LIVSTIDS FÄNGELSE som gälla vid villkorlig frigivning. Till l.f. i eg. mening äro icke att hänföra internering o.a. skyddsåtgärder (se d.o.) på obestämd tid. Livstids straffarbete förenas ofta med påföljd (se d.o.) jämlikt Straffl. 2 kap. 19 §, likaledes för livstiden, och denna påföljd kan fortvara, även om benådning äger rum från det eg. straffet. — Under femårsperioden 1926—30 blevo sammanlagt 17 personer dömda till livstids straffarbete (12 för mord och 5 för sedlighetsbrott). B.B-l. Livstids fängelse, Livstids straffarbete, se Livstids frihetsstraff. Livstidsstädja, avtal om brukande av annans fastighet under brukarens (ofta även hans änkas) livstid. L. förekom i Sverige från början mest å kyrkans egendomar men spred sig under medeltiden till flertalet av landbor (se d.o.) innehavda gårdar. Upplåtelse under arrendators livstid är medgivet även vid nutidens arrende, men ej så ofta förekommande. E.K. Livsträd. 1) Anat., se Arbor vitæ. 2) Bot., Thuja, barr trädssläkte av cypressform, innefattande 4 i Ostasien och Nordamerika inhemska arter med ständigt gröna, fjällika, tätt tegellagda, dimorfa blad i 2-taliga kransar, platta, dorsiventrala grenar samt lä-derartade el. vedhårda fruktblad i äggformiga kottar. I trädgårdar och parker m.m. odlas Th. occidenta'lis, från Canada till Virginien, ända till 20 m. hög, samt den mera lågväxla, blott 6 m. höga Th. (Bio'ta) orienta'lis, från Kina och Japan. Båda arterna lämna värdefullt gagnvirke. Jfr Retinospora. O.Gz. 3) Myt. L. förekommer i många folks mytologi som ett träd, ofta tänkt stående vid jordens mitt, vars frukter ge liv el. vid vars fot livets källa rinner. Ex. äro 1. i paradiset (1 Moseb. 2:9, jfr 1 Moseb. 3:22) och i nordisk religion Yggdrasil, världsträdet med vishetens brunn vid sina rötter. Egyptiska reliefer visa 1. med armar, som framräcka trädets frukt. Indiska gudar tänktes äta av frukten av ett dylikt 1. och fingo därigenom sitt eviga liv, och detsamma erhöllo de nordiska asarna genom Iduns äpplen, vilka dock i myten förekomma oberoende av något träd. Myternas uppkomst torde få sökas i sammanhang med i olika religioner förekommande trädkult (se d.o.). — L. återgives tidigt i konsten, så hos egypterna (liknande en sykomor), hos babylonier och assyrier (palm, stundom ceder i stilisering); här omgives 1. ofta av genier. Man ser sedermera 1. gärna upptagas i österlandets textilkonst. Den kristna konsten använde 1. symboliskt, ofta i form av palm (å mosaikmålningar i Rom), fikonträd el. vinstock. Kristus är själv livets träd, och hans härstamning från Adam och Isai får formen av ett stamträd (se Jesse rot). Ti- ”Livsträd” på den tidigt medeltida bonaden från överhogdal. digt upptogs 1. i medeltidens ornamentik, särdeles dekorativt använt t.ex. i smideskonsten (Asmund konstsmed); ett ståtligt ex. är från Torrlösa, Skåne (nu i Historiska museet, Lund). Likaså ser man 1. under den senare medeltiden både i måleri och i träsnidarkonst (t.ex. i Lunds domkyrkas korstolar). Ur 1. skall enl. legenden Kristi kors ha varit tillverkat, och korsstammen å krucifix får därför stundom form av 1. (se Jesus Kristus, konsthist.). — Litt.: U. Holmberg, ”Der Baum des Lebens” (i ”Annales Academiæ scientiarum fennicæ,” Ser. B, 16, 1922). Th.P.;E.W. Livstyp, detsamma som biotyp (se d.o.). Livsåskådning. Vår 1. sammanhänger så nära med vår världsåskådning, att orden stundom begagnas om varandra. Emellertid är världsåskådningen mera vår uppfattning av tillvarons yttersta grunder, medan 1. är vår uppfattning av människans ställning i tillvaron, hennes ändamål och betingelserna för dettas ernående. Den teoretiska materialismen (att allt är materia) är en världsåskådning, den praktiska materialismen (att livet går ut på sinnligt välbefinnande) är en 1. H.L. Li Yüan-hung, kinesisk politiker (1864— 1928), var sjöofficer och deltog som sådan i kinesisk-japanska kriget. Han blev sedermera en betrodd medhjälpare åt guvernören Chang Chi-tung i dennes strävanden att vid mellersta Yang-tsi skapa stålverk och arsenal. Vid revolutionens utbrott hösten 1911 i Han-kou och Wu-chang blev L., därtill tvingad av manskapet, högste — 455 — — 456 —