LITURG kas med. fakulteten av statsuniv. i Fayetteville samt Philander Smith college för färgade. L. är säte för episkopal och katolsk biskop. Stor flygstation. M.P. Littlewood [li'talQod], John Edensor, engelsk matematiker (f. 1885), prof, i Cambridge 1928, har utg. en betydande lärobok, ”The elements of the theory of real functions” (1926), jämte avh. i funktionsteori. H-r. Littmann, Max, tysk arkitekt (1862—1931), prof. L. var framförallt verksam i München, där han utfört ett stort antal affärs- och bostadshus i en rutinerad eklektisk stil. En mängd tyska teaterbyggnader från 1900-talets första årtionden ha byggts av L., delvis i kompanjonskap med ingenjören J. Heilmann. F.H. Littmann, E n n o, tysk orientalist (f. 1875), prof, i semitiska språk i Strassburg 1906, Kairo 1910, Göttingen 1914, Bonn 1917 och Tübingen 1921. L. deltog 1899—1900 och 1904—05 i amerikanska arkeologiska exp. till Syrien och ledde 1905—06 den tyska exp. till den gamla etiopiska huvudstaden Aksum. Bland L:s arbeten märkas ”Die Entzifferung der Safa-inschriften” (1901), ”Zur Entzifferung der thamudenischen Inschrif-ten” (1904), ”Geschichte der äthiopischen Lite-ratur” (1907), ”Morgenländische Wörter im Deutschen” (1919; 2 Aufl. 1924) samt en tysk övers, av ”Tusen och en natt” (6 bd, 1921— 28). G.O-r. Littmarck, Ottilia Sophia, f. Rylander, skådespelerska (1834—1929). L. var 1857—73 anställd vid olika sällskap i landsorten, 1873 vid S. teatern, 1875—79 och 1885—89 vid Nya (Svenska) teatern, ledde 1880—83 eget sällskap samt var 1883—84 anställd vid Sv. teatern i Helsingfors och 1889—97 vid Dramatiska teatern. L:s framställningar i det komiska facket präglades av saftig bredd och fantasi, i det borgerliga skådespelet av kraft och värme. I det högre dramat föll hon för patetisk överdrift. Bland hennes roller märkas Elisabet av England, Fa-dette i ”Syrsan”, Katri i ”Daniel Hjort”, Hjör-dis i ”Kämparna på Helgeland”, fru Tjælde i ”Ett handelshus”, Laura i ”Fadren” och fru Pipping i ”Sodom och Gomorrha”. G.K-g. LFttois [-ais], klädesfabrik i Lundo (fi. Lieto) s:n, Äbo-Björneborgs län, en av Finlands äldsta fabriker, ägare Littoisten oy, aktiekapital 15 mill. fmk. Antalet arbetare är c:a 300 och produktionsvärdet c:a 15 mill. fmk. (1932). E.Ed. Littori'na, se L i t o r i n a. Littré, Maximilien Paul É m i 1 e, fransk språkforskare och filosof (1801—81). L. idkade först medicinska studier, men med sitt blyga, inåtvända sinne ansåg han sig föga skickad att använda dem i praktiken men desto mer i vetenskaplig forskning, och så kom bl.a. hans berömda uppl. av Hippokrates ut (10 bd, 1839 —61). Sedan han 1839 invalts i Inst. de France, fick han anledning att syssla med äldre fransk litteratur, och därmed kom han in på sitt förnämsta verksamhetsfält. Han publicerade i ”Histoire littéraire de la France” art. om forn-fransk litteratur, och han behandlade, med tillgodogörande av Diez’ (se denne) arbeten, i ”Journal des savants” det fornfranska språket, ett nästan okänt område i dåtida fransk vetenskap. Hans förnämsta verk är ”Dictionnaire de la langue framjaise” (4 bd, 1863—72; suppl. 1875), ett jättearbete, som L. nästan ensam utförde och som av G. Paris betecknats som ”ett av de skönaste, förtjänstfullaste och nyttigaste arbeten, som det 19 :e årh. frambragt”. L. omfattade med värme den comteska positivismen, som han behandlat i flera skrifter och vars överdrifter han sökte mildra. I politiken drogs L. in genom val till deputeradekammaren 1871 och till senator 1875, men hans blyghet hindrade honom att debattera politik annat än med pennan i hand. I Franska akad. invaldes L. 1871, ett inval som förmådde ärkebiskopen av Paris att utträda ur akad., då han ej ansåg revolutionären och fritänkaren ss. värdig akademiker. J-V. Littrow [li'trä], Joseph Johann von, österrikisk astronom (1781—1840), prof, i astronomi i Krakow 1807, i Kasan 1810, chef för observatoriet i Wien 1819. L. var en synnerligen framstående populärvetenskaplig förf., som genom sina arbeten kraftigt bidragit till att i vida kretsar väcka intresse för astronomien. Hans son Carl L u d w i g von L. (1811—77) efterträdde honom som chef i Wien och planlade samt påbörjade byggandet av Wiens nya observatorium. M-t. LituFtes, ett fossilt släkte av bläckfiskar, tillhörande nautiliderna. Dess skal är i begynnelsen hoprullat i en normal plan spiral, som fortsätter i en rak del av betydande längd. Denna innehåller boningskammaren. L. anses som representant för en egen fam., Litui'tidæ, och förekommer i silursystemet, t.ex. i Sveriges ortocerkalk. K.A.G. Litu'rg (grek. leiturgo's, till leitos, som hör till folket, till lao's, folk, och -urgo's, förrät-tare; eg.: som utför allmännyttiga handlingar o.d.), prästman, som förrättar altartjänsten. — 405 — — 406 —