LJUNGBY Ljungby (el. Ljungby köping), muni-cipalsamhälle i Ljungby s:n, Kronobergs län; 3,50 kvkm., 3,118 inv. (1933). L. är beläget vid den sedan medeltiden viktiga Lagastigen el. landsvägen längs Lagan från Skåne och s. Halland till Jönköping; som tingsställe omnäm-nes det redan 1337. 8 landsvägar möttes här, och L:s gästgiveri utvecklade sig till det förnämsta inom Sunnerbo hd. Två frimarknader höllos där årl. Dock uppstod här ej något samhälle förrän vid mitten av 1800-talet, utan när L. blev köping 1828, bestod det endast av kyrkan och 5 gårdar. I början av 1800-talet började man diskutera behovet av en stad i Sunnerbo hd. Två platser ville göra gällande, att de voro lämpliga för en stadsanläggning, L. och det 10 km. n. därom belägna Berga. Det sistn. kunde till sin fördel framdraga stads-privilegier, utfärdade av Magnus Ladulås; 26/s 1279 hade näml, biskop Henrik i Linköping erhållit tillstånd att i Berga by anlägga en stad (villa forensis). Men eftersom L. ansågs ligga mera centralt inom häradet, hade bättre lands-vägsförbindelser, en av de bästa gästgivaregårdarna i riket, var tingsställe, hade kvarn och såg vid Lagan m.m., avgick det med segern, och i k.br. av 15/io 1828 tillät Karl XIV Johan, att en köping anlades ”vid L., med rättighet för de där bosatta att, oberoende av stad, idka inrikes handel och hantverk”. Köpingen blev dock ej egen kommun. I början gick L. mycket långsamt framåt, men sedan det genom Vis-landa—Bolmens järnväg (1878) och Skåne— Smålands järnväg (1899) fått järnvägsförbindelser samt industrier vuxit upp, har köpingen undergått en hastig utveckling och blivit den viktigaste orten i v. Kronobergs län. Folkmängden ökades från 851 1900 till 1,222 1910 och 1,397 1920. 1900 ändrades köpingens administration så, att L. blev municipalsamhälle. 1921 utvidgades municipalområdet, vars areal ökades från 0,98 kvkm. till den nuv., 3,so kvkm. 1908 inköpte L. det numera inom samhället belägna vattenfallet i Lagan och beredde sig därigenom tillgång till elektrisk kraft för belysning och fabriksdrift. Fallet är utbyggt för 1,250 hkr. L. har en rätt betydande handel och industri. Bland de industriella anläggningarna märkas 2 sko-, 3 snickeri- och 2 möbelfabriker, stålgjuteri, armatur-, förnicklings-, bobin-och vagnfabrik, mekaniska verkstäder, valskvarn, 2 sågverk, 2 tegelbruk m.fl. L. har länslasarett och epidemisjukhus; samrealskola; 2 tidningar: ”Ljungbytidningen Smålänningen” och ”Ljungbyposten” (utgivas 3, resp. 2 gånger i veckan) ; hembygdsmuseum; är tingsställe i Sunnerbo domsaga. Taxeringsvärde å fastighetsskatte-pliktig fastighet: 9,532,600 kr., till kommunal in komstskatt taxerad inkomst: 2,724,440 kr. (1932). L. är ett i stort sett välbyggt samhälla. Huvudgatan, Storgatan, avslutas i v. med sockenkyrkan, byggd av sten 1858—59 och bestående av ett stort långhus med tornet i ö. och halvrund avslutning i v. — Ansökan om stadsrättigheter för L. har 1933 inlämnats till K.m:t, och i denna anhålles, att en ev. stadsbild-ning måtte komma att omfatta hela L. s:n, sålunda ej enbart municipalsamhället. Trol. kommer L. att bli stad % 1935. — Litt.: O. Lidén, ”Bidrag till L. köpings historia” (1928). J.C. Ljungby. 1) S:n i Faurås hd, Hallands län, n.n.ö. om Falkenberg; 54,37 kvkm., därav 53,47 land; 1,433 inv. (1933; 27 inv. pr kvkm.); 32,52 kvkm. åker (1927; 60,8% av landarealen), 13,27 kvkm. skogsmark. Egendom: Hällerup. — Pastorat: L. och Alf shög, Falkenbergs kontrakt, Göteborgs stift. M.P. 2) S:n i S. Möre hd, Kalmar län, v. om Kalmar; 126,17 kvkm., allt land; 3,579 inv. (1933); 49,81 kvkm. åker (1927; 39,5% av arealen), 61,31 kvkm. skogsmark. I L. ligga stationssamhällena Ljungbyholm (o. 430 inv.), knutpunkt för järnvägarna Kalmar—Torsås—Karlskrona och Ljungbyholm—Påryd, Trekanten (o. 570 inv.), vid järnvägen Kalmar—Nässjö, Tvärskog (o. 150 inv., delvis i Mortorps s:n), vid järnvägen Ljungbyholm—Påryd samt Vassmolösa (o. 300 inv.), vid järnvägen Kalmar—Torsås—Karlskrona. Egendomar: Botorp, Kranklösa, Kölby, Ljungbyholm, Vassmolösa och öbbestorp. — Pastorat: L., Hossmo och S:t Sigfrid, S. Möre kontrakt, Växjö stift. M.P. 3) S:n i Sunnerbo hd, Kronobergs län, omkr. Lagan; 56,2® kvkm., därav 53,2® land; 4,498 inv. (1933), därav 3,118 i L. municipalsamhälle (se sp. 475); 9,®i kvkm. åker (1927; 18,o % av landarealen), 25,37 kvkm. skog. — Pastorat: L., Angelstad och Kånna, Sunnerbo kontrakt, Växjö stift. J.C. 4) Socknar, se Mun k a-L jungby, T r o 1-1 e-L jungby och östra Ljungby. Ljungbyhed, ljunghed i Riseberga s:n, Kristianstads län, mellan Söderåsen och Rönne å, v. om Ljungbyheds stationssamhälle vid järnvägslinjen Ängelholm— Klippan—Eslöv (c:a 550 inv.); förr mötesplats för Norra skånska inf.-reg. (till 1923) och de skånska kav.-reg., varom flera minnesstenar vittna; genom 1925 °rs härordning förläggningsort för 5:e flygskolekåren. Bj. Ljungbyholm—Karlslunda järnväg, från Ljungbyholms station å Kalmar—Torsås järn väg till Påryd nära Karlslunda kyrka, äges av Ljungbyholm—-Karlslunda nya järnvägs-a.-b.; spårvidd 0,89t m.; längd 19 km.; öppnad för trafik 1908 Fr.E. — 475 — — 476 —