LOMSLÄKTET Loch Lomond. lämpligaste grundvalen för denna senare såg han i Moskva-dial., varur också det nutida skriftspråket framgått. L. försökte sig även ss. historiker och hävdade från de tyska lärde avvikande nationella synpunkter. Agr. Lomsläktet, Coly'mbus, av ordn. lomfåglar (se d.o.), kännetecknas av en långsträckt, platt-tryckt kropp. Tarserna äro hoptryckta från si- Storlom, Colymbus arcticus. Efter ”Naturens liv i ord och bild”. dorna och framtårna förenade med simhud Fjäderdräkten är tät och åtsittande. Könen lika, men honan är något mindre. Hithörande fåglar vistas i regel endast under fortplantningstiden vid sött vatten, den övriga tiden vid havet. De 2 brunaktiga, mörkfläckiga äggen läggas på själva stranden, tätt vid vattnet. Ungarna gå genast i vattnet och matas länge av föräldrarna. Födan utgöres huvudsakligast av fisk. Lätet är skarpt och genomträngande. Släktet omfattar 4 arter i n. halvklotets n. delar. — S t o r 1 o m-m e n, C. a'rcticus, har huvudet ovan samt på sidorna askgrått, på framhalsen en stor fyrkantig, svart fläck. Ryggen är svart med tätt-stående, rutformiga, vita fläckar, undersidan vit. Längd 76 cm. Den förekommer i n. Europa och Asien. I Sverige häckar den vid insjöar över hela landet. — Smålommen, C. stella'-tus, är ovan brunsvart med små vita fläckar, huvudets och halsens sidor askgrå samt på halsens framsida en stor, brunröd fläck. Undersidan vit. Längd 70 cm. Den är arktiskt cir-kumpolär. I Sverige är den mycket allmän i de n. delarna men häckar endast undantagsvis i Götaland. — I s 1 o mm e n, C. immer, som blir större än storlommen, häckar på Island — 579 — — 580 —