LJUS Fredrik L. konstruerat en världsbekant luftför-värmare (se F ö r v ä r m n i n g) och en växelanordning för automobiler (se d.o. sp. 870). v.S. Ljungströms ångturbin, A.-b., Stockholm, grundat 1908, exploaterar patent å Ljungströms ångturbiner, luftförvärmare, ångturbinlokomo-tiv och hydrauliska växlar. Bolaget har dotterbolag och agenter i de flesta europeiska stater samt U.S.A. och Japan. Omslutning 1931 8,686,000 kr., därav aktiekapital 6,250,000 kr. T.E-r. Ljungväxter, Erica'ceæ, underfam. av Bico'r-nes, omfatta o. 80 släkten och o. 1,350 arter, utbredda över större delen av jorden, särsk. på kallare, torrare och öppnare områden. Kap-landet och Sydamerika äro särsk. artrika. L. äro huvudsaki. halvbuskar och buskar, många med epifytiskt levnadssätt. De ha vanl. små, läderartade, övervintrande, ovala, lansettlika el. barrlika blad, ensamma el. i blomställning ordnade, 2-könade, entomofila blommor och fröhus el. bärfrukt, sällan stenfrukt. De viktigaste hithörande släktena äro: Andro'meda, Arbu'-tus, Arctosta'phylos, Aza'lea, Callu'na, Cas-sa'ndra,, CassTope, Epigæ'a, Eri'ca, Gaulthe'ria, Ka'lmia, Ledum, Loiseleu'ria, Phyllo'doce, Bho-dode'ndron, VaccTnium. A.V-e. Ljunits härad, i Malmöhus län, vid kusten v" om Ystad, omfattar socknarna V. Nöbbelöv, Sjörup, Katslösa, Villie, Skårby, Balkåkra och Snårestad; 106,bi kvkm., därav 105,83 land; 5,834 inv. (1933; 55 inv. pr kvkm.). Större delen av L. är småkuperat; jordmånen är huvudsaki. moränlera. Norrut sträcker sig L. upp på Ro-meleåsen och når 145 m.ö.h. Kusten är öppen och flack. 1927 uppgick åkerarealen till 91,ao kvkm. (86,7 °/o av landarealen), skogsmarken till 5,28 kvkm. 1920 levde 67,i °/o av befolkningen av jordbruk med binäringar, 14,7 °/o av industri och hantverk (6,2 % av livsmedelsindustri). Större egendomar: Marsvinsholm, Char-lottenlund och Rydsgård. Fisklägen: Svarte och Skarviken. L. genomdrages av Malmö—Ystads järnväg. L. tillhör Ystads fögderi, Vemmen-högs, Ljunits och Herrestads domsaga (tingsställe: Ystad) samt Ljunits och Herrestads kontrakt, Lunds stift. M.P. Ljunits och Herrestads kontrakt, i Lunds stift, omfattar: Ljunits hd; Herrestads hd utom St.. Köpinge; Örsjö och Skivarp av Vemmen-högs hd samt Ystad och består av 8 pastorat, näml. Villie och örsjö; V. Nöbbelöv och Skivarp; Balkåkra, Snårestad och Skårby; Sjörup och Katslösa; Ystad; Sövestad, Bromma, Bjäre-sjö och Hedeskoga; St. Herrestad, Borrie och öja samt Högestad och Baldringe; 13,897 inv. (1933). M.P. Ljur, s:n i Gäsene hd, Älvsborgs län, ö. om Alingsås; 20,45 kvkm. (land); 452 inv. (1933; 22 inv. pr kvkm.); 4,20 kvkm. åker (1927; 20,5 °/o av landarealen), 11,40 kvkm. skogsmark. Kyrka saknas. — Pastorat: Nårunga, Skogsbygden, L., Ornunga, Kvinnestad och Asklanda, Kullings kontrakt, Skara stift. M P. Ljus. 1) Fys. L. (1 j u s s t r å 1 n i n g), en elektromagnetisk vågrörelse (se d.o. och Elektromagnetiskstrålning). L. ieg. bemärkelse är de fysikaliska fenomen, som förorsaka synintrycken i det mänskliga ögat. Ofta fattar man dock 1. i en mera vidsträckt bemärkelse omfattande även fysikaliskt likartade fenompn, vilka ej kunna iakttagas av vårt öga. Sålunda talar man t.ex. om infrarött 1. (se Värmestrålning) och ultraviolett 1. (se d.o.) och avser därmed strålning av våglängder, som äro närmast större, resp, närmast mindre än våglängden för den långvågigaste, resp, kortvågigaste, fysiologiskt verksamma strålningen. Det synliga l:s våglängder, som betinga dess färg, ligga mellan ung. 0,00077 och 0,ooo4o mm. Antalet svängningar pr sek. är för den röda gränsen ung. 3,9. 10u, för den violetta gränsen ung. 7,5. 1014. Läran om 1. kallas optik. — Eftersom 1., som alltid härrör från materiella kroppar, ljuskällor (se d.o.), från dessa når fram till andra kroppar el. till vårt öga, måste 1. fortplanta sig genom rummet, varvid det ej (ss. t.ex. vid ljudet) är nödvändigt, att rummet är fyllt av materia; 1. kan även utbreda sig genom tomrummet. Ex. härpå erbjuda stjärnornas I., som fortplantas genom den tomma världsrymden. På sin väg genom rummet är 1. osynligt. Ljusvägen kan dock syn-liggöras, om i rummet finnas partiklar, som diffust sprida 1. (jfr Diffusion 1), t.ex. damm- el. dimpartiklar. När 1. passerar genom ett medium, absorberas det i större el. mindre grad, varvid 1. övergår i andra energiformer, vanl. värmeenergi. Absorptionen är beroende av l:s våglängd och är desto större, ju tjockare det absorberande skiktet är. Kroppar, i vilka absorptionen för det synliga 1. är liten och i vilka ingen nämnvärd difussion förekommer, sägas vara genomskinliga. — Studiet av skugg-fenomenet har visat, att I. i ett homogent och isotropt medium fortplantar sig rätlinjigt. Avvikelser härifrån kunna dock uppkomma vid växelverkan mellan 1. och materia (se D i f-fraktion och Einsteineffekt 3). För att åskådligt beteckna l:s utbredning från en ljuskälla, säger man, att ljuskällan utsänder ljusstrålar, varunder förstås oändligt smala ljusknippen. Detta begrepp är dock endast en abstraktion, som ej kan fysikaliskt realiseras. Ju mer man söker minska bredden av ett ljusknippe, desto större bli avvikelserna från — 485 — — 486 —