LIVFÖRSÄKRING icke en intresseförsäkring utan en summa-försäkring (se d.o.). Försäkringssumman bestämmes genom överenskommelse. Den kan väljas i viss mån godtyckligt, hög el. låg, men bör väljas så, att den står i rimligt förhållande till den försäkrades ekonomiska ställning. 1 praktiken bör I. därigenom närma sig intresseförsäkringen (se d.o.). De två stora huvudslagen av 1. äro försäkring för dödsfall och försäkring för 1 i v s f a 11. Den händelse, som utgör för-säkringsfallet, är i förra fallet den försäkrades dödsfall, vilket alltså föranleder försäkringssummans utbetalning. I senare fallet föranleder den försäkrades uppnående av en viss ålder utbetalning av det försäkrade kapitalet el. en årlig ränta. Den s.k. blandade 1 i v-o ch kapitalförsäkringen utgör en kombination av de båda nämnda, vid vilken försäkringssumman utbetales vid viss uppnådd ålder el. vid den försäkrades dessförinnan inträffade död. Sjuk- och olycksfallsförsäkringen, liksom t.ex. invaliditetsförsäkringen, höra icke till 1.; 1. är dock icke sällan kombinerad med dylika försäkringar. Dödsfallsförsäkring-en är i regel en livstidsförsäkring men kan även avse dödsrisken allenast under en viss tid (temporär försäkring el. korttidsförsäkring). Även livsfallsförsäkringen är i sina vanligaste former en livstidsförsäkring, näml, en försäkring med årlig utbetalning från viss ålder under den försäkrades återstående livstid. Jämväl förekommer 1. med bestämd utbetalning s-t er min (sparkasse- el. donationsförsäkring), där försäkringssumman utbetales vid en av den försäkrades livslängd oberoende tidpunkt. — Alltefter sättet för försäkringssummans utbetal ning skiljer man mellan kapitalförsäkring och ränteförsäkring. Vid den förra utbetales försäkringssumman på en gång i form av ett kapital. Vid den senare utbetales däremot försäkringssumman i form av en årlig ränta; så vid genast börjande el. uppskjuten livränta, vid överlevelseränta och i regel vid pensionsförsäkringar av skilda konstruktioner. Vid kapitalförsäkringen kan det försäkrade kapitalet även utbetalas genom ett bestämt antal, t.ex. 20, årliga rater, s.k. inkomstförsäkring. Liknande effekt kan uppnås genom en följd av kapitalförsäkringar, s.k. serieförsäkring. Försäkringssumman kan vid såväl kapital- som ränteförsäkringen vara konstant, avtagande el. stigande. — Alltefter sitt ä n d a-m å 1 kan 1., förutom av ovan nämnda huvudformer, vara barnförsäkring (med el. utan för-sörjarerisk) el. försäkring å vuxna, uppfost-rings-, konfirmations-, studie- el. utstyrselförsäkring, ledareförsäkring, ålderdoms-, livränte-, överlevelse-, pensions- el. familjeförsäkring, begravnings- el. dödsbo- (sterbhus-) försäkring etc. Alltefter sin utformning kan 1. vara individuell el. kollektiv (gruppförsäkring), ettlivs-el. tvålivsförsäkring el. försäkring å flera liv, ståndspersons- el. folkförsäkring, även benämnda ”stor” el. ”liten” försäkring, sparurs- el. sparkalenderförsäkring, el. med el. utan rätt till premieåterbäring och vinst etc. Premiebetalningen sker vid 1. ant. årl. el. en gång för alla, det senare framförallt vid livränteförsäkring. I förra fallet erlägges premien ant. under hela försäkringstiden el. till viss ålder, resp, under vissa år (avkortad premiebetalning). Den årliga premien är i regel konstant men kan även vara ant. ständigt stigande (t.ex. 1. med ”naturliga premier”) el. lägre under vissa år, t.ex. studieförsäkring, el. avtagande. Den årliga premien kan erläggas helårs-, halvårs-, kvartals-, månads- el. veckovis el. t.o.m. dagl. önskar försäkringstagaren av något skäl avbryta premiebetalningen, kan han i de flesta fall i den urspr. l:s ställe erhålla ett f r i b r e v, d.v.s. en premiefri 1., å en försäkringssumma, som motsvarar de inbetalda premierna, önskar han helt avbryta sin L, kan han på liknande sätt i st.f. densamma erhålla dess åt erköps värde. Inom ramen av l:s återköpsvärde kan han jämväl hos försäkringsgivaren erhålla lån el. förskott mot säkerhet av 1. L. med rätt till premieåterbäring och vinst (”bonus”) erhåller denna ant. årl. kontant el. genom avdrag på premien, el. kontant efter uppsamling under vissa år (ofta 5 år) el. till försäkringstidens slut, el. genom s.k. tilläggsförsäkring. I Sverige dominerar 1. med vinsträtt. I regel inträder vinsträtten, sedan 1. varit i kraft 5 hela kalenderår, dateringsåret ^räknat. Karensvillkoren kunna vara ant. generella el. individuella. Generella karensvillkor gälla f.n. (1933) för s.k. klimatisk (vistelse å hälsofarliga orter), viss flygrisk samt självmord, i samtliga fall dock endast i början av försäkringstiden. Individuella karensvillkor gälla f.n. (1933) först och främst vid 1. utan läkareundersökning, i den mån försäkringssumman överstiger 10,000 kr. el. den försäkrades inträdesålder är högre än 50 år; i dessa fall utbetalas vid dödsfall inom de 2 första försäkringsåren av annan orsak än olycksfall endast så många tjugofjärdedelar av försäkringssumman som motsvarar antalet fullbordade försäkringsmånader, dock lägst beloppet av erlagda premier. Vid barnför-säkring inträder full dödsrisk först vid viss ålder, i regel 15 år. Individuella karensvillkor kunna i övrigt gälla t.ex. dödsfall i viss sjukdom vid icke normala risker. Karensvillkoren — 421 — — 422 —