LOMBOK Lombok, en av Små Sundaöarna, tillhörande residentskapet Bali och L. i Nederländska Indien; 4,990 kvkm.; o. 600,000 inv. L. skiljes från Bali av L.-sundet och från Sumbava av Allassundet. L. är bergigt; den verksamma vulkanen Rindjani når 3,775 m.ö.h. Växt- och djurvärlden förete flera australiska drag, ön är mycket fruktbar; dess förnämsta produkter äro ris, majs, tobak, sockerrör, kaffe och in-digo. Nötboskap, hästar och ris exporteras. Befolkningen är övervägande malajer och bali-neser, vilka i allm. äro muhammedaner. Huvudort är Mataram nära v. kusten, förr residens för furstarna av L. Främsta handelsplats är det närbelägna Ampenan. M.P. Lombroso [-å'så], C e s a r e, italiensk psykiater av judisk börd (1836—1909), prof, i Pa-via 1862 och i Turin 1876 i psykiatri och rättsmedicin; var även militär- och sinnessjukläkare. L. utförde flera betydande medicinska undersökningar, bl.a. om pel-lagrasjukdomen och dess orsaker, men sin största insats har han gjort som grundläg-gare av kriminalantropologien (se d.o.), främst genom sitt 1876 utg., sedermera till många språk övers, arbete ”L’uomo delinquen-te” (”Förbrytarmänniskan”), däri han framlägger sina hypoteser om brottsligheten som en atavism, en följd av medfödd degeneration. L:s vetenskapliga metod har icke gått fri från invändningar, och hans läror ha på viktiga punkter mött kritik, men han har dock genom sin verksamhet öppnat ett helt nytt område för den vetenskapliga forskningen, och för modern kriminologi har han varit banbrytande. T.V.Sn. Lome, huvudstad i Togo (se d.o.). Loménie de Brienne [låmeni' da briä'n]. 1) Henri Auguste de L., greve av Brienne, fransk politiker (1595—1666), 1643—63 ut-rikesstatssekreterare. Hans memoarer äro utg. i ”Nouvelle collection des mémoires”, 27 (1881). P.N-m. 2) Louis Henri de L., den föregåendes son, greve av Brienne, ämbetsman, förf. (1635 -—98), medl. av statsrådet 1651—63, blev 1664 munk men övergav på gr. av en kärleksaffär klostret och levde i Tyskland 1670—-73. Beordrad att återvända till Frankrike, hölls han från 1674 i fängelse på gr. av föregiven sinnessjukdom men frigavs 1692. Han har efterlämnat reseskildringar (bl.a. från ett besök i Sverige 1652), memoarer (utg. av P. Bonnefon, 3 bd, 1916—19) samt poesi. P.N-m. 3) É t i e n n e Charles de L., greve av Brienne, prelat och politiker (1727—94), blev 1760 biskop i Condom, 1763 ärkebiskop i Tou-louse, 1788 i Sens, kardinal s.å. L. riktade till Turgot ett antal memorial i politiska och sociala frågor, i vilka han företrädde upplysningsidéerna, blev 1787 president i notabelförsamlingen och angrep Calonne, vilken han 1787 efterträdde som chef för finanskonseljen. L. genomdrev edikten om spannmålshandelns frihet, om väg-hoveriets avlösande och om provinsförsamlingarna 1787. Då Parisparlamentet gjorde motstånd mot den projekterade grundskatten, förvisades det till Troyes 1788. Sedan L. i aug. 1788 förordnat om generalständernas inkallande samt inställandet av statens betalningar, tvang oppositionen konungen att fälla honom; han utnämndes därefter till kardinal. L. beedigade 1790 prästerskapets civilkonstitution, arresterades 1793 och dog i fängelset. — Litt.: J. Perrin, ”Le Cardinal de L.” (1896). P.N-m. Lomfåglar, ordn. Colymbifo'rmes bland fåglarna, utmärkas av en långsträckt kropp samt långt bakåt sittande, korta ben. Framtårna äro ant. helt och hållet förenade genom simhud el. också kantade med breda simflikar, vingarna äro korta och spetsiga. De äro utpräglade vattenfåglar, som simma och dyka förträffligt men flyga jämförelsevis litet och röra sig högst ogärna på land. Hithörande fåglar häcka vid sötvatten. L. indelas i 2 underordn. med vardera en fam.: lommar och doppingar (se d.o.). Y.Ln. Lomhördhet betecknar strängt medicinskt en hörselnedsättning, där örat förmår uppfatta ljudintryck; fullst. oförmåga att höra benämnes dövhet (se d.o.). Orsakerna till 1. äro högst varierande: medfödda anlag, inflammatoriska förändringar i mellanöronen, i näsan och näs-svalgrummet, åldersförändringar m.fl. En ej ovanlig orsak är vaxpropp i yttre hörselgången. Härvid botas 1. raskt genom ett avlägsnande av proppen — utspolning. Försök att avlägsna vaxet med hårnålar, strumpstickor o.d. instrument är i hög grad förkastligt på gr. av risken för skador å trumhinna, mellan- och inneröra. T.S-g. Lomma. 1) S:n i Bara hd, Malmöhus län, vid den grunda Lommabuklen av Öresund, mellan Lund och Malmö; 17,65 kvkm., därav 17,46 land; 3,533 inv (1933), därav 2,755 i L. 2); 12,48 kvkm. åker (1927; 71,3% av landarealen), ingen skogsmark. I L. ligger Alnarps lantbruks- och mejeriinst. m.m. — Pastorat i Bara kontrakts Lunds stift. M.P. 2) Municipalsamhälle i L.l), vid Västkust- — 575 — — 576 —