LOFOTEN temps”, som han på ett förtjänstfullt sätt omredigerade. L:s tidigare arbeten omfattade hu-vudsakl. observationer av kometer och småplaneter samt banbestämningar för dessa himlakroppar; han var en skicklig observatör, som införde många förbättringar i observationstek -niken. L. konstruerade även en ny refraktor-typ, den s.k. équatoréal coudé, så beskaffad, att okularet befinner sig i ena ändpunkten av instrumentets polaxel och således alltid intager samma läge, oberoende av den trakt av himlen, som observeras; observatören befinner sig således alltid på en och samma plats. Med detta instrument utförde L. jämte Puiseux en fotografisk undersökning av månytan; dessa fotografier, som utmärka sig för en sällsynt skärpa, lades till grund för en av L. och P. utg. mån-atlas, ”Allas photographique de la lune” (1896 —1916). L. har även uppfunnit nya metoder att bestämma aberrationen och refraktionen samt inlagt stor förtjänst om den fotografiska himmelskartan (”Carte de ciel”). M-t. Lofoten, ögrupp på Norges n.v. kust, Nordland fylke, mellan Vestfjorden i s.ö. och Ishavet i n.v., omfattar, utom en mängd mindre, följ, större öar (från ö. till v.); Austvågöy (526,io kvkm., 6,701 inv., 1930) med L:s högsta fjäll, 1,054 m.ö.h., Gimsöy (46,so kvkm., 472 inv.), Vestvågöy (411,os kvkm., 10,528 inv.), Flak-stadöy (109,^ kvkm., 1,089 inv.), Moskenesöy (185,94 kvkm., 1,881 inv.) samt längst ut i havet Væröy (15,74 kvkm., 941 inv.) och Röst (3,oo kvkm., 600 inv.). Kuststräckan av Hinnöy utmed Vestfjorden räknas också till L. Sunden mellan öarna äro smala, varför starka strömmar (Sundklakstraumen mellan Gimsöy och Vestvågöy, Nappstraumen mellan Vestvågöy och Flakstadöy, Sundstraumen mellan Flakstadöy och Moskenesöy samt Moskenstraumen mellan Moskenesöy och Væröy) uppstå i dem. Från Vestfjorden och på avstånd verka L.-öarna som en kompakt fjällvägg, Lofotvæggen, men i verkligheten äro de starkt sönderskurna av fjordar och djupa nischdalar. Endast på Vestvågöy finnas större områden, som äro lämpade för jordbruk. På bankarna på Vestfjordens n.v. sida samlas havstorsken (skrei) från mitten av jan. till mitten av april för att leka, varför fisklägena (fiskevcerene), Skrova, Svolvær (L:s huvudort), Henningsvær, Stamsund, Balstad och Reine, ligga på L:s s.ö. sida utmed Vesl-fjorden. Under normala år deltaga bortemot 30,000 fiskare i L.-fisket; därav komma c:a 25,000 ditseglande från hela kusten från Finnmark i n. till Möre i s. och bo ant. ombord på fiskebåtarna el. i s.k. rorboder i land. Torsken beredes till stockfisk el. saltas på stället och beredas sedan till klippfisk längre söderut. Ax.S. Lofta, s:n i N. Tjusts hd, Kalmar län, innanför Gudingefjärden, n.n.v. om Västervik; 117,98 kvkm. (land); 2,253 inv. (1933; 19 inv. pr kvkm.); 35,07 kvkm. åker (1927; 29,7% av landarealen; här liksom beträffande skogsmarken inberäknas en del av den 1931 bildade överums s:n), 63,68 kvkm. skogsmark. Egendomar: Hasselby, Nygård (med kraftverk), Ottinge, Äker-holm och Vinö. Grantorpets tändsticksfabrik tillhör Sv. tändsticksbolaget. — Pastorat i N. Tjusts kontrakt, Linköpings stift. — Ang. litt. se Locknevi. M.P. Loftahammar, s:n i N. Tjusts hd, Kalmar län, vid kusten n. om Västervik; 115,46 kvkm., därav ”Korumhuset” på Väderskär, Loftahammar. 115,44 land; 1,773 inv. (1933; 15 inv. pr kvkm.); 18,17 kvkm. åker (1927; 15,7% av landarealen), 52,80 kvkm. skogsmark. Egendomar: Bjursund och Gränsö. L. har betydande skärgård med bl.a. öarna Hasselö, N. och S. Malmö; vid kusten ligger Källviks brunn och havsbad med radioaktiva järnkällor. På Städsholmen finnes lotsstation och på Storkläppen ett 15 m. högt fyrtorn. — Pastorat i N. Tjusts kontrakt, Linköpings stift. — Litt., se Locknevi. M.P. Loftbod, trä-, vanl. timmerbyggnad i två vån., där övre vån. skjuter utanför den undre och är försedd med en svalgång, som äldst var öppen och med stolpar, senare ofta inbyggd. L. Loftbod, troligen från 1600-talet, vid Dädesjö prästgård, Småland. — 539 — — 540 —