LIVREGEMENTETS GRENADJÄRKÅR Livregementets grenadjärers kaserner. Livreg:s omorganisation 1791 uppsattes bl.a. en lätt inf.-kår om 4 kompanier, vilken från 1804 benämndes Livregementets grenad-j ä r k å r. 1893 sammanslogs grenadjärkåren med Närkes reg. till Livregementet till fot, från 1904 L.g. — Reg. har sedan sin tillkomst deltagit i flertalet sv. krig, och dess fanor upptaga segernamnen Wallhof 1626, Dir-schau 1627, Lützen 1632, Oldendorf 1633, Witt-stock 1636, Leipzig 1642, Gnesen 1656, War-schau 1656, Fredriksodde 1657, Tåget öfver Bält 1658, Lund 1676, Narva 1700, Düna 1701, Klis-sow 1702, Pultusk 1703, Fraustadt 1706, Ho-lovtzin 1708, Malatitze 1708, Hälsingborg 1710, Gadebusch 1712, Svensksund 1790. Grenadjärkåren vapenövades på Utnäs löt och Närkes reg. på Sanna hed, som även blev det sammanslagna reg:s övningsplats. 1912 inflyttade L.g. i nya kaserner i Örebro. Reg. är normalorganiserat på 2 bataljoner, tillhör ö. arméfördelningen och erhåller sina värnpliktiga från Örebro, v. delen av Västmanlands och ö. delen av Värmlands län. E.O.B. Livregementets grenadjärkår, se Livregementets grenad järer. Livregementets husarer leda sitt ursprung från 1500-talets Södermanlands (Närke-Värm-lands-) fanor, vilka 1634 underställdes Upplands ryttare och sedermera uppgingo i Livregementet; ang. dettas organisation m.m. jfr Livregementet till häst och Livregementets dragoner. 1791 bildade L.h. inom Livregementsbrigaden dennas lätta dragonkår och från 1796 dess husarkår om 8 Livregementets husarers kaserner i Skövde. skvadroner. 1815 erhöll reg. namnet L i v r e gementets husarkår och 1893 sitt nuv. namn. Reg. har sedan sin tillkomst deltagit i flertalet sv. krig, och dess fanor upptaga segernamnen Lützen 1632, Lund 1696, Klissow 1702, Holovtzin 1708. Reg:s övningar ägde tidigare rum på skvadronsmötesplatser och på Utnäs löt, Mosås, Ladugårdsgärde och Axevalla hed. 1881—90 övades reg. på Sanna hed, 1836 —90 var dess exercisskvadron kasernerad i Örebro, och 1905 förlädes det i nybyggda kaserner i Skövde. L.h. tillhöra V. arméfördelningen och äro organiserade på 3 ryttar- och 1 teknisk skvadron. E.O.B. Livregementet till fot, se Livregementets grenadjärer. Livregementet till häst. 1) Härstammande från Upplands- och Södermanlandsfanorna, 1621—35 benämnda Upplands och S ö- Livregementets till häst kaserner. dermanlands ryttare, 1636—66 Upplands ryttare och 1667 Konungens livregemente till häst. 1791 uppdelades reg. i 1 kyrassiärkår, 1 lätt dragonkår och 1 lätt inf.-kår, benämnda Livregementsbrigaden, vilken benämning fortlevde till 1834. — Litt.: A. Braunerhjelm, ”Kungl. Livregementets till häst historia” (6 bd, 1912—23). — 2) Från 1928 sammanslaget av Livgardet till häst och Livregementets dragoner och organiserat på 3 ryttar- och 1 teknisk skvadron. Reg. tillhör ö. arméfördelningen och är förlagt i Stockholm. E.O.B. Livregementsbrigaden, se Livregementet till häst. Livrustkammaren var urspr. sv. kungahusets förråd av dräkter, rustningar och vapen och har senare under namn av ”L. och därmed förenade samlingar” övergått till en sv. stats-samling av historiska minnen från 1500-talets början till nuv. tid. L. är landets äldsta samling och utgöres av de forna kungl. Stora och Lilla rustkammaren samt Klädkammaren (se — 443 — — 444 —