LJUNGAN Ljung, Calluna vulgaris. Efter Francé. Nordamerika förekommer den på atlantiska kusten från Massachusetts till Newfoundland. L. är en risig, fotshög halvbuske med kransvis motsatta, tätt sittande, myckel små blad och talrika, glänsande rosenröda, eternellartade blommor, klaselikt anordnade i grenarnas spel • sar. Fodret är 4-de-lat, färgat, torrhin-nigt, kronan klocklik, ståndarna 8, i 2 kransar, frukten en kapsel. L. är typiskt kalkflyende, växer företrädesvis å öppna ställen på mager, sandig mark och bestämmer mångenstädes väsentligen hela trakters utseende (se Hed). Dess blommor lämna honung, skotten användas till kreatursfoder, strö och bränsle, ävensom till garvning och färgning samt till beredning av s.k. torvpapper. O.Gz. Ljung. 1) S:n i Inlands Fräkne hd, Göteborgs och Bohus län, s. om Uddevalla; 41,as kvkm., därav 40,si land; 1,625 inv. (1933); 7,24 kvkm. åker (1927; 17,7% av landarealen), 18,87 kvkm. skogsmark. I L. ligga badorterna Ljungs-kile (730 inv.), med Västkustens ungdomsskola, omfattande folkhögskola, husmoders- och handelsskola (statsunderstödd sedan 1931), och Lyckorna (167 inv.). Egendomar: Anfasteröd och Simmersröd (barnhem tillhörande Sven Bergii stiftelse). Gamla kyrkan från 1100-talet Ur S.T.F:s bildarkiv. Ljungs kyrka, Bohuslän. raserades 1905; ruinen konserverad. — Pastorat: Forshälla, Resteröd, L. och Grinneröd, Älvsyssels n. kontrakt, Göteborgs stift. M.P. 2) S:n i Gullbergs hd, Östergötlands län, mellan Boren och Roxen; 98,40 kvkm., därav 93,06 land; 1,497 inv. (1933; 16 inv. pr kvkm.): 26,29 kvkm. skogsmark. Tegelbruk. Egendomar: Ljung, Säby, Vågerstad och Högåsa. — Pastorat: L. och Flistad, Gullbergs och Bobergs kontrakt, Linköpings slift. M.P. Ljung, gods i L. s:n, Östergötlands län; areal 650 har, varav nära 400 åker; taxeringsvärde 539,000 kr. (1933). Slottet, av sten i 3 vån. Ljungs slott, Östergötland. med 2 flyglar, är uppfört i gustaviansk stil 1774. Säteri från 1665, kom L. 1730 till ätten von Fersen, sedan 1747 som fideikommiss, som sådant förenat med Steninge i Uppland. Fideikommisset upphävdes på 1860-talet. Ägare sedan 1915 är godsägare Ch. Möller. Th.P. Ljung, Johan, ornamentbildhuggare (1717 —87), verksam bl.a. vid kungl. slottet i Stockholm liksom sonen Per (1743—1819), båda skickliga tekniker. G.S. Ljunga, socknar i Småland, se Norra L j u n g a och Södra Ljung a. Ljunga, gravfält i Skönberga s:n, Östergötland, o. 4 km. s.ö. om Söderköping. På en grusås finnas här över 200 högar och några stensältningar, däribland en domarring, samt en hustomtning. Ett 30-tal gravar (de flesta brandgravar) undersöktes 1905—12 av T. J. Arne och B. Schnittger; de härvid gjorda fynden visa, att gravfältet varit i användning från bronsålderns 5:e period till vikingatid. P.E.O. Ljunga kontrakt, i Härnösands stift, omfattar Medelpads v. domsaga och består av 8 pastorat: Selånger, Sättna, Torp, Borgsjö, Stöde, Tuna, Attmar och Haverö; 39,351 inv. (1933). M.P. Ljungan, älv upprinnande n.ö. om Helags-fjället, på gränsen mellan Jämtland och Härjedalen, flyter i ö.s.ö. huvudriktning genom n. Härjedalen, s. Jämtland och Medelpad till mynningen 10 km. s. om Sundsvall. Flodområde 12,850 kvkm.; längd 370 km.; medelvatteneffekt — 469 — — 470 —