LONDON medeltiden. Redan under 900-taIet hade köpmän från Danmark, Frankrike och Flandern slagit sig ned i L., och under senare hälften av årh. kommo ”easterlings” från Köln, Dortmund, Münster, Ut-recht, Bremen och Hamburg. Senare fick hansan (se d.o.) stort inflytande på L:s utrikeshandel. Under medeltiden lade fartygen till vid Dowgate, Billingsgate och Queen-hithe (v. om Southwark bridge). För utvecklingen av industri och handel hade de olika gillena stor betydelse. Italienska bankirer hade sina kontor vid Lombard Street. Från slutet av 1400-talet söker L. göra sig oberoende av de främmande köpmännen. Då stiftas handelskompaniet Merchant ad-ventures. Senare tillkomma Russia company (1553), Eastland company (1579), Levant company (1592), African company, Virginia company, East India company (1599) och Hudson bay company (1670). V. om L. hade en annan stad, W e s t m i n s-t e r, växt upp på ön Thorney mellan Tyburns mynningsarmar. Här gick den romerska vägen, Watling Street, från Kent till Verulamium (Saint Albans) över Thames. Redan under romartiden torde här ha funnits ett samhälle. Vilhelm Bekännaren byggde en kyrka, föregångaren till Westminster abbey (se nedan) och Vilhelm Ru-fas ett palats (Westminster hall). Längs vägen mellan Westminster och L., Strand, uppstod tidigt en dubbel rad av hus och palats, men ännu vid mitten av 1500-talet var Westminster huvudsaki. inskränkt till ön Thorney. L. hade emellertid växt ut över v. stranden av Fleet. Efter den stora branden i sept. 1666, som ödeläde % av L., Saint Paul-katedralen och 87 kyrkor av stadens 109 jämte 13,200 hus, vidtog ett snabbt återuppbyggnads- o h utvidgnings-arbete. Mot slutet av 1600-talet var området mellan Westminster och L. bebyggt. Under 1700 talet sker en stor expansion åt alla håll, särsk. åt v., där kvarteren mellan och ö. om Re-gent’s och Hyde parks växa upp. Samtidigt blir L. arvtagare till hansan, Antwerpen och Amsterdam och utvecklas till jordens största handels-, industri- och hamnstad. O. 1760 raseras murarna med deras portar. För att få tillräckligt med vatten hade man hittills endast bebyggt grus- och sandterrasserna, men efter in- längs London wall och Monkwell Street, vidare mot s. till Aldersgate Street och mot v. över General post office längs Newgate Street samt mot s. omedelbart ö. om Old Bailey över Lud-gate hill till Thames. Möjl. hade muren redan under romersk tid 6 portar: Aldgate, Bishops-gate, Cripplegate, Aldersgate, Newgate och Lud-gate. Det gamla forum har anträffats under Leadenhall market. Den äldsta hamnen utgjordes av Walbrooks mynning vid Dowgate. Under romersk tid fanns bebyggelse utanför murarna vid nuv. Strand och s. om floden. Romarna ha också trol. byggt en träbro över Thames, och L. utvecklades till en betydande vägknut. I början av 400-talet återkallades de romerska trupperna från England, och under de närmaste årh. ha vi endast sparsamma uppgifter om staden. 604 utnämndes Mellitus till biskop i L. Beda omnämner, att Lund o'nia var en marknadsplats för många nationer. 839 brändes staden av danskarna. Alfred den store fördrev danska vikingar från L. 884 och återuppbyggde staden och dess murar 886. Knut den store kröntes och hade sitt residens i London, som vid trontillträdet erlade % av den skatt, som konungen utkrävde i England. Innan staden hyllade Vilhelm Erövraren som konung, hade han bränt husen på s. flodstranden. Från hans regering härrör L:s äldsta kända privi-legiebrev. 1078 lades grunden till White Tower. Medeltidens L. hade ung. samma utsträckning som romarnas. I slutet av 1200-talet utvidgades det befästa området i s.v. från Ludgate till Thames. Under medeltiden härjades staden av eldsvådor 1087, 1136, då även London bridge förstördes, 1381 vid Wat Tylers och 1450 vid Jack Cades uppror. Handeln blomstrade under — 583 — — 584 — LONDONS TI LLVÄXT 1560-1862