LIV för yttre miljöförändringar (retbarhet), i den mån dessa utgöra en retning för densamma, t.ex. genom sinnesintryck. En grundegenskap hos 1., vilken gör sig gällande inom alla former av livsyttringar, är förmågan av självreglering. Härmed kan förstås den levande substansens förmåga att avgränsa livsprocessernas intensitet och sin egen sammansättning inom de gränser, som äro optimala. Denna självreglering gäller sålunda ej blott den yttre formens bibehållande under livet och för avkomman (ärftlighet) utan även för de kemiska processer, som avspegla sig inom den levande substansen. De syntetiska reaktioner, som leda till substansens gradvisa uppbyggande, äro inbördes reglerade på ett sådant sätt, att de leda till målet; en följdriktig reaktions-serie, som vi endast kunna finna en motsvarighet till i de genom mänsklig intelligens ledda reaktionerna i det kemiska laboratoriet. Men även här finna vi för syntesens reglering nödvändigtvis närvaron av levande substans: kemistens hjärna. De nedbrytande förloppen äro på samma sätt så avstämda till sin intensitet, att de först med dödens inträdande taga överhanden. De för livet typiska yttringarna kunna emellertid stundom vara så svaga, att de ej ens genom den starkaste iakttagelse kunna uppmärksammas. Man kan sålunda ej hos det vilande fröet registrera några livsprocesser, och detsamma gäller vissa bakteriesporer och sådana lägre djur, vilka kunna överleva en fullst. intorkning (rotatorier, tardigrader). Dock måste dessa organismer vara levande, emedan de genom ändamålsenlig behandling kunna överföras till vanlig livsverksamhet. Man kallar denna livsform latent (se Anabios). L. är oavvisligen knutet till cellen; den levande substansen består alltid av celler, ant. enstaka (encelliga organismer) el. i förbund (fler-celliga organismer). Den utanför cellen befintliga substansen (intercellular substans, kroppsvätskor) har ej 1. Sålunda är ej blodet levande, sedan det befriats från sina blodkroppar. I ultrafiltrerbart virus (se B a k t e r i o 1 o g i) har man velat se de minsta levande partiklarna. Det torde emellertid vara tvivel underkastat, om detta virus utgöres av celler, och på sista tiden har man från flera håll förnekat dess natur av levande väsen, ehuru det till synes har förmåga att fortplanta sig obegränsat. L. synes ej vara effekten av en enstaka kemisk individ (molekyl) utan sannolikt en samverkan mellan ett stort antal kemiska föreningar. I intimt samband med cellsubstansen står den syntetiska delen av ämnesomsättningen. Organismernas högre syntetiska förmåga är all tid knuten till den levande cellen, under det att de nedbrytande processerna och energiomsättningen till stor del kan försiggå genom en-zymatisk verksamhet, utan närvaro av levande substans och sålunda efter dödens inträdande. Av denna anledning har man letts till den uppfattningen, att det väsentliga för 1. just är att söka i självregleringen av dessa syntetiska förlopp. L.-förloppen ha länge betraktats ss. uttryck för en i de levande organismerna inneboende spec. kraft el. egenskap (livskraften), väsensskild från de krafter, som härska i den döda naturen (vitalism, se d.o.). Våra dagars biologiska forskning utgår ifrån att l.-fenomenen helt och hållet falla under kemiens och fysikens lagar (mekanism). En viss mellanställning intager neovitalismen, som i organismernas ändamålsenliga självreglering ser ett fenomen, som är överordnat den mekaniska kausaliteten. Wk. 2) Fil., se V i t a 1 i s m. Liv, m u r 1 i v, ett murverks lodräta begräns-ningsytor. Liva'dia, L e v a d e i a, stad i nomos Ättika och Voiotia, Grekland, 20 km. från Korintiska Livadia. viken; 13,414 inv. (1928). Biskopssäte. Bomullsspinnerier. Jfr L e b a d e i a. M.P. Livbeväringsregementet, se Drabant 2). Livboj, en ofta med lyse försedd boj el. flyt-kropp, avsedd för bärgning av person i sjönöd. En mångfald konstruktioner finnas. Bestämmelser för sv. fartyg beträffande 1. lämnas i k.f. ang. fartygs byggnad och utrustning. Jfr Frälsarkrans och L i v b ä 11 e. E.Hg. Livbåt, å fartyg befintlig, med vattentäta luftlådor och segel försedd roddbåt, så anordnad, att den hastigt kan utsvängas och sjösättas, samt avsedd all vid nödläge emoltaga besättning och passagerare och även att bärga överbordgången person. Större passagerarefartyg äro utrustade med ett betydande antal livbåtar; — 411 — — 412 —