LJUNGARUM inom området 501,000 hkr.; utbyggd effekt 68,100 hkr. L. genomflyter ett flertal sjöar, varav de största äro Storsjön, Fotingen-Län-nä^sjön-KIövsjön, Havern, Holmsjön och Stöde-sjön. Enda störr$ biflödet är Gimån (se d.o.), som mynnar vid Torpshammar. De kraftrikaste forssträckorna äro Svarveln-Ringdalsforsen (Al-byfallen, 42 m. fall på 2,3 km., 28,000 hkr. medeleffekt), Ängefallen (32 m. på 5,4 km., 23,000 hkr.) och Hångstaforsarna (38 m. på 3,i km., 29,200 hkr.). Större kraftanläggningar iin-nas vid Svarveln (Alby, 11,300 hkr.), Ringdals-forsen (7,200 hkr.), Hångstaforsarna (Ljunga-verk, 20,700 hkr.), Hemgravsforsen (Nedansjö, 6,700 hkr.), Matforsen (8,900 hkr.) och Viforsen (3,300 hkr.). Flottleder funnos 1930 till en längd av 1,123 km., och 11,674,000 stycken flottgods tillsläpptes. Kungsådra finnes i L. från Fotingen, i Gimån från Täcksjön. — Litt.: ”Förteckning över Sveriges vattenfall. 42. L.” (1921, 1925, 1926). S.E-s. Ljungarum, församling i Jönköping (se d.o., sp. 895); 3,266 inv. (1932). Ljungasalpeter, se Salpeter. Ljungavcrk, fabriksanläggningar i Torps s:n, Västernorrlands län, tillhörande Stockholms su-perfosfatfabriks a.-b. L. omfattar elektrisk kraftstation om 20,700 hkr. vid Hångstaforsarna i Ljungan, karbidfabrik med en årlig kapacitet av 20,000 ton, kalkkvävefabrik med årlig kapacitet av 15,000 ton samt fabrik för framställning av ammoniumsulfat med årlig kapacitet av 12,000 ton. Anläggningarnas taxeringsvärde 9,794,000 kr. J.L-n. Ljungberg, Jöns Mattias, astronom, ämbetsman (1748—1812), student i Lund 1763, studerade astronomi och matematik i Göttingen, fil. mag. och prof, där 1769. L. begav sig senare till England, där han studerade mekaniska uppfinningar, bl.a. en ny spinnmaskin, blev 1778 justitieråd och deputerad i kommerskollegium i Köpenhamn, sedermera statsråd och direktör för fabriksdeputationen där. L. var en skicklig mekaniker och ämbetsman samt betraktades av sin samtid som en framstående vetenskapsman, ett anseende, vars berättigande är svårt att avgöra, då L:s viktigaste avh. förblivit otryckta. M-t. Ljungberg, Nils Wilhelm, skolman, kro-nolog (1818—72), disputerade pro gradu i Uppsala 1851, lektor i latin vid Göteborgs latinlärov. 1853—66, lämnade på gr. av ögonsjukdom lektoratet och ägnade sig sedan helt åt sina forskningar. L:s intresse var samlat kring den med dåtidens material och resurser ännu mer än nu olösliga jätteuppgiften att bringa ordning i den antika kronologien. Hans gradualavh. ”Chrono-logisk granskning af den babyloniska, israeli- tiska och aegyptiska historien efter källorna” följdes av talrika, vid hans död i manuskript föreliggande undersökningar, av vilka några utgivits av hans fosterson Fredrik Wulff (”Chronologie de la vie de Jésus”, 1879, ”De romerska kejsarnas kronologi från Cæsar till Domitia-nus”, 1918, ”Die he-bräische Chronologie von Saul bis zur ba-bylonischen Gefang-enschaft”, 1922). De anses icke blott vittna om L:s gedigna lärdom, utpräglade självständighet och djärva slutledningskonst utan ock innehålla åtskilligt av aktuellt värde. — L. var anhängare av C. J. Boströms filosofi och försvarade 1848 hans ståndpunkt i representationsfrågan med en broschyr, som bl.a. innehöll en svidande pblemik mot förmögenheten som valrättsgrund. 1861 kritiserade L. offentligt den ortodoxa dogmatiken, särsk. treenighetsläran, och yrkade, att kristendomen skulle återställas till ”den urspr. renhet, varmed hon levde i sin stiftares själ”. Detta gav upphov till den s.k. L:ska striden, under vilken Göteborgs domkapitel, vars led. L. var, sökte förmå honom att avstå från sitt led.-skap och röster höjdes bland stiftets prästerskap för att få honom avlägsnad från lektoratet. Domkapitlets skrivelse till regeringen föranledde dock icke någon åtgärd. Till L:s försvar skrev V. Rydberg ”Bibelns lära om Kristus”. — L:s sanningslidelse, djupa fromhet och obrutna sinneslugn under svåra lidanden gjorde starkt intryck på hans omgivning, bl.a. på systersonen Vitalis Norström. — Litt.: K. Warburg, ”Viktor Rydberg”, 1 (1900); Fr. Wulff, ”N. W. L. och hans hebreiska krono-logi”(1923) och ”Vid åttiofem år” (1929). E.Å-n. Ljungberg, Carl E d u a r d, statistiker (1820 —1910). L. avlade hovrättsexamen 1841, tjänstgjorde därefter i olika verk, blev 1854 sekreterare i den kommitté, som förberedde upprättandet av Statistiska centralbyrån, där han en kortare tid tjänstgjorde. L. var liberal led. av borgarståndet vid riksdagarna 1862—63 och 1865—66. Han tillhörde F.k. 1894—1903 och gjorde sig där mest känd för sitt häftiga motstånd mot eftergifter för norrmännens krav. L. har utg. ett mycket stort antal statistiska arbeten, ss. ”Allmän statistik” (1841—56) och ”Försök till en statsekonomisk statistik öfver Sverige” (1856—63; jämte C. A. Agardh). Bland ”Skrifter, utg. av Sällskapet för arbetarför- — 471 — — 472 —