LLOYD GEORGE talet kreatur på L. beräknas uppgå till över 2 mill., men man anser, att 3 gånger detta antal skulle kunna uppfödas där. De vaktas av ridande herdar, Uaneros. Nya och mera intensiva metoder börja nu tillämpas vid boskapsskötseln på L. Den sedan årtionden pågående exporten från L. av levande boskap och salt kött visar tendens till stegring. J.F. LL.D., förk. av lat. legum doctor, eng. doctor of laivs, i England och Amerika: juris doktor. Llivia [Ii'-], spansk stad och enklav i franska dep. Pyrénées-Orientales, 3 km. från gränsen, tillhör spanska prov. Gerona; 10 kvkm., o. 1,000 inv. M.P. Llorente y Olivares [lårä'ntä i ålipa'räs], T e o d o r o, valenciansk publicist och skald (1836—1911), diktade huvudsaki. på sitt hemlands, med katalanskan närbesläktade dial., prisbelöntes vid Jochs florals (se d.o.) i Valencia (1859) för poemet ”La nova era” och blev 1909 mestre de gay saber. Hans dikt har idealistisk prägel och stor formfulländning. Bland diktsaml. märkas ”Llibret de versos” (1885) och ”Nou llibret” (1902). L. har övers, verk av Victor Hugo, Goethe, Heine, Byron m.fl. J.V. Lloyd [låid], Llewellyn, jägare och förf. (1792—1876), son till en bankir i London, kom vid 31 års ålder till Sverige för att jaga och fiska och stannade här resten av sitt liv, länge bosatt i Värmland, där han gjorde sig bemärkt som en väldig björnjägare. Om sina spännande upplevelser utgav han ”Jagt-nöjen i Sverige och Norri-ge” (1830; engelsk uppl. s.å.) och ”An teckningar under ett tjuguårigt vistande i Skandinavien” (2 bd, 1855; engelsk uppl. 1854); av huvudsaki. zoologiskt innehåll är ”The game birds and wild fowl of Sweden and Norway” (1867). Även hans anteckningar om ”Sv. allmogens plägseder” (1871) besitta icke ringa intresse. L. var fader till Afrikaforskaren Charles Andersson (1828—67). C. Lloyd [laid], Harold, nordamerikansk filmskådespelare (f. 1894). L., vars hornbrillor äro lika världsbekanta som Chaplins skor, började sin filmbana 1919 och nådde 1928 genom målmedvetet arbete positionen som en av den amerikanska filmens främsta komiker. Mentaliteten i hans komik är typiskt amerikansk; han spelar gärna rollen av den bortkomne landsortsynglingen i storstaden. G.Wr. Lloyd George [hud jåj], David, engelsk politiker (f. 17/i 1863). F. i Manchester, där fadern var skollärare, fick L. efter dennes tidiga död sitt hem hos en farbror, som var skomakare och baptistpastor i Wales. Av honom mottog L. avgörande intryck. L. utbildade sig för advokatyrket, avlade nödiga examina 1884, började följ, år självständig verksamhet och gjorde sig samtidigt känd som radikal politiker. Redan 1890 invaldes han i underhuset som representant för Carnarvon. Wales, demokratien och frikyrkoväsendet fingo i honom en både i parlament och valmanskår mycket uppmärksammad talesman, känd icke minst för sin djärva slagfärdighet. Under boerkriget gjorde han skandal som hänsynslös anti-imperialist, som ”pro-boer”. 1905 intogs han i Campbell-Bannermans ministär som handelsminister och vann snart allmänna sympatier för sitt fördomsfria och praktiska sätt att lösa svåra frågor. När Asquith 1908 blev premiärminister, upphöjdes L. till finansminister. Han ställdes snart inför uppgiften att finansiera stora sociala välfärdsåtgärder och att täcka en allvarlig brist i budgeten. Hans ”krigsbudget” mot fattigdomen, framlagd i ett stort tal april 1909, framkallade stor uppståndelse i konservativa kretsar, överhuset förkastade den för att framkalla upplösning av underhuset, medan detta på regeringens förslag protesterade mot överhusets politik. De konservativa vunno o. 100 mandat vid nyvalen i jan. 1910; klassmotsatserna blevo i hög grad skärpta. Regeringen blev i underhuset beroende av irländarnas röster. Kung Edvards död 1910 betydde blott ett kortare avbrott i dessa strider, som alltmer kommo att röra sig om överhusets budgetsrätt. Sedan nya val till underhuset ägt rum i dec. 1910, såg sig överhuset nödsakat att 1911 acceptera en för-fattningsreform, som kraftigt reducerade dess makt. L:s förslag till reformering av sjuk- och invaliditetsförsäkringen (1911) framkallade en ny kris, som snart förvärrades genom hans förslag till arbetslöshetsförsäkring. Genom energi och skicklighet lyckades L. emellertid förverkliga sina program. Så stod det ständig strid om honom, en strid, som icke minskades genom upptäckten, att L. köpt aktier, vilkas kurs var beroende av engelska regeringens åtgärder. —-Den irländska frågan hotade leda till en all — 509 — — 510 —