LOCCUM tjänstgöring, s.å. assessor i Antikvitetskollegium och 1672 dettas president. L. var en mångsidig lärd i gammaldags mening med omfattande kunskaper i historia, arkeologi, rättsvetenskap och språk. Utrustad med berghälsa och en brinnande arbetshåg, utgav han en mängd akad. disp. men även större verk: ”Re-rum suecicarum historia” (1654, nya uppl. 1662, 1676); ”Antiquitatum sveogothicarum libri” (1647; nya uppl. 1654, 1670, 1676); den första handboken i sv. rätt, ”Synopsis juris privati” (1648; nya uppl. 1653, 1673), vilken, ehuru uppställd efter och starkt påverkad av pandekt-rättsliga läroböcker, i viss grad lyckats återgiva den sv. rättens grunder; en kortfattad översikt av sv. statsrätt, ”Synopsis juris publici” (1673). För att göra de sv. lagarna tillgängliga för utlandets lärde översatte han till latin landslagen (utg. 1672) och stadslagen (1675) samt utgav en kortare ordbok över medeltidslagarna, ”Lexi-con juris sviogothici” (1651; nya uppl. 1655, 1674). Efter L:s’ död utkommo övers, till latin av Västgötalagen (1695) och Upplandslagen (1700). På grund av tidens bristande insikter i sv. medeltidsspråket vidlåda vissa fel dessa språkliga arbeten, men erkännande måste skänkas dem ss. förstlingsarbeten i sin art. I handskrift föreligger en beskrivande text till E. Daht-berghs ”Suecia antiqua et hodierna”. E.K. Loccum, tyskt kloster i närheten av staden Hannover, grundat 1163 av cisterciensorden, är byggt i westfalisk övergångsstil (från 1200-talets mitt) och visar en kyrka med kloster i en sluten cisterciensisk anläggning. Korstolarna höra till de äldsta i sin art i Tyskland (1200-talet). L., som nu är prästseminarium, istånd-sattes på 1840-talet. En sal är prydd med vägg- Loch [låz] (gæliska, sjö el. fjordliknande målningar av E. v. Gebhardt. F.H. havsvik), ingår ofta i skotska geografiska namn, t.ex. Loch Lomond, Loch Fyne; på Irland Lough, t.ex. Lough Neagh. Se under huvudordet. JC. Locher [lå'kar], Carl Ludvig Thielson, dansk konstnär (1851—1915), framträdde tidigt som marinmålare men slog först igenom, sedan han i Paris studerat hos Bonnat. I motsats till Eckersbergsskolan målade L. företrädesvis ha vet i storm med kraftig och frisk realism, ss. i ”Räddningsbåten går ut” (1878) och ”På Atlanten” (1881, Göteborgs konstmuseum). L. är representerad i många danska och utländska museer. Även som etsare ägnade han sig åt marinmotiv. G.V. Loches [låj], stad i dep. Indre-et-Loire, Frankrike, vid floden Indre, c:a 35 km. s.ö. om Tours; 4,754 inv. (1926). Slottet utgöres av en stark medeltida fästning med fyrkantig torn borg, donjon, från o. 1100 och dubbel ringmur. Andra torn tillkommo under 1200- och 1400-talen. J.C.;F.H. Lochier [Iå'k-], med.t se Avslag 2). Lochner [lå'^-j, S t e p h a n, tysk målare (d. 1451), var på 1440-talet verksam i Köln, där han för rådhuskapellet målade en ”Konungarnas tillbedjan”, vilken nu förvaras i domkyrkan. Stadens skyddshelgon S:ta Ursala och S:t Ge-reon med följen utstyrda i rika dräkter av modesnitt pryda flyglarna. L. ville icke undvara tidens klädlyx, då han skildrade feststämningen i altarbilden. Hans mest berömda arbete är ”Maria im Rosenhag” (i Wallraf-Richartz-mu-seum, Köln), där madonnan sitter i blomster-sirad lövsal, omgiven av fjärilslika änglar i strålande färger mot en bakgrund av guld. — Litt.: O. H. Förster, ”Die kölnische Malerei von Meister Wilhelm bis S. L.” (1923). F.H. Lochteå [lå'z-], fi. Lohtaja, kommun i Vasa län, Finland, vid Bottniska vikens kust n.ö. om Gamlakarleby stad; 426 kvkm.; 4,025 inv. (1931), finsktalande. Mdn. Lockarp, s:n i Oxie hd, Malmöhus län, s. om Malmö; 5,22 kvkm., därav 5,21 land; 281 inv. (1933; 54 inv. pr kvkm.); 4,85 kvkm. åker (1927; 93,3% av landarealen), ingen skogsmark. — Pastorat: Fosie och L., Oxie kontrakt, Lunds stift. M.P. Locke [låk], John, engelsk filosof (1632— 1704), studerade i Oxford medicin, litteratur och filosofi, särsk. Descarles’ skrifter; blev knuten till earlen av Shaftesbury och dennes släkt John Locke. Målning av T. Brownover. National portrait gallery, London. — 519 — — 520 —