LJUDREGEL ningen kan utföras numeriskt, men för tids vinnande användes mest grafiska metoder, grundade på konstruerande av resp, hyperbels tangent el. asymptot. — L. användes mest för m å 1 b e s t ä m n i n g, d.v.s. för fastställande av fientliga eldgivande batteriers läge och pjässlag (olika pjässlag ge olika utslag på regi-streringsapparaten) men kan stundom även användas som stöd vid eldreglering (1. mot egna krevader). Mätning kan — beroende av antal Ijp, pjässlag och väderlek — utföras på avstånd upp till 10 å 20 km. el. mera. Stark vind och livlig art.-verksamhet försvåra och kunna omöjliggöra 1. Under gynnsamma förhållanden kan en målbestämning på 50 m. när påräknas. Målets höjdläge kan dock icke bestämmas genom 1. Tiden för en målbestämning varierar vid nu i Sverige använda materiel och metoder mellan 10 och 20 min. För ett Ijud-mätbatteris gruppering, inmätning och etable-ring åtgår i regel 5—10 tim. — För 1. avsedda förband organiseras i Sverige av arméart. (A6) och fästn.-art. (A8). Ett ljudmätbatteri kan uppdelas i 2 halvbatterier, vartdera om 5 Ijp med mikrofoner och 1 spl med registrerings-apparat m.m. — Litt.: bl.a. i ”Artilleritidskr.”, 1919, 1923, 1925, 1928 och 1931. R.Sbg. Ljudregel, språkv., se Ljudlag. Ljudskridning (ty. Lautverschiebung), språkv., en allmänt brukad, men i vissa avseenden något vilseledande beteckning för sammanfattningen av ett större antal ofta vid mycket skilda tider försiggångna ljudförändringar, framförallt i fråga om vissa explosivor, aspira-tor och spiranter. Ordet användes i sht dels om den s.k. g e r m a n s k a el. första 1., som uppträder i urgermanskan och utgör ett synnerligen viktigt skiljemärke mellan detta språk och dess moderspråk urindoeuropeiskan (se Germanska språk och Urgermanska), och dels om den s.k. hög ty ska el. andra 1., varigenom högtyskans konsonantsystem kom att starkt avvika från övriga germanska språks (se Tyska språket). Dessa 1. ha särsk. under den senaste tiden på sina håll förklarats bero på att språket övertagits av ett främmande folk med helt andra talvanor, annat ljudsystem o.s.v. Jfr J. G r i m m, J. Ihre och R. R a s k. E.H. Ljudskrift (fonografi), se Fonetiska bokstäver. Ljudspringa, anat., se Struphuvud. Ljudstyrka, språkv., se Intensitet och Accent. Ljudsymbolisk, språkv., kallas en språklig bildning, som uppstått ss. ett försök att återge vissa sinnesintryck, särsk. av rörelsefenomen, t.ex. dingla och dangla, gunga, pladask, vips, el. mera sällan andra företeelser el. förhållan den, t.ex. storlek, ss. tripp trapp trull. I vidsträcktare bemärkelse innefattas häri också de ljudhär mande el. onomatopoetis-k a bildningarna, ss. krasch, brumma, tissla o.s.v., där sinnesintrycket hänför sig till hörseln. Jfr O n o m a t o p o e t i s k, Ordbildning och Sinnesanalogier. E.H. Ljudvåg, fijs., se Ljud. Ljugaren, sjö 12 km. n.ö. om Rättvik, avrinner genom Marnäsån och Svärdsjöån till Runn och Dalälven; 215 m.ö.h.; 22 kvkm. L. är sedan 1919—20 reglerad av Dalälvens regleringsför ening; magasinshöjd 3,5 m.; magasinsrymd 78,5 mill. kbm. S.E-s Ljugarn, badort och laslageplats i Ardre s:n Strandridaregården i Ljugarn, nu tillhörig Tors-burgs hembygdsförening. på Gotlands östkust; o. 260 inv. Kajlängd utmed pir 125 m. vid 4—5,5 m. djup. M.P Ljumskbråck, med., se Bråck. Ljumske kallas det kroppsparli, som ligger mellan höftbenskammens främre utskott och blygdens sidodel. Uppåt begränsas 1. av buken och nedåt av låret. Gldt. Ljumskkanalen är en bildning, som i sned riktning genomsätter bukväggen i ljumskregionen. L. har en av bukhinnan överklädd öppning in mot bukhålan och en öppning under huden samt fyra väggar, en främre, en övre, en bakre och en undre. Hos mannen gå sädes-lcdaren, blodkärl och nerver genom 1. Hos kvinnan är 1. smalare och genomsättes av nerver samt det s.k. ligame'ntum teres u'teri, som sedan går ut i fett- och bindväven i de stora blygdläpparna. L. spelar stor roll vid uppkomsten av ljumskbråcken. Gldt. Ljung, Callu'na vulga'ris, av fam. ljungväxter bland sympetalerna, karaktärsväxt för hedar, mossar och tallskogar, är allmänt utbredd i Europa, med undantag av s. Italien, Sardinien, Sicilien och Grekland, går i ö. till Kola och Ural och på bergen upp till 2,000 m. höjd. 1 — 467 — — 468 —