LOCLE lett strejk el. 1. och vederbörande arbetsgivarorganisation önskar påskynda en uppgörelse genom att vålla arbetarorganisationen svårigheter alt medelst bidrag från i arbete varande medl. tillförsäkra de av tvisten berörda ekonomiskt understöd. I flertalet kollektivavtal av större betydelse i Sverige ha parterna uttryckligen tillerkänts rätt att under avtalstiden använda sig av sympali-1., resp, sympatistrejk. Enl. den officiella statistiken över arbetsinställelser förekommo under perioden 1903—31 325 1., omfattande tillsammans i runt tal 364,000 arbetare. Det största antal av 1. berörda arbetare, 117,700, noterades 1925. Storstrejken 1909 utgjorde svar på då proklamerade sympati-!., vilka beräknades omfatta över 70,000 arbetare. S.H. Lockroy [låkrpa']. 1) Joseph Philippe L., fransk dramatiker och skådespelare (1803— 91). Dels ensam, dels jämte Scribe o.a. har L. förf, ett flertal dramer, vådeviller och texter till operetter. Mest känd av de sisln. är libretton till Maillarts ”Les dragons de Villars” (1856). G.A-m. 2) Étienne Auguste É d o u a r d L., den föregåendes son, journalist och politiker (1840—1913). Glänsande polemisk journalist, deputerad 1871, intog han sin plats på yttersta vänstern, en inställning han vidhöll, tills han under 1900-talet röstade mot ministären Gom-bes. L. hade under 1880- och 1890-talen plats i ett flertal ministärer ss. handels-, undervisnings- och marinminister. G.Liv. Lockskytte, jaktmetod, varvid det vilda lockas inom skotthåll genom härmande av dess eget el. ungarnas läte. Förr, när jakttiden för skogsfågel började tidigare, sköts mycket tjäder och orre ”för lock”. Järpe är fortfarande föremål för 1. I utlandet användes 1. för hjorldjur under brunstliden. F.A.Bn. Lockyer [lå'kja]. 1) Sir Joseph Norman L., engelsk astronom (1836—1920). L. inträdde 1857 som tjänsteman i engelska krigsdep. men ägnade sig på lediga stunder med stort intresse åt astronomiska undersökningar i det observa-torium, som han 1862 lät uppföra i Wimbledon. 1870 blev han sekreterare i Royal Commission of Science och övergick sedan till Science and art department med uppgift att ägna sig ål astrofysikaliska undersökningar. 1873 flyttades L:s observatorium till South Kensington, och härur utvecklade sig det 1879 grundade Solar physics observatory, vars ledare L. var till 1913, då detta observatorium överflyttades till Cambridge. L. grundade då ett observatorium i Salcombe Regis, Sidmouth, numera Norman Lockyer observatoriet, där han var verksam till sin död. 1882 blev L. prof, vid Royal Col- lege of Science. L. är en av de främsta pioniä-rerna inom den astronomiska spektroskopien, och hans undersökningar över solens och stjärnornas spektra ha varit banbrytande. 1866 påvisade han teoretiskt möjligheten av att när som helst observera solprotuberan-sernas spektra, 1868 visade han metodens praktiska utförbar-het, samtidigt som fransmannen Janssen (se denne) gjorde samma upptäckt. L. fann, att protube-ranserna voro utlö-pare från en solen omgivande atmosfär av glödande gaser, som han gav namnet kromosfären (se S o 1 e n). I kromosfärens spektrum upptäckte han bl.a. en gul linje, som ej kunde identifieras ss. tillhörande något känt grundämne utan måste härröra från ett okänt sådant, som L. gav namnet helium. Detta ämnes förekomst på jorden påvisades först 1895 av Ramsay (se Helium). L:s omfattande undersökningar över stjärnornas spektra ledde honom till alt uppställa en ny teori för stjärnornas utveckling, enl. vilken stjärnorna bildas ur vidsträckta meteormoln; genom sammanstötningar mellan meteorerna stiger temp., och de fasta partiklarna förgasas småningom. Det bildade gasklotet sammandrager sig, först under stigande temp., till ett visst maximum nåtts, varefter temp. åler avtager. Denna teori vann föga beaktande av samtiden men överensstämmer i de ledande tankarna med moderna teorier. L. har sammanfattat sina vetenskapliga teorier i ”Meteoritic hypolhesis” (1890) och ”Inorganic evolution” (1900). L. var även intresserad av astronomiens historia och har bl.a. behandlat de gamla egyptiska templens orientering samt betydelsen av sten-sättningen i Stonehenge (i ”The dawn of astro-nomy”, 1894). Han grundade 1869 den värdefulla tidskr. ”Nature”, vars red. han var i 50 år. M-t 2) William J am e s.S t e wa r t L., den föregåendes son, astronom (f. 1868), 1898 assistent vid Solar physics observatory i South Kensington och 1920 chef för det av fadern grundade Norman Lockyer observatoriet, Sid mouth, där han ägnat sig åt spektrografiska undersökningar av solen och stjärnorna. M-t Locle, Le [la lå'kla], stad i kantonen Neu-chåtel, Schweiz, i Jurabergen, o. 920 m.ö.h., nära franska gränsen; 11,824 inv. (1931). Världsbekant urindustri (se C h a u x-d e-F onds). M.P. — 525 — — 526 —