LOCKE Stephan Lochner: Mittelbilden på ”Konungarnas tillbedjan” i Kölns domkyrka. som vän, sekreterare, läkare och mentor; följde earlen i landsflykt till Holland 1683 som ivrig medl. av det liberala whig-partiet; var med om förberedelserna till revolutionen och återvände till England tillsamman med prinsessan av Ora-nien. Till L:s vänner hörde den store kemikern Robert Boyle och den framstående läkaren Sy-denham. L. levde ogift. — L:s huvudverk är ”Essay concerning human understanding” (1690). Häri undersökes den mänskliga kunskapen med hänsyn till dess ursprung, pålitlighet och omfång. Verket betraktas som grundläggande för den psykologiska empirismen och som det första försöket att göra kunskapsteorien till en självständig vetenskap, oberoende av metafysiken. Den psykologiska empirismen fortsattes av L:s landsmän Berkeley och Hume. På kontinenten företog Leibniz en kritisk granskning av L:s verk i ”Nouveaux essays sur 1’entendement humain”. Senare blev Kant starkt påverkad av L. Genom Voltaire vunno L:s tankar insteg i Frankrike. — L:s grundtanke är, att all kunskap härrör från erfarenheten: ”Intet är i intellektet, som ej förut varit i sinnena” (Nihil est in intelle'ctu, quod non fu'erit in sensu). I första boken av ”Essay” förnekas existensen av medfödda idéer (ide'æ inna'tæ), som den skolastiska filosofien hade hävdat, t.ex. gudsföreställningen och vissa logiska och moraliska principer. Medvetandet (själen) är vid födelsen en oskriven tavla (ta'bula rasa). Den andra boken behandlar medvetandets innehåll, som sammanfattande kallas idéer (ideæ). Dessa äro ant. enkla el. komplexa. Ex. på enkla idéer äro sinnesförnimmelser som färger, värme, köld etc., vilka bero på de yttre tingens påverkningar av sinnena. Medvetandet mottager på passivt sätt de enkla idéerna, som äro grundmaterialet för allt medvetenhetsliv. De komplexa idéerna uppstå vid medvetandets aktiva bearbetande av de enkla idéerna. Medvetandet har huvudsaki. tre aktiva funktioner: 1) att sammansätta enkla idéer till komplexa, 2) att ställa idéer i förhållande till varandra, så att man får en relationsuppfattning, 3) att abstra-hera vissa sidor hos idéerna, så att man får abstrakta el. allmänna idéer. Utifrån dessa synpunkter analyserar L. en del viktiga föreställningar, t.ex. om ting (substanser), rum, tid, tal, oändlighet, kraft, orsak-verkan, identitet och — 521 — — 522 —