket av någon furstlig el. mera känd och betydande person ligger till allmänhetens beskådande. Liten, sjö i Undersåker och Mörsil s:n, Jämtlands län, genomflytes av Indalsälven; 317 m.ö. h.; 16 kvkm. Järpströmmen mynnar i L. S.E-s. Liter, förk. I., enhet för rymdmått inom metersystemet (se d.o.), definieras ss. volymen av t kg. vatten vid + 4° C. Dess storlek är mycket Lit de justice i Vendöme 1454. Fransk miniatyr. nära men ej exakt lika med 1 kbdm., i det att 11. = I,oooo27 kbdm. Skillnaden saknar dock i de flesta fall praktisk betydelse. 1 1. = 10 deciliter (dl.) = 100 centiliter (cl.) = 1,000 milli-liter (ml.). N.R-e. Li'tera (lat.), bokstav, se L i 11 e r a. Literarisches Zentralblatt fiir Deutsehiand [litorä'rifos tsänlrä'lblat fyr däiTJlant], biblio-grafisk tidskr., upptagande nyutkommen tysk vetenskaplig litteratur, grundad 1850, från 1919 utg. av Börsenverein der deulschen Buchhänd-ler. A.W-n. Literatmosfä'r, enhet för mekaniskt arbete el. energi, är det arbete, som utföres vid en volymökning av 1 liter under ett konstant tryck av 1 atm. 1 I. = l,oi33. 10® erg = 101,33 joule. L. är en arbetsenhet, som användes mycket inom den fysikaliska kemien och värmeteorien. N.R-e. Lite'wka, i tyska och österrikiska arméerna förr använd vapenrock av polsk typ (korta skört, nedvikt krage, knäppt med hakar). Bj. Litha'nder. 1) Pehr Emanuel L., affärsman, politiker (1835—1913), öppnade vid unga år i Göteborg egen affär, 1870 ombildad till grosshandel i textilbranschen. Med stor om-sikt och energi upparbetade han rörelsen till en av de största i riket. Tidigt verksam i det kommunala livet, invaldes L. i F.k. 1885 (led. 1886—94, 1897—1908, led. av Bevillningsutskottet 1887A—92, 1900—03 samt Särsk. utskottet 1897). L. var starkt konservativ och framförallt ivrig tullskyddsvän. Hans mest be — 389 — — 390 —