LIVER och militära skäl framväxte i Danmark med denna 1. likartade företeelser i Vornedskabet och Stavnsbaandet (se d.o.). I Ryssland uppstod däremot en verklig 1., ett slags slaveri, men först ganska sent. Urspr. ägde adelns lant-bönder här fritt flytta från ort till annan. På gr. av tryckande skatter drogo många bönder under 1500-talet till de rika bojarerna (högadeln), hos vilka lindrigare skatt väntade, el. till Sibirien. En formlig folkflykt från den fattigare lågadelns gårdar blev följden. Tsaren i Moskva hade emellertid ett stort intresse i bevarandet av den lägre tjänsteadeln, och under 1500-talet (tidpunkten omtvistad) upphävdes bön dernas fria flyttningsrätt. Härmed började nedgångens tid. Den äldre, å jordinnehav vilande statsskatten förvandlades till en personlig skatt, för vilken godsägaren gjordes ansvarig; likaledes måste han svara för nödigt antal rekryter. Alla adelns bönder blevo livegna, och Peter I gav 1713 godsägarna rätt avstraffa de tredskan-de med knutpiskan. Under Katarina II, ”filosofen på tronen”, nådde den ryska 1. sin svåraste form. De livegna kunde säljas vare sig med el. utan tillhörande jord, ett gods’ storlek räknades i antalet ”själar” etc. I Östersjöprov. upphävdes 1. under Alexander I, i övriga Ryssland efter långvariga förberedelser 1861. Därmed ernådde 22,4 mill. bönder personlig frihet men ej ekonomisk. — Litt.: S. Sugenheim, ”Aufhe-bung der Leibeigenschaft” (1861); G. Hanssen, ”Aufhebung der Leibeigenschaft in Schleswig und Holstein” (s.å.); G. F. Knapp, ”Bauern-befreiung in Preussen” (2 bd, 1887); F. See-bohm, ”The English village community” (s.å.); P. Vinogradoff, ”Villainage in England” (1892); J. Engelmann, ”Die Leibeigenschaft in Russland” (1884); A. Réville, ”Les paysans au moyen åge” (1896); É. Levasseur, ”Histoire des classes ouvrières” (2 bd, 1905). E.K. Liver, finsk-ugrisk folkstam på kusten i n. Livland. Fordom av långt större utbredning, ha de leltiserats, så att nu blott återstå o. 1,500 rena 1., beboende ett dussin byar. Dessa 1. fasthålla em ist vid sitt språk, närmast besläktat med estniskan. L. äro fiskare och sjöfolk; åkerbruk och boskapsskötsel bedrivas blott som binäringar. Utom timrade hus av ett par olika typer finnas kåt-liknande kokhus, vilka användas under skördetid. Dräkten röjer sv. påverkan. L. äro luteraner, men många ålderdomliga reli-giöst-magiska bruk ha bevarats. G.B-r. Liverpool [li'vapöl], stad i grevskapet Lanca-shire, Storbritanniens 4:e stad med hänsyn till storleken och den 2:a i ordningen av dess handelsstäder. Med de inkorporerade förstäderna Toxteth park, Wavertree, West Derby och Wal-ton-on-lhe-hill har L. 855,539 inv. (1931). L. bildar ett avlångt stadskomplex med ena lång sidan längs h. stranden av Merseys estuarium. Stadsplanen är den typiska handelsstadens. Mot cpntrum av hamnen, vilken sträcker sig längs hela strandzonen, konvergera de stora huvudgatorna. Innanför ligger City med många av de förnämsta byggnaderna, ss. S:t George’s hall, med konsert- och samlingslokaler (uppförd i 1800-talets grekiska klassicism), börsen och bomullsbörsen, Cunard building, stadshuset (byggt 1754 i korintisk stil), rådhuset, centralpostkontoret, tullhuset och centralstationen Längre mot ö ligger univ., grundat 1903, med 2,211 studenter (1931—32) och Public library (463,000 band), samt i s.ö. den nya katedralen, påbörjad 1904, färdig 1931. Av kulturella inst. finnas f.ö. inst. för tropisk medicin, havsbio-logisk station, astronomiskt observatorium, tavelgalleri (Walker Art gallery) samt en zoologisk och en botanisk trädgård. Större parker och planteringar finnas f.ö. blott i de yttre stadsdelarna. Särsk. märklig är den för stadens hela tillvaro så betydelsefulla hamnen. På gr. av det i estuariet starka tidvattnet — skillnaden mellan ebb och flod når ända till 8 m. — äro dyrbara dockanläggningar oundgängliga. L. har icke mindre än 87 våta dockor och 22 torrdockor, som upptaga 9,5 km. av Merseys strand. Den äldsta av de förra är Salthouse dock från 1734, den modernaste är Gladstone dock (1927), längst ute mot havet, med en areal av 22 har. Totala kajlängden är 63 km. I hamnen finnas stora varumagasin, särsk. för spannmål och tobak, väldiga kylhus etc. 1928 anlände till L. från utlandet 7,190 fartyg om tillsammans 13,» mill. registerton och avgingo dit 7,161 om 12,s mill. Den i L. hemmahörande handelsflottan räknade s.å. 1,320 ång- och motorfartyg om tillsammans 2,8 mill. registerton och 694 seglare om 80,000 registerton. L:s sjöförbindelser nå över alla hav och gå till alla kuster. 1928 hade L:s totalimport ett värde av 4,196,» mill. guld-kr. (gkr.), exporten av 4,337,o mill. Den senare överträffade Londons. Den viktigaste importvaran är bomull, varav L. inför 4/s av Englands totala konsumtion. 1928 lossades i L. råbomull till ett värde av l,i milliarder gkr. F.ö. infördes ull, hampa, vete, majs, kött, levande boskap, socker, frukt, tobak, skinn och hudar, oljor, oljekakor och -frön, trä, tenn. Utförseln omfattade huvudsaki. de innanför belägna industridistriktens produkter: textilvaror, maskiner och kemiska fabrikat. L. har också en egen icke obetydlig industri, ss. järn- och stålverk, skeppsvarv, segelfabriker och bryggerier. L. förbindes med Birkenhead på flodens motsatta sida genom en järnvägstunnel och en tunnel för gatutrafiken. För transportförbin- — 415 — — 416 —