LOCKE olikhet. I den tredje boken behandlas språkets betydelse för kunskapen. I den fjärde diskuteras begreppen kunskap, sanning, existens, sannolikhet, villfarelse, tro, förnuft etc. Den sinnliga kunskapen giver blott sannolikhet, den intuitiva och demonstrativa däremot visshet och nödvändighet. Orsakssatsens giltighet inses intuitivt. — Som rättsfilosof talade L. demokratiens sak i ”Two treatises on government” (1690), där han formulerar folkfrihetens grundprinciper. Flertalets vilja skall vara lag, då det är det enda sätt, varpå samfundet kan handla som en helhet. Den lagstiftande myndigheten skall skiljas från den utövande och den dömande. L:s rättsfilosofiska tankar fingo stor betydelse på 1700-talet, t.ex. för Rousseau och Mon-tesquieu, och hans tankar realiserades i den nordamerikanska och den franska revolutionen. L. är även känd som frisinnad pedagog genom sina ”Thoughts on education” (1693), som likaledes fingo betydelse för Rousseau. Religionsfilosofiskt var L. anhängare av en religiös rationalism men hävdade i övrigt den religiösa friheten i ”Letter on toleration”. — Litt.: H. R. Fox Bourne, ”Life of L.” (2 bd, 1876); A. C. Fraser, ”J. L.” (1890); J. Gibson, ”L:s theory of knowledge” (1931). F.Bdt. Locke [låk], William John, engelsk förf. (1863—1930), har skrivit ett stort antal romaner, t.ex. ”The morals of Marcus Ordeyne” (1905), ”The beloved vagabond” (1906), ”The mountebank” (1921), vilka sakna eg. litterärt värde men åtnjuta stor popularitet tack vare en lättflytande stil och en lämplig blandning av sentimentalitet och elegant, franskskolad ironi. De flesta föreligga i sv. övers. A.Km. Lockespindlar el. helga högben, fam. Phalangi'idæ av spindlar, utmärkes av mjukt oledat huvudbröst, tydligt ringlad bakkropp, 2 par ögon, belägna nära el. i huvudbröstets mitt, och mycket långa, höga ben. Spinnvårtor sak- Phalangidium opilio. — 523 — nas. L. äro huvudsaki. nattdjur, leva av insekter och träffas på väggar, murar under stenar el. mossa. De allmännaste arterna äro Pha-langi'dium opi'lio på väggar och P. cornu'tum på fält och ängar. O.C-n. Locketorp, s:n i Vadsbo hd, Skaraborgs län, n.ö. om Skövde; 32,62 kvkm., därav 32,54 land; 697 inv. (1933; 21 inv. pr kvkm.); 14,15 kvkm. åker (1927; 43,5% av landarealen), 13,43 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Väring och L., S. Vadsbo kontrakt, Skara stift. M.P. Lockhart [lå'kot el. lå'khät], John Gibson, skotsk kritiker (1794—1854), svärson till Walter Scott och mest känd som dennes biograf. Efter att ha försökt sig som romanförf. och översättare av spanska ballader blev L. 1825 red. för ”The quarterly review”, en av tidens mest betydande litterära tidskr., och utvecklade där en stor verksamhet som kritiker, fruktad och hatad för sin mördande sarkasm. En mindre biogr. över Robert Burns (1828) har förblivit skattad; hans ”Life of Sir Walter Scott” (10 vol., 1836—38), ett till såväl stil som innehåll alltigenom lysande verk, anses alltjämt som en bland de bästa biografierna inom engelsk litteratur. F.G.B. Lockkapsel, bot., se Frukt, sp. 440. Lockne, s:n i Revsunds, Brunflo och Näs tingslag, Jämtlands län, kring Locknesjön; 205,so kvkm., därav 173,so land; 1,907 inv. (1933; 11 inv. pr kvkm.); 18,51 kvkm. åker (1927; 10,7% av landarealen), 133,42 kvkm. skogsmark. I L. ligga Vålbackens tegelbruk och L. ångsåg. Den förr omfattande kalkbränningen är nu nedlagd. — Pastorat: Brunflo, Marieby och L., Östersunds kontrakt, Härnösands stift. — Litt.: P. Persson, ”L. socken” (1930). M.P. Locknesjön, sjö inom Lockne s:n; 328 m.ö.h.; 27,2 kvkm.; 57 m. djup. S. Locknevi, s:n i S. Tjusts hd, Kalmar län, n.ö. om Vimmerby; 173,60 kvkm., därav 153,77 land; 1,804 inv. (1933; 12 inv. pr kvkm.); 21,58 kvkm. åker (1927; 14,0% av landarealen), 110,50 kvkm. skogsmark. Egendomar: L. och Toverum. — Pastorat: L. och Blackstad, S. Tjusts kontrakt, Linköpings stift. — Litt.: A. Rydström, ”Boken om Tjust”, 6 (1919). M.P. Lockout [låkau't] (eng., utestängning), av arbetsgivare på gr. av arbetstvist företagen utestängning av arbetare från arbetsplats. L. är motsvarighet till av arbetare vidtagen strejk (se d.o.) och utgör ofta arbetsgivares el. arbetsgivarorganisations motdrag mot sådan. Liksom i fråga om strejk är syftet med 1. att utöva påtryckning på motparten för att framtvinga medgivanden, som förhandlingsmässigt icke kunnat erhållas. S.k. sympati-1. tillmätes stor betydelse ss. påtryckningsmedel, i det fall en tvist föran — 524 —