LODNINGSKVINTANT djup okänt. En ocean-1. med wire el. pianotråd på t.ex. 5,000 m. djup tager ett par tim. i anspråk, varför ännu i dag det finnes områden av oceanerna av U.S.A:s areal utan ett enda tillförlitligt lodskott. — De största f.n. kända havsdjupen äro uppmätta med ekolod (se Hav), varmed en 1. på 10,000 m. sker på c:a 13,3 sek. Det viktigaste resultat som eko-1. hittills givit, torde vara kännedom om att oceanens botten är vida mera ojämn, än man tidigare föreställt sig. Härom vittna bl.a. de tvärprofiler av Sydatlanten, som togos av tyska forskningsfartyget ”Meteor” 1925—27 med sammanlagt 67,400 lodskott. Ekolodet har fått användning även på andra områden, t.ex. mätning av glaciärers mäktighet (jfr Grönland, sp. 1,065) och vid fiske för uppsökande av fiskstim (fisklodningsapparat). — En sammanfattning av l.-resultaten i oceanerna finnes i ”Carte générale bathymétrique des océanes”, ett alla oceaner omfattande kartverk, som utgives i 2:a uppl. av internationella hydrografiska byrån i Monaco. Engelska amiralitetet utger årl. en ”List of oceanic soundings”, utförda under föregående år. — Rörande l:s användning för sjömätning se d.o. — Litt.: Se art Hav, sp. 788; vidare H. Meldau, ”Lehrbuch der Navigation” (1931); P. Collinder, ”Eko-l:s metoder och huvudresultat” (i ”Sv. geografisk årsbok”, 1933). P.C-r. Lodningskvinta'nt, sjöv., se Sjömätning. Lodoice'a, släkte av fam. palmer med endast 1 art, L. seychella'rum, på några öar i Seychell-gruppen ö. om Afrika. Det är en 20—30 m. hög palm med intill 0,5 m. långa och 10—25 kg. tunga, olivgröna, till det yttre djupt inskurna frukter, dubbel kokosnöt el. m a 1 e-d i v i s k nöt, vilkas tjocka, köttigt-trådiga hölje omsluter endast ett frö. Denna världens största trädfrukt har en närande kärna liksom kokosnöten. Växtens stam användes till palis-sader, tråg o.d.; de solfjäderformiga bladen till hustak, flätverk m.m. Genom av engelska regeringen utfärdade bestämmelser är den vackra palmen numera skyddad mot utrotning. A.V-e. Lodome'ria var det latinska namnet på det fordom självständiga furstendömet Vladimir i Volhynien; 1349 erövrades det av polackerna under Kasimir den store men intog en särställning till Polens delning 1772, då det förenades med Galizien. P.Dhl. LodovPco, italiensk namnform för Ludvig. Lodrät, om en riktning, som överensstämmer med lodlinjens.. Lodskott, sjöv., se Lödning. Lodur (isl. Lööurr el. möjl. Loöurr), isl. myt., uppträder i Voluspa jämte Oden och Hö-ner (se d.o.) som människornas skapare; åt människorna förlänade han ”livssaft och livs varm färg”. På andra håll förekommer Loke på L:s plats i samma trehet. Jfr Loke. E.H. Eod2 [ioè], ty. Lodz [låts], Polens näst största stad och huvudstad i vojvodskapet L. (19,034 kvkm., 2,632,434 inv.); 605,287 inv. (1931), därav 53% katoliker, 35% judar och 11% protestanter. Ännu i början av 1800-talet var L. blott en by i en ödslig trakt utan några som helst naturtillgångar. 1820 beslöt ryska regeringen att här skapa en stor textilindustri, och under det följ, årtiondet invandrade o. 10,000 tyska hantverkarfamiljer, särsk. vävare, från Schlesien, Sachsen och Böhmen. Folkmängden ökades snabbt: 1820 800, 1865 40,000, 1884 150,000, 1900 351,570 inv. För stadens utveckling var det enorma ryska avsättningsområdet av största vikt. Men all råvara måste införas, särsk. från Turkestan (ull och bomull), och länge skedde varutransporterna till och från L. i långa karavaner, ty ännu för en mansålder sedan saknade staden järnväg — de ryska järnvägsbyggena i Polen hade näml, uteslutande strategisk innebörd; först 1904 fick L. anslutning till det ryska järnvägsnätet. 1926 omfattade textilindustrien i L., ”Polens Manchester”, 1,8 mill. spindlar, 55,000 vävstolar och över 100,000 arbetare. Konfektionsindustrien sysselsätter i sht många judar. Dessutom finnas strumpfabriker, maskin-, trä- och läderindustri. Med sitt fullst. regelbundna gatunät, sina talrika fabriker och ruskiga arbetar- och hyreskaserner omväxlande med träkåkar gör L. ett trist intryck. Endast de båda långa, n.-s. huvudgatorna äro något så när storstadsmässiga. Bland stadens många kyrkor märkes den evang. Hel. kors-kyrkan, nyl. ombyggd i renässans. Planteringar äro sällsynta. I L. finnas högsk. för socialvetenskap och ekonomi samt univ., grundat 1928 (363 studenter 1931/32). L. är sedan 1920 katolskt biskopssäte. — Vid L. ägde strider rum under senare hälften av nov. 1914, varefter det ockuperades av de allierade. M.P.;T.H-m. Loe [lä'a], Friedrich Karl Walther De-genhard von, friherre, tysk militär (1828— 1908), officer vid kav. 1848, överste och reg.-chef 1867, generalmajor 1873, general av kav. 1886, generalöverste 1893, avsked 1897 och generalfältmarskalk 1905. L. deltog i 1848—50 års fälttåg, var 1863—65 militärattaché i Paris, utmärkte sig under 1870—71 års krig och var 1884—95 chef för 8:e armékåren, 1895—97 guvernör i Berlin och från 1901 led. av preussiska herrehuset på livstid. L. har bl.a. skrivit ”Erinnerungen an meine Berufsleben 1849 bis 1867” (1906). — Litt.: Biogr. av L. v. Schlözer (1914). E.Bz Loeb [löb], Jacques, nordamerikansk fy — 535 — — 536 —