LIVGEDING nas antal till 6 ändrades reg:s namn till L i v-h u sa r r eg. och förlädes till Kungsholmen vid Stockholm; 1797 återfick reg. sitt föregående namn, och 1806 erhöll det benämningen L.t.h. 1811 förlädes reg. i kaserner vid Storgatan i Stockholm, varifrån det 1897 överflyttade till nybyggda kaserner vid Sturevägen. Reg. har deltagit i 1788—90, 1808—09, 1813 och 1814 års krig. Genom 1925 års försvarsbeslut sam-manslogs reg. 1928 med Livregementets dragoner till Livregementet till häst. — Litt: ”Kungl. L.t.h.” (1916). E.O.B. Livgedi'ng, fr.o.m. nyare tiden i Sverige bruklig benämning på den gåva (äldre benämning ”morgongåva”, se d.o.), som plägade tilldelas landets drottning till underhåll i hennes änkestånd. L. gåvos i härad, socknar och gårdar, vanl. i Västmanland, Södermanland och Gästrikland. Det sista innehades av Hedvig Eleonora; fr.o.m. frihetstiden ha 1. icke utdelats. LA. Livgedingets domsaga, i Södermanlands län, omfattar 2 tingslag: Åkers och Selebo tingslag (tingsställe: Strängnäs) samt Väster- och öster-rekarne härads tingslag (tingsställe: Eskilstuna); 36,001 inv. (1933). J.C. Livgrenadjärbrigaden, se A n d r a och Första livgrenadjärregementet. Livgrenadjärregementet, från 1928 sammanslaget av l:a och 2:a livgrenadjärreg., är nor-malorganiserat på 2 bataljoner och förlagt i Linköping. Reg. tillhör ö. brigaden inom ö. arméfördelningen och erhåller sina värnpliktiga från Östergötlands och n. delen av Kalmar län. E.O.B. Livhult, den planka av garneringen å träfartyg, vilken kommer närmast över övre däcks vaterbord. T.Hrn. Li'via, ett släkte bladloppor (se d.o.). Li'via. 1) L. Drusilla (58 f.Kr.—29 e.Kr.), vanl. blott L i v i a, Augustus’ gemål. L. tillhörde släkten Claudius och var först g.m. sin kusin Tiberius Claudius Nero, med vilken hon hade sönerna Tiberius, sedermera kejsare, och Dru-sus. Kort före den senares födelse skildes hon från sin make och blev samtidigt g.m. Octa-vianus (Augustus) 38 f.Kr. Detta äktenskap var barnlöst men lyckligt, och L. var för samtiden ett föredöme i trohet och husliga dygder. Hon var rikt begåvad, slug och härsklysten. De dunkla ryktena, att hon röjt ur vägen Augustus’ ättlingar för att bereda sina söner väg till makten, torde tillhöra skvallerkrönikans område. Genom Augustus’ testamente upptogs hon i Juliska släkten och erhöll titeln augusta. E.L-m. 2) L. Julia, vanl. L i v i 11 a, dotter till kej-sar Tiberius’ broder Drusus och Augustus’ systerdotter Antonia, sålunda syster till Germani -cus och sedermera kejsar Claudius. L. var g.m. Livia, Augustus’ gemål. Glyptoteket, Köpenhamn. kejsar Tiberius’ son Drusus. Denne röjdes ur vägen genom gift (23 e.Kr.) av L. och hennes älskare Sejanus (se denne). Efter dennes fall blev L. röjd av hans maka och dödad. E.L-m. Livijn, Clas Johan, förf, och ämbetsman (1781—1844), en av den romantiska tidsålderns få prosaister och i viss mån den sv. psykologiskt motiverade romanens grundläg-gare. L. var student i Lund 1800—02, i Uppsala 1802—03 och stiftade här jämte L. Hammarsköld sällskapet V.V. (Vitterhetens Vänner), den första härden för den nyromantiska rörelsen i Sverige. Efter avslutade jur. studier 1805 och sedvanlig grad-passering i ämbetsverken blev L. 1808 auditör vid Skaraborgs reg. och medföljde på fälttågen i Tyskland och Norge 1813—14. Sedan L. 1817 tagit avsked från militär beställningen, ingick han i Krigshovrätten, blev 1827 krigshovrättsråd och 1835 generaldirektör i Fängelsestyrelsen. — Frånsett en del tävlingsskrifter i V. V., dramatiska utkast av skilda slag och anonyma stridsin-lägg i den 1809 grundade tidskr. ”Polyfem”, gjorde L. sin första vittra insats 1810 med en ”komisk roman” vid namn ”Johan David Lifbergs lefverne” (blott delvis tr.), som 1817 efterfölj — 431 — — 432 —