LJUSBÅGE vinklar, utan då infallsvinkeln överskridit ett visst, av brytningsindex beroende värde, äger totalreflexion rum, varvid hela den infallande ljusintensiteten återkastas. Den största möjliga infallsvinkeln el. g r ä n s v i n k e 1 n Fig. 2. Uppkomsten av totalreflexion vid övergång från ett optiskt tätare (II) till ett optiskt tunnare medium (I). 0 punktformig ljuskälla i II. De grovt dragna linjerna representera gränsstrålarna. för total reflexion (<p) svarar mot en brytningsvinkel av 90° och bestämmes av rela-sin90° ■ 1 tionen ------— = n el. sinæ = . För vatten, sin (p n vars brytningsindex är mycket nära = %, utgör gränsvinkeln 48?s (jfr fig. 2). — Fig. 3 visar 1. i en planparallell platta. Den ur plattan utträdande strålen är parellell med den infallande men förskjuten i sidled. I fig. 4 åskåd-liggöres en ljusstråles gång genom ett prisma. Fig. 3. Ljusbrytning i en planparallell platta. Den vinkel, som inneslutes mellan de båda sidor av prismat, genom vilka strålen går in i och ut ur prismat, kallas brytande vinkel, motsvarande prismakant brytande kant. Är prismat optiskt tätare än det omgivande mediet, brytes en ljusstråle från den brytande kanten. Genom närvaron av prismat undergår strålen en avlänkning el. deviation, som är minst, då strålen går symmetriskt ge- Fig. 4. Ljusbrytning i prisma. nom prismat. — Om brytning i linser se Lins. — Beträffande den vid optiskt anisotropa kroppar uppträdande dubbelbrytningen se d.o. N.R-e Ljusbåge, se Elektriska urladdningar, Elektrisk belysning och Talande ljusbåge. Ljusbågemetoden, se Kväveindustri. Ljusbågsugn, se Elektriska ugnar. Ljusdal. 1) Kommun i V. Hälsinglands domsagas tingslag, Gävleborgs län, kring Letåns dalgång med Letsjön, Storsjön och Hennan samt i s. genomfluten av Ljusnan; 1,185,74 kvkm., därav 1,092,24 land; 9,045 inv. (1933); 37,os kvkm. åker (1927; 3,4% av landarealen), 1,006,21 kvkm. skogsmark. Utom i de stora dalgångarna med talrika byar är L. till största del höglänt ödemark (Remmaberget, 492 m.ö.h., Skarpen, 562 m.). I L. ligga Hybo och Tallåsens industrisamhällen (se d.o.) samt flera sågar (östernäs, Eda, Bäckebo). — Jämte L. köping bildar L. ett pastorat i Ljusnans kontrakt, Ärkestiftet. M.P. 2) Köping i V. Hälsinglands domsagas tingslag, Gävleborgs län, vid Ljusnan; 1,46 kvkm. Ur S.T.F.s bildarkiv. Ljusdals kyrka. (land); 2,097 inv. (1933). L. är knutpunkt på statsbanan Krylbo—Bräcke för järnvägen från Hudiksvall. L. är en livlig handelsort (flera affärsbanker). Tingsställe. Av industrier må nämnas mekaniska' verkstäder, cementvaru-fabrik, kakelfabrik, kvarnar och sågverk. L. har kommunal mellanskola. I kyrkan finnes ett praktfullt altarskåp, förfärdigat i Antwerpei) i början av 1500-talet. I Folkparken ligger L. hembygdsförenings hembygdsgård. I L. utgivas ”Ljusdalsposten” (2 gånger i veckan) och ”Ljusdals tidn.” (3 gånger i veckan). L. blev municipalsamhälle 1889 och köping 1914. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig jordbruks fastighet 304,100 kr., å annan fastighet 4,281,100 — 495 — — 496 —