LJUSKOPIERING kr.; till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst: sv. a.-b. m.fl. 124,880 kr., andra skattskyldiga 2,059,980 kr. (1932). — Pastorat tillsammans med L. landskommun. M.P. 3) F. d. tingslag i Gävleborgs län, omfattande kommunerna L., Ramsjö, Färila-Kårböle och Los; ingår nu i V. Hälsinglands domsagas tingslag. M.P. Ljusdunkel (fra. clair-obscur), eg. Ijusskim-rande mörker, betecknar inom måleriet växlingen av ljus och skugga. Allt måleri, som strävar efter form och rumsverkan, använder i viss mån 1. som medel, men l.-måleri i eg. me ning framträder först, då växlingen av ljus och skugga medvetet användes i syfte att genom kontrastverkan stegra konstverkets uttrycksfullhet. L. spåras först hos Masaccio och framträder tydligt hos Lionardo och Giorgione. Den italienska indelningen av l.-måleriet i sfumato (tonad) och tenebroso (dunkel) förtjänar beaktande. Den förra riktningen, som representerar ett dämpat tonmåleri, har sin utgångspunkt i Correggio. Tenebrosomåleriet, som genom kraftigt betonad kontrastverkan i belysningen söker nå energiskt uttryck, utbildades av vene-tianarna Tizian och Tintoretto och fördes av Caravaggio o.a. till barockens alltmer maniererade måleri. Rembrandts konst betecknar höjdpunkten av 1. som konstnärligt uttrycksmedel. 1800-talets impressionister voro i sin ensidiga ljusdyrkan mindre intresserade av 1., ehuru t.ex. Manet och senare Zorn voro typiska representanter för l.-måleriet. G.V. Ljusekvation [-Jo'n], astr. Vid observation av t.ex. kortperiodiska föränderliga stjärnor måste man taga hänsyn till, att stjärnans avstånd från observatören är underkastat periodiska variationer på gr. av jordens banrörelse, så att ljuset från stjärnan behöver längre el. kortare tid för att nå fram till observatören. Man brukar därför reducera observationerna till solens medelpunkt, d.v.s. angiva den tidpunkt, vid vilken det observerade fenomenet skulle synas från solen; den härför erforderliga korrektionen till den observerade tidpunkten kallas 1. och är i maximum lika med ljustiden (se d.o.). M-t. Ljuselektricite't, se Elektricitet och Fotoelektrisk effekt. Ljuselektrisk cell, fotocell (se d.o.). Ljusenhet, normalljus, se Fotometri. Ljusets aberration [-fo'n], seAberration l)‘ . Ljusfallshammar, stations- och industrisamhälle i Hällestads s:n, Östergötlands län, vid N. Östergötlands järnväg; 183 inv. (1933). Snickerifabrik, gjuteri och mekanisk verkstad. M.P. Ljusfilter, se F ä r g f i 11 e r. Ljusfors, industri- och stationssamhälle i KuIIerstads s:n, Östergötland, vid N. Östergötlands järnväg och ett utbyggt fall i Motala ström, nära dess utflöde i Glan; o. 600 inv. Ljusfors pappersbruk (sulfatfabrik; 320 arbetare) anlades 1893—95, övergick 1900 till Ljusfors a.-b., som 1918 förvärvades av Fiskeby fabriks-a.-b. J.L-n. Ljusfux, se F u x. Ljusgård. 1) Byggn. L. el. d a g e r b r u n n, gårdsartat, mindre, genom en el. flera våningar löpande utrymme i en byggnad, avsett att förmedla ljus och luft till sådana delar av densamma, som, på gr. av dess utbredning el. belägenhet i förhållande till angränsande byggnader, icke nå fram till fasad el. verklig gård. Bostadsrum el. kök förläggas icke lämpligen mot ljusgård. G.W. W. 2) Fotogr., den spridning av ljuset, som vanl. äger rum kring en starkt belyst yta genom oregelbunden reflexion. Jfr H a 1 a t i o n och I sola r p 1 å t a r. Szl. 3) Meteor., detsamma som halo (se Ha 1 o-fenomen).. Ljushuggning, skogsbr., räknas till förav verkningarna (se d.o.) och innebär en mycket stark gallring (se d.o.), så kraftig, att fullt kronslut icke alls el. först efter en längre tid inträder. Uttaget rör sig om 25 å 30 % av virkesmassan. L. inlägges i slutet av omloppstiden och avser att stimulera tillväxten hos de kvarstående bästa träden. Förutsättningarna för 1. äro god mark och ett förut under längre tid rationellt gallrat bestånd. F.A.Bn. Ljushult, s:n i Kinds hd, Älvsborgs län, s.ö. om Borås; 48,47 kvkm., därav 45,98 land; 933 inv. (1933; 20 inv. pr kvkm.); 4,35 kvkm. åker (1927; 9,5% av landarealen), 35,40 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Sexdrega, Roasjö, L. och Hillared, Kinds kontrakt, Göteborgs stift. M.P. Ljusknekt, ett pluggformigt redskap, upptill vanl. försett med en droppskål med piggar, varpå talgljusstumparna sattes. Detta redskap stacks sedan ner i ljusstakens pipa. På så sätt utnyttjades ljusstumpen helt och hindrades att brinna ner i den ganska djupa ljuspipan. W.Kln. Ljuskopiering, gemensamt namn för sådana fotografiska kopieringsmetoder, som huvudsaki. användas för kopiering av ritningar men icke lämpa sig för återgivande av halvtoner. Den vanligaste är b 1 å k o p i e r i n g, då ett papper, 'indränkt med en blandning av järnsalt (ferri-salt) av en organisk syra, ss. citronsyra el. oxalsyra, samt rött blodlutsalt, användes. Vid belysning reduceras järnsaltet; när papperet sedan lägges i vatten, uppstår på de belysta ställena olösligt beilinerblått. Användes en ritning med ogenomskinliga tuschlinjer på genomlysan — 497 — — 498 —