LITHBERG märkta insats som riksdagsman är hans oför-trulna strävan för byggandet av de nuv. riksdags- och riksbankshusen å Helgeandsholmen samt för banklagsformen 1897. För näringslivets förkovran arbetade han på många sätt, bl.a. som led. i frilager- och frihamnskommit-tén 1894—95 och genom att som utredningsman i J. Lennings sterbhus upprätta John Lennings vävskola. För köpmännen och deras anställdas yrkes- och kårangelägenheler visade han största intresse, även som donator. L. har utg. bl.a. ”Återblick över tjugofem riksdagar i F.k. 1886—1908” (1908) samt ”Riksdags-minnen. Anteckningar från åren 1888—4905” (1910). E.Ths. 2) Olof Axel Edvard L., den föregåendes sen, affärsman, politiker (f. 21/io 1870). Efter handelsstudier i Göteborg samt i England och Tyskland anställdes L. i faderns firma 1889, blev delägare 1893 och är sedan 1905 företagets verkställande direktör. Samtidigt har L. flitigt deltagit i det offentliga livet i hemstaden, bl.a. som sly-relseled. i ett stort antal ekonomiska, kommunala och politiska företag och organisationer. Likom fadern utpräglad konservativ och protektionist, har han ägnat mycken kraft och stort intresse åt sitt riksdagsarbete (led. av A.k. 1912—14 A, 15— 26 och från 1929, av F.k. 1926—28, led. bl.a. av Bevillningsutskottet, statsrevisor). Sätsk. har han inriktat sig på kritik mot statens monopolföretag och det sätt, på vilket dessa handhavas. E.Ths. Lithberg, Nils Jacob Mauritz, arkeolog och folklivsforskare (f. 3/s 1883), amanuens vid Kulturhistoriska museet i Lund 1908, vid Nordiska museet 1912, fil. d.r i Uppsala 1914 (”Gotlands stenålder”), sedan 1919 förste innehavare av Hallwylska professuren i nordisk och jämförande folk-livsforskning vid Nordiska museet. L., som är en vidsynt och idérik representant för modern jämförande etnologi, har i en serie pro- grammatiska artiklar och avh. sökt stabili sera detta i Sverige ännu ej avgränsade ämne. Av hans vittomfattande produktion är avh. ”Till allmogekulturens geografi” (i ”Rig”, 1918) av störst etnografiskt intresse. Bland övriga arbeten märkes den monumentala monografien ”Schloss Hallwil” (5 bd, 1924—30), resultatet av de av L. ledda utgrävningarna vid medeltids-borgen Hallwil (se d.o.) i Schweiz. L. har intagit en ledande ställning vid organisationen av sv. folklivsforskning, var bl.a. ordf, i 1920—23 års kommitté för detta ändamål; har som tillkallad sakkunnig verksamt bidragit till organisationen av Irlands fornminnesvård och upprättandet av det stora kulturhistoriska museet i Dublin. S.L-d. Lithen, J o h a'n, 1718 adlad L i t h e i m, tecknare (1663—1725), inträdde 1683 som ritare i Antikvitetsarkivet och blev 1688 volontär i Fortifikationen. L. var Dahlberghs medhjälpa re vid dennes teckn. till Karl XI:s krig samt utförde ett antal teckn. för Sueciaverket. I egenskap av fortifikationsofficer deltog han i Kari Xll:s krig till 1705 men var senare mest sysselsatt med teckn. över kungens krigsbedrifter och med kartografiska arbeten. 1708 blev han forti-fikationsbefälhavare i Göteborg. I Riksarkivet förvaras en mängd teckn. av L. G.V. Lithi'asis, med., stenbildning i urin- och gallvägar m.fl. ställen. LiThium, grundämne, se L i t i u m. Litho-, se även L i t o-. Litho'des, trollkrabba, släkte av noto-poda krabbor (se d.o.), med päronformigl, framåt tillspetsat huvudbröst. Ben och kroppens översida äro taggiga, ögonstjälkar korta, 3:e käkfotparet benlikt, 2:a—4:e gångfolparen mycket långa, 5:e paret litet, slutande i en ”klo” och inslaget i gälhålan, bakkroppens segmentering otydlig. Rätt stora arter, levande i tempererade och kalla hav. En rödaktig art, L. maja, finnes vid Sveriges västkust. O.C-n. Litho'domus, till fam. Myti'lidæ hörande musselsläkle med nästan cylindriska, i fram-och bakändan avrundade skal, vilkas lås sakna länder. Skalbuckla i främre ändan, låsband långt; de fullvuxna djuren sakna byssus. Många arter särsk. i varma hav, fossila former kända från stenkolsperioden. Arterna av släktet ha förmåga alt borra i kalk (se B o r r m u s s 1 o r). Hit hör bl.a. den i Medelhavet levande, ätliga h a v s d a d e 1 n, L. litho'phagus. O.C-n. Lithospe'rmum, bot., seStenfrösläktet. Lithotha'mnion, ett släkte kalkalger (se d.o.). Lithotripsi', se C. L. S. H e u r t e 1 o u p. LFtionglimmer, se G 1 i m m e r. LitionFt, zinnwaldit, se G 1 i m m e r. — 391 — — 392 —