LJUNGMAN han chefred, för ”Nya dagligt allehanda” (se d.o.), som under hans regim kommit att intaga en mycket bemärkt ställning inom sv. högerpress. L. är med sin omfattande sakkunskap och utmärkta stil en av Sveriges mest inflytelserika journalister. Han har även idkat filosofiska studier (”Livets bejakande”, 1914). L. blev hedersd:r i Frei-burg 1923. 1926—29 var han led.avF.k.D.I?. Ljungman, Axel Vilhelm, fiskeripolitiker (1841—1901), fil d:r 1872, docent i zoologi vid Uppsala univ. 1871—84 och utnämnd 1900 till karantänmästare å Känsö. L. erhöll 1873 i uppdrag att utföra undersökningar ang. den bohuslänska sillen och det bohuslänska sillfisket. Dessa undersökningar pågingo i 10 år. L. ansåg sig med ledning av egna och förut gjorda rön kunna uppställa ett antal sillraser med begränsade vandringsområden samt sökte förklara det bohuslänska sillfiskets periodicitet genom växlingar i väderlek och havsströmmar, förorsakade av solfläckar och norrsken. L:s undersökningar kommo emellertid inom kort att helt inriktas på praktiskt-ekonomiska frågor, ss. ang. lagstiftning, sillens behandling, kommunikationer, fiskeriadministration. Sedan L. invalts i landsting och riksdag (led. av A.k. 1881 —99), ägnade han sig med brinnande iver ål dylika frågor och blev medl. av ett flertal utskott och utredningskommittéer. L. utgav 1884 —95 ”Bohuslänsk fiskeritidskr.” och var en tid medred. i ”Nordisk tidskr. för fiskeri”. N.R-n. Ljungpiparesläktet, Chara'drius, av fam. brockfåglar (se d.o.), omfattar medelstora vadarefåglar. De sakna till skillnad från kustpi-paresläktet (se d.o.) baktå. Dräkten är svart med gula el. vita fläckar, undersidan svart. Släktet, som omfattar 2 närstående arter, bebor hedar och tundror i n. halvklotets n. delar. De leva av insekter och maskar. I Sverige häckar ljungpiparen el. brockfågeln, C. aprica'rius, över hela landet. De 4 olivgula, med stora, svarta fläckar försedda äggen läggas på marken.Y.Ln. Ljungquist, Adolf Ivar, tidningsman och ro-manförf. (f. 27/s 1892), 2:e red. och ansvarig utg. av ”Dagens nyheter” sedan 1923, har framträtt som berättare med de både litterärt och kulturhistoriskt värdefulla provinsskildringarna ”Det mörka Småland” (1921) och ”Livets strid” (1922) samt den livfulla historiska romanen ”Nils Dacke” (1927). A.W-n. Ljungpipare, Charadrius apricarius, vid boet. Efter ”Naturens liv i ord och bild”. Ljungsarp, s:n i Kinds hd, Älvsborgs län, vid länsgränsen, s.ö. om Ulricehamn; 68,87 kvkm., därav 65,02 land; 627 inv. (1933; 10 inv. pr kvkm.); 4,49 kvkm. åker (1927; 6,9% av landarealen), 33,40 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Dalstorp, Hulared, Nittorp, ölsremma och L., Kinds kontrakt, Göteborgs stift. M.P. Ljungskile, se Ljung 1). Ljungskogen, se Ljungen. Ljungstedt, Aurora Lovisa, f. Hjort, författarinna (1821—1908), publicerade under pseud. Claude Gerard romaner och berättelsecykler som följetonger i ”Nya dagligt allehanda”, ”Aftonbladet” m.fl. tidn. ”Samlade berättelser” i 9 bd (1872—82). N.N. Ljungstedt, Karl, språkforskare (1856— 1916), fil. d:r i Uppsala 1889, docent där i forn-germanska språk 1888—94, adjunkt i Östersund 1907. L. har bl.a. utg. de livfullt skrivna populära handböckerna ”Grunddragen af modersmålets historia” (1898), ”Eddan” (s.å.) och ”Språkets lif” (1899). E.H. Ljungström, Birger (f. 4/a 1872) och Fredrik L. (f. n/i 1875), ingenjörer och uppfinnare söner till [-kommissionslantmä-taren-] {+kommissionslantmä- taren+} Jonas Patrik L. (1830—98), bekant som konstruktör av geodetiska instrument. Bröderna L:s mest bekanta uppfinning är L:s ångturbin (se d.o. samt Svenska [-turbinfabriks-a.-b.-] {+turbinfabriks- a.-b.+} Ljung- ström). Vidare har — 483 — — 484 — Fredrik Ljungström.