LOMONOSOV banan och Höjeåns mynning i Lommabukten; 3,82 kvkm., därav 3,78 land; 2,755 inv. (1933). I L. finnas 2 tegelbruk tillhörande resp. A.-b. L. te gelfabrik och Skånska cement-a.-b., slipskivefn-brik tillhörande A.-b. Sv. Naxos (grundat 1895'; Skandinaviska eternit-a.-b. (grundat 1906) äger fabrik för tillverkning av eternitplatlor (70 arbetare, aktiekapital 350,000 kr., årl. tillverkningsvärde 1,2 mill. kr.). I Höjeåns mynning ligger L. industrihamn, tillhörande Skånska cement-a.-b., med en kajlängd av 626 m. vid 2,7— 2,9 m. djup. Antalet ankomna och avgångna fartyg uppgick 1930 till 1,152 om 51,765 nettoton, därav 25 om 2,165 nettoton i utrikes fart. Tull- och lotsstation. L. har 20 yrkes- och 8 binäringsfiskare; fångstens totalvärde var 1931 10,880 kr. N. om samhället ligger det livligt besökta L. strandbad. Taxeringsvärde å fastig-hetsskattepliktig fastighet 6,480,400 kr.; till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 2,564,740 kr. (1932). I L. anlades 1871 Sveriges första cementfabrik (jfr Limhamn). M.P. Lommaleran är en marin, varvig lera av sen-glacial ålder, som vid tegelbruken i Lomma användes som material för tegelindustrien. I L. har man funnit lämningar av en arktisk torskart, Gadus pola'ris el. G. sa'ida (se Torsksläktet). Man har ansett L. vara interglacial, men noggrannare undersökningar ha visat dess senglaciala ålder. K.A.G. Lommar, se Lomsläktet. Lommaryd, s.n i N. Vedbo hd, Jönköpings län, s.ö. om Gränna; 120,25 kvkm., därav 115,oi land; 1,599 inv. (1933; 14 inv. pr kvkm.); 20,38 kvkm. åker (1927; 17,7% av landarealen), 67,os kvkm. skogsmark. Egendomar: Degela och Noby. Nobynäs sjukhem tillhör Sällskapet för kristlig kärleksverksamhet. Hembygdsmu-seum vid Stjärneborg. — Pastorat: L. och Bälaryd, N. Vedbo kontrakt, Linköpings stift. M.P. Lommaån, se H ö j e å n. Lomme, l.-g r ä s, l.-ö rt, pungört, även b 1 o d s t i 1-1 a, CapseTla bursa pasto'ris, är en i hela Sverige på odlade ställen, vägkanter o.d. allmänt, rent av som ogräs, förekommande, till korsblommiga växter hörande, vanl. 1-årig, 1—5 dm. hög ört med rosettställ- Lomme, Capsella bursa pastoris. da, oftast parflikade jordblad, strödda, halvt-omfattande, pillika stjälkblad, i långa klasar sittande, små, vita blommor och triangulär skid-frukt. Växtens blomning försiggår under alla årstider, även under milda vintrar. A.V-e. Lommeland, s:n i Vette hd nordligaste Bohuslän, vid Svinesund och Idefjorden; 33,41 kvkm., därav 33,32 land, 945 inv. (1933; 28 inv. pr kvkm.); 5,68 kvkm. åker (1927; 17,i % av landarealen), 10,31 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Näsinge, Högdal och L., Vikornas n. kontrakt, Göteborgs stift. M.P. Lomond, Loch [låz 15u'mand], Skottlands största sjö, i grevskapen Dumbarton och Stirling, 7 m.ö.h.; 71 kvkm.; 192 m. djup i n. delen; o. 30 öar. L. avrinner genom Leven till Clyde. Vid sjöns n. ända reser sig Ben L., 973 m.ö.h. Bild sp. 579—580. M.P. Lomonosov [Iamanå'saf], Michail Vasilje vitj, rysk förf, och vetenskapsman (1711—65), var sitt lands förste europeiskt skolade lärde, en polyhistor av betydande mått, särsk. hängiven naturforskningen. Son till en fattig fiskare vid Vita havet, be-gynte han i sin fars yrke men flydde 18 år gammal till Moskva och lyckades få inträde vid en för prästsöner avsedd ”akademi”. 1736 begav han sig efter en kort tids vistelse i S:t Petersburg till Tyskland, där han studerade filosofi och bergskunskap. På gr. av sin ståtliga längd råkade han på en krog ut för Fredrik Vilhelm I:s värvare och kom som rymling från soldattjänsten hem till Ryssland (1741), där han 1745 blev prof, i kemi i Moskva och snart förde en hetsig kamp med sina huvudsaki. tyska kolleger. I en rad skrifter dryftade han naturvetenskapliga problem och framställde däri för sin tid originella tankar, ehuru han i det stora hela får betraktas ss. en talangfull popularisator. Sin största betydelse har L. på det litterära området. Visserligen sakna hans storpatriotiska oden, trots en viss poesi i sin yverborna kraftfullhet, högre litterärt värde, men ss. teoretiker är L. dock att räkna ss. ”den ryska litteraturens fader”. Från och med honom begynner det ryska skriftspråkets frigörelseprocess från kyrkslaviskan. L. skilde mellan tre stilarter, två högre med starkare el. svagare inslag av kyrkospråket och en lägre, som i huvudsak skulle vara rent rysk och användas i komedier,visor, brev m.m. Den Uppslagsbok. XVII. __ 577 ___ 19 — 578 —