LIVFÖRSÄKRING tab. för ett helt lands befolkning, uppdelad på tab. för män och kvinnor och grundad på folkräkningar i Sverige samt uppgifter om antalet döda i olika åldrar åren 1755—63. 1784 inrättades i Sverige den ännu bestående Allmänna änke- och pupillkassan, med rötter tillbaka till 1743. L.* i våra dagar. Den moderna 1. synes ha erbjudits den sv. allmänheten först på 1840-talet, då ett tyskt och några engelska l.-bolag upprättade agenturer i Sverige. 1844/45 års riksdag begärde, att genom sakkunniga skulle utarbetas förslag till inrättandet av sv. ränte-försäkrings- och l.-anstalter för att bl.a. ”främja kapitalernas kvarstannande inom riket”. De sakkunnigas 1848 avgivna betänkande föranledde inrättande av den första ränte- och kapital-försäkringsanstalten 1850 (jfr Livräntean-stalt), medan däremot den föreslagna 1.-anstalten icke då kom till stånd. 1853 års riksdag begärde uttryckligen inrättandet av en sv. I.-anstalt under Statens garanti. Någon sådan har emellertid i Sverige varken då el. senare kommit till stånd. Redan 1855 avhjälpte i själva verket det enskilda initiativet bristen genom det s.å. av personer i framskjuten samhällsställning stiftade första sv. brand- och l.-bolaget. F.n. äro i Sverige 20 l.-bolag verksamma, bland dem samtliga de under den moderna 1.-verksamhetens första kvartsekel stiftade bolagen. Av de under dess båda senaste kvartsekel stiftade bolagen ha däremot ett betydande antal mindre livskraftiga måst nedlägga sin verksamhet, i samtliga fall utom ett dock utan ekonomisk förlust för de försäkrade, vilkas 1. genom särsk. avtal övertagits av större och starkare l.-bolag. Av de 20 bolagen, vilkas namn och stiftelseår återfinnas i tab. sp. 429—430, äro 17 eg. l.-anstalter, medan 3 närmast äro ränteför-säkringsanstalter. Av de 20 bolagen äro vidare 7 till formen aktiebolag och 13 ömsesidiga bolag med el. utan garantikapital; i praktiken äro dock i Sverige samtliga l.-bolag ömsesidiga; sammantagna utgöra de Sveriges största kooperativa verksamhet. Utom av dessa l.-anstalter meddelas vissa former av 1. av 15 ränte-och kapitalförsäkringsanstalter samt av ett antal mindre begravningskassor el. understödsföreningar. Under 1932 nybeviljades av de sv. 1.-bolagen 195,000 direkta I.-ansökningar om sammanlagt 365 mkr. (mill. kronor). Efter avgång genom annullationer av skilda orsaker utgjorde det sammanlagda direkta l.-beståndet 31/i2 1932 icke mindre än 4,394 mkr. Med tillägg av återförsäkringar ansvarade bolagen sammanlagt för 5,202 mkr., varav 4,280 mkr. för egen räkning. Härtill kommo 63 mkr. i kapitalförsäkring för livsfall samt livränteförsäkringar om ett sam manlagt årligt belopp av 67 mkr. L.-bolagens inkomster utgjorde s.å. sammanlagt 305 mkr., varav 182 mkr. i premier och 80 mkr. i räntor, kursvinster o.a. inkomst av kapital. De största utgiftsposterna voro utbetalningar för försäk-ringsfall 95 mkr. (varav 80 mkr. för eg. försäk-ringsfall och 15 mkr. för återköp), 79 mkr. för ökning av försäkringsfonden (premiereserven samt ersättnings- och återköpsreserven), åter-försäkringspremier 25 mkr. samt avsättning av premieåterbäring och vinst åt de livförsäkrade 24 mkr. Utdelning till aktieägarna i aktiebolagen och till garanterna i de ömsesidiga l.-bola-gen uppgick allenast till 0,5 mkr. Vid årets utgång balanserade bolagens tillgångar och skulder på sammanlagt 1,801 mkr. De största tillgångsposterna voro obligationer 587 mkr., sv. inteckningslån 454 mkr., lån och förskott mot säkerhet i bolagets l.-brev 228 mkr., sv. kommunlån 138 mkr. samt värdet av återförsäkra res ansvarighet 116 mkr. Den dominerande skuldposten var försäkringsfonden, det närmaste uttrycket för de livförsäkrades fordran hos l.-bolagen, 1,435 mkr., de livförsäkrades reserverade premieåterbärings- och vinstmedel 113 mkr. samt reserv-, säkerhets-, utjämnings- och skattefonder 86 mkr. Det är alltså efter sv. förhållanden ofantliga belopp och ekonomiska intressen, som äro knutna till den sv. 1.-verksamheten. Antalet direkt försäkrade personer är i Sverige f.n. nära 2,400,000, innebärande att, grovt räknat, var 3:e person här är livförsäkrad. I genomsnitt är varje livförsäkrad person i Sverige livförsäkrad för c:a 1,850 kr. L.-summan pr capita — män, kvinnor och barn — var i Sverige 1932 748 kr., svarande mot 649 i Norge, 559 i Danmark samt c:a 220 i Finland. Åtskilligt återstår emellertid ännu, innan 1. i Sverige vunnit samma utbredning som i de engelsktalande länderna, där den framför andra länder blivit uppskattad. Till belysning av l:s utveckling i senare tid och dess utbredning i olika länder må följ, siffror anföras över l.-skyddets storlek pr capita i vissa länder, omräknat i sv. kr.: Land År 1900 År 1925 Förenta Staterna ................. 411 1,761 Canada ............................ 13 1,125 Australien ......................... — 919 England .......................... 288 908 Sverige .......................... 120 650 Norge ............................. 49 441 Danmark ........................... 94 427 Schweiz .......................... 149 407 Holland .......................... 174 403 Japan .............................. 6 119 Finland .......................... 60 113 Tyskland ......................... 109 90 Frankrike ......................... 68 81 Italien............................ 19 40 Spanien ............................ 3 18 Bulgarien ......................... 10 11 Rumänien .......................... 18 6 Ryssland .......................... 10 1 — 427 — — 428 —