LIVERPOOL delserna med de stora industribygderna i ö. äro Leeds—L. och Manchester-kanalerna av största betydelse. Talrika järnvägslinjer, utgående från 3 stora stationer i stadens inre, förena L. med Englands olika delar. — L:s storhet är helt och hållet grundad på dess utomordentliga läge vid mellersta delen av Mer-seys estuarium. Medan dettas vida övre del alltmera igenfylles av sand och gyttja och bukten utanför mynningen besväras av sandbankar, håller den starka tidvattenströmmen den smala mellersta delen fri från sediment, så att här invid staden finnes ett konstant djup på 15—18 m. Längre ned har man genom omfattande muddringsarbeten öppnat en inseglings-ränna med motsvarande djup. Historia. Första gången L. omnämnes är 1191, då där låg ett fiskläge, som först 1207 blev stad. Det befann sig emellertid på den bekvämaste förbindelselinjen mellan de engelska och irländska slätterna. Med Englands expansion på Irland började både den militära och kommersiella trafiken att gå över staden, som ända till början av 1500-talet uteslutande levde på denna. I början av 1600-talet lossade de första fartygen västindisk tobak i L., och nu begynner L:s storhet inom kolonialhandeln. Importen av socker, tobak och bomull växte oavbrutet. 1668 anlades där det första sockerraffinaderiet. Under spanska arvsföljdskriget 1707—14 bemäktigade sig köpmän från L. den givande slavhandeln på de spanska kolonierna, och under det följ, årh., då behovet av svarta slavar med den tilltagande plantageodlingen alltmera växte i Nordamerika, övergick L. till handeln med ”svart elfenben”. Endast under decenniet 1783—93 gjorde 300,000 negrer resan över Atlanten på fartyg från L. Nära hälften av den europeiska slavhandeln ombesörjdes av L Genom den enorma vinsten på slavhandeln finansierades de dyrbara kaj- och dockbyggnaderna under 1700-talet och lades den eg. grunden till L:s storhet. Tonnaget växte från 27,000 1710 till 540,000 1791. O. 1750 hade L. gått förbi Bristol och intagit platsen näst efter London. När slavhandelns tid var förbi, hade U. S.A. blivit en politisk och ekonomisk enhet och började förse det framväxande industriområdet i n. England med bomull. L. förmedlade denna handel och även avsättningen av de färdiga helfabrikaten. L. kom på så sätt att behärska den allt livligare godstrafiken mellan Atlantens båda kuster, och därmed följde snart även herraväldet över den stora passagerar- och emigranttrafiken till Nordamerika. Namnet Cunard är oupplösligen förbundet med L:s historia efter 1840. L:s storhet under de senaste decennierna är i hög grad grundad på tillvaron av det stora industriområdet i n. England. L. förser detta med råvaror och dessutom dess många mili. inv. med livsförnödenheter och kolonialvaror. L., som 1590 blott hade c:a 1,000 inv., räknade 1760 25,000, 1831 165,000 och 1901 716,000. J.F. Liverpool [li'vopöl]. 1) CharlesJenkin-son, l:e Earl of L., engelsk politiker (1727 —1808), understatssekreterare i Butes ministär och efter denne ledare för ”kungens vänner” i underhuset, skattkammarsekreterare 1763—65 i ministären Grenville, skattkammarlord 1767 och knuten till Norths och Pitts ministärer, utnämndes 1786 till Baron Hawkesbury och 1796 till earl of L. P.N-m. 2) Robert Banks Jenkins on, 2 :e Earl of L., den föregåendes son, politiker (1770—1828), medl. av underhuset 1790, myntmästare 1799, utrikesstatssekreterare 1801 i Addingtons ministär, inrikesminister i Pitts nya ministär 1804—06, krigs- och kolonialsekreterare i ministären Spencer Perceval 1809—12, premiärminister 1812—27. L:s inrikespolitik präglades av tidens reformfientliga och reaktionära strömningar; hans impopularitet hos medelklassen stegrades genom den del, han tog i Georg IV:s förföljelser mot sin gemål. — Litt.: Biogr. av C. D. Yonge (3 bd, 1868). P.N-m. Liverpoolkonferensen [IFvapöl-] 1896 var Englands första stora studentmissionskonfe-rens, vilken fick stor betydelse för missionsin-tressets väckande bland den akad. ungdomen i Storbritannien. G.W.L. Livets bok, uttryck i G.T. och N.T. (Ps. 69:29, Joh. upp. 20:12—17 m.fl.), trol. lånat från de judiska släktregistren, ur vilka de dödas namn strökos. Föreställningen om domsböcker, som fördes i himmelen och där människornas gärningar upptecknades, var vanlig bland judarna. Men endast de, vilkas namn finnas i L.b., få del av härligheten i det himmelska Jerusalem. I Joh. Upp. 20:12—17 ligga bredvid varandra tanken på dom efter gärningar och ett predestinerat nådaval. S.N Livfana, se Fana 1). Livflotte, se Pontonbåt. Livförsäkring. Alltefter sitt föremål kan en försäkring (se d.o.) vara ant. personförsäkring el. sakförsäkring (egendomsförsäkring). Den viktigaste personförsäkringsbranschen är livförsäkringen, över huvud den genom sitt föremål, genom sin vetenskapliga utformning och genom de i densamma investerade stora kapitalen utan gensaga viktigaste av alla försäkringsbranscher. L:s föremål är människans liv. Som penningvärdet av en människas liv icke kan objektivt uppskattas — det växlar f.ö. alltefter den synpunkt, varur detta värde ses —, är I., till skillnad från t.ex. brandförsäkringen, — 419 — 420 —