LODJUR tiska vågorna, på vilket område hans viktigaste arbeten äro att finna. Särsk. studerade han den trådlösa telegrafe-ringen samt ljusets och ljuseterns natur. L. har utvecklat ett mycket omfattande förf.-skap såväl av vetenskaplig som populär natur. Bland hans skrifter märkas ”Modern views on electricity” (1889), ”Pioneers of Science” (2 ed. 1904), ”Signal-ling across space without wires” (4 ed. 1908), ”The ether of space” (1909). Sedan 1909 hai L. sysslat med psykologiska spörsmål, spec. spiritistiska sådana. N.R-e. Lodi [lå'di], stad i prov. Milano, Italien, vid Adda, 30 km. s.ö. om staden Milano; 29,395 inv. (1921). Biskopssäte. Katedral från 1100-talet. Ullspinnerier, livsmedelsindustri, tillverkning av lantbruksmaskiner och cementvaror. Vid L. tilltvang sig Bonaparte 10/s 1796 med 17,500 man övergången över Adda mot öster övergången över Adda vid Lodi 10/5 1796. Efter teckning av C. Vernet. rikarnas arriärgarde om 10,000 man, varigenom deras återtåg påskyndades, österrikarna förlorade över 2,000 man, till största delen fångar, fransmännen 900. M.P.;P.S. Lodi'culæ kallas de i en gräsblomma förefintliga s.k. kalkfjällen. Lodi'ns magsyredroppar, Elixi'r anta'cidum Lodi'ni, en blandning av kaliumkarbonatlös-ning, magnesia, rabarbersirap och fänkålsvat-ten, användes som medel mot magsyra samt torsk hos små barn. J.H, Lod ja [ladja'], ryskt roddarfartyg från 1700-talet, i regel obestyckat men med en stridande besättning av ett 50-tal man. H.S-k. Lodjur, Lynx) släkte av fam. kattdjur (se d.o.) bland rovdjuren, omfattar högbenta, korl-svansade former, vilkas öron äro försedda med hårtofsar. Pupillen är springformig och överkäkens främsta kindtand reducerad el. försvunnen. L. äro utbredda över hela jorden med undantag av Sydamerika och Australien och Lo. förekomma vanl. i otillgänglig skogsterräng, några ss. ö k e n 1 o n (se d.o.) i stäpp- och ökenområden. De klättra gärna i träd och äro hu-vudsakl. i rörelse om natten och bli genom sin rovlystnad och blodtörst farliga för småvilt och mindre husdjur. — Lo, L. lynx, är en kraftigt byggd form; boghöjd 75 cm.; kroppslängd 125 cm., varav 24 cm. kommer på svansen. Fällen, som lämnar ett högt skattat pälsverk, är om sommaren mer el. mindre rödbrun med svarta fläckar, om vintern grå med otydligare fläckar. Färgen varierar, varför man tidigare urskilde tre färgvarieteter ss. arter, kattlo med tre rader svarta fläckar på ryggen, v a r g 1 o med otydligare fläckar och r ä v 1 o med små fläckar endast på benen. Lon var förr utbredd över hela Europa och n. Asien men är nu utrotad inom stora delar av Europa och finnes i Sverige, där den under 1800-talet var vanlig, blott i Norrbotten samt Västerbotten och Västernorr-lands län och är sedan 1927 fridlyst. Bytet ut-göres av hare och skogsfågel. På Pyreneiska halvön ersättes lon av den mindre och spensligare panterlon, L. parde'Ua, och i Nordamerika av de ss. pälsdjur viktiga polar- el. kanadensiska lon, L. canade'nsis, som — 529 — — 530 —