- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 17. Lepas - Maisir /
573-574

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lomami - Lomas de Zamora - Lombard - Lombard, Lambert - Lombardi, Alfonso - Lombardiet - Lombardiska stadsförbundet - Lombardiskt band - Lombardlån - Lombard street - Lomber - Lombergsfältet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LOMBERGSFÄLTET Lomami, biflod till Kongo (se d.o., sp. 872). Lomas de Zamora, stad i prov. Buenos Aires, Argentina, 10 km. s. om staden Buenos Aires) 80,300 inv. (1931). Slakterier, tegelindustri. M.P. Lomba'rd, invånare i Lombardiet; även en allmän benämning på italienska affärsmän, som under medeltiden bedrevo växel- och bankiraffärer i Europa. L. kom småningom att beteckna den låneverksamhet mot pant, som utgjorde en väsentlig del av nämnda affärsmäns rörelse, och har sedan överflyttats på vissa delar av utlåningen i det moderna bankväsendet (se Lombardlån). K. W-B Lombard [låba'r], L a m b e r t, nederländsk målare och arkitekt (1506—66), hörde till de nederländska konstnärer, som stodo under starkt italienskt inflytande. L. lade grunden till sin klassicistiska bildning under ett tvåårigt uppehåll i Rom. Såväl hans arkitektverksamhet som hans måleri äro av problematisk natur. Endast kopparstick av H. Cock efter L:s kompositioner och ett stort antal teckn. ge säkra besked om arten av hans verksamhet. I Liége förvaras en tavla ”Nattvarden”, som antages vara målad av L. F.H. Lomba'rdi, Alfonso (Citadella), italiensk bildhuggare (1497—-1537), var huvudsaki. verksam i Bologna. Till hans bästa arbeten räknas marmorgruppen ”Kristi uppståndelse” i San Petronio i Bologna och en serie reliefbilder å sockeln till S:t Dominicus’ grav i San Domenico i Bologna. Han var också en mästare att i målade lerfigurer nå ett naturalistiskt uttryck. De större kompositionerna utmärka sig för en sluten uppbyggnad och ädel gestaltning. F.H. Lombardi'et, ital. Lombardia, landsdel i n. Italien (se karta vid d.o.) mellan Alperna och Po mellan Ticino och Lago di Garda, omfattar prov. Bergamo, Brescia, Como, Cremona, Man-tua, Milano, Pavia, Sondro och Varese; 23,810 kvkm.; 5,545,307 inv. (1931). L:s huvuddel ut-göres av Poslättens centrala parti. Medan huvudnäringen i berglandet består av extensiv boskapsskötsel, är den på slätten intensivt åkerbruk och intensiv boskapsskötsel. Här är L. ett av Europas tätast befolkade länder med mera än 200 inv. pr kvkm. i stora områden. 75 °/o av befolkningen bor här i slutna byar, övergångsbältet mellan Alperna och slätten utmärker sig särsk. för milda vintrar. Här odlas fruktträd, ss. persikor och aprikoser, men även mullbärsträd, oliver, apelsiner och citroner. Slätten med dess heta och fuktiga sommarklimat och väl genomförda konstbevattning präglas av spannmålsodling (vete, majs och ris) och av på foderväxtkultur grundad boskapsskötsel. Dessutom ligger här Italiens enda större industriområde med sidenväverier i Como och Bergamo, ylleindustri i de båda sistn. och i Milano. Även landsbygden mellan Milano och Como är starkt industrialiserad, så att folktätheten här överstiger 300 pr kvkm. J.F. Lombardiska stadsförbundet stiftades 1167 mellan Cremona, Mantua, Bergamo och Brescia för att försvara städernas friheter mot kejsar Fredrik I. I förbund med påven bibragte städerna kejsaren nederlaget vid Legano 1176, varefter deras friheter erkändes. 1226 förnyades förbundet mot Fredrik II, besegrades 1237 men bidrog till det hohenstaufiska kejsardömets fall. E.Lö. Lombardiskt band har man kallat ett i Lombardiet ända från 700-talet förekommande ornament, ett vanl. tvårefflat band i slingor el. flätning (se B a n d f 1 ä t n i n g, sp. 1,256). Sådant flätverk förekom redan i den gammal-kristna konsten, upptogs dels av armenierna, dels av slaverna på Balkan, särsk. av kroaterna i Dalmatien, samt av langobarderna i n. Italien. Där bibehölls det länge och blev en integrerande del i den romanska konstens ornamentik, varpå bl.a. Lunds domkyrka visar prov. E.W. Lombardlån (se Lombard), försträckning mot handfången pant. Inom det moderna bankväsendet avser 1. vanl. kortfristiga lån mot pant av fungibla värden. Särsk. i Tyskland användes benämningen 1. i samband med olika slag av utlåning på kort tid för att beteckna en en-gångskredit i motsats till de kreditformer, som medge omsättning med avbetalning el. hel förnyelse av försträckningen. Alltefter arten av olika panter talar man om värdepappers- och varulombard, växel- och valutalombard o.s.v. Vid belåningen lägges huvudvikten vid att panten är god och lätt realiserbar, medan den personliga kreditvärdigheten kommer i andra rummet, ehuru den givetvis icke lämnas utan hänsyn. Lånegränsen varierar alltefter pantens art, känslighet för prisfluktuationer m.m. Goda värdepapper, ss. statsobligationer, belånas upp till o. 90 °/o, medan aktier och varor, som ofta äro underkastade prisförändringar, endast belånas till o. 50 °/o. I Sverige användes benämningen 1. mera sällan i allmänt talesätt men förekommer dock ofta i pressen för att beteckna affärsbankernas belåning av obligationer hos Riksbanken. K.W-B. Lombard Street [leYnbod stri't], gata i London city, vid vilken ett stort antal av Englands förnämsta penninghus äro belägna. L. användes som ett uttryck för Londons penning- och kapitalmarknad och utgör en motsvarighet till staden New Yorks ”Wall Street”, vilken representerar den amerikanska storfinansen. K.W-B Lomber, se Kortspel, sp. 1,132. Lombergsfältet, se Gr än ges bergsfältet. — 573 — — 574 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free