Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- London
- Historia
- Areal och folkmängd
- Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LONDON
förandet av ångpumpar och vattenledningar
kunde också Londonlerans områden tagas i
besittning. Under 1800-talet börjar det nuv.
skedet i stadens utveckling, då den växer ut åt alla
håll över mycket vida ytor på gr. av de nya
kommunikationsmedlen. G.N.
Areal och folkmängd. Administrativa
grevskapet L., Administrative county of L., som
omfattar City och 28 metropolitan boroughs, har
en yta av 302,9 kvkm., av vilka % ligga n. om
Thames, och saknar naturliga gränser med
undantag av Thames’ bifloder Lea i n.ö. och
Be-verley brook i s.v. Grevskapet L. omslutes helt
av Outer ring, som består av hela grevskapet
Middlesex samt delar av Hertford, Essex, Kent
och Surrey och har en yta av 1,491,7 kvkm.
Grevskapet L. och Outer ring bilda tillsammans
polisdistriktet L., Metropolitan and City of L.
police district el. Greater L., med en areal av
1,794,« kvkm., som delvis begränsas av Thames’
bifloder Colne och Beam från n. och Darent
från s. Jättestaden L. i geografisk betydelse,
näst New Yorks stadsbildning jordens
folkrikaste, sträcker sig utanför detta område och
beräknas ha o. 10 mill. inv. — ”Staden” L.
hade 1532 en beräknad folkmängd av 62,400
inv., 1580 123,000, 1605 224,000, 1634 340,000
och 1661 460,000.
Tab. 1. Folkmängden sedan 1700.
År City Grevskapet L. Greater L.
1700 .............. 208,300 674,350
1750 .............. 144,300 676,250
1801 .............. 128,129 959,310
1811 .............. 120,343 1,139,355
1851 .............. 127,819 2,363,341
1861 ............. 112,013 2,808,494
1871 .............. 74,844 3,261,396
1881 ............... 50,569 3,830,297
1891 ............... 37,702 4,227,954
1901 ............... 26,923 4,536,267 6,581,371
1911 ............... 19,657 4,521,685 7,251,358
1921 ............... 13,709 4,484,523 7,480,201
1931 ............... 10,996 4,396,821 8,202,818
Lambeth...... 296,162
Lewisham . .. 219,942
Paddington .. 144,950
Poplar ...... 155,083
Saint Maryle-
bone .......... 97,620
Saint Pancras 198,113
Shoreditch ... 97,038
Southwark .. 171,657
Stepney...... 225,203
Stoke Newing-
ton........... 51,215
Wandsworth . 353,101
Westminster . 129,535
Woolwich . . . 146,944
Av L:s befolkning 1921 voro 4,188,737
engelsmän, 49,881 skottar, 52,206 irländare, 29,668
ryssar, 26,923 polacker, 11,104 fransmän, 10,994
Tab. 2. Folkmängden i City och metropolitan
boroughs 1931.
City ......... 10,996
Battersea .... 159,542
Bermondsey . 111,526
Bethnal Green 108,178
Camberwell .. 251,373
Chelsea...... 59,026
Deptford .... 106,886
Finsbury .... 69,888
Fulham ...... 150,940
Greenwich ... 100,879
Hackney .... 215,380
Hammersmith 135,521
Hampstead . . 88,914
Holborn ....... 38 816
Islington .... 321,712
Kensington . . 180,681
italienare och 5,743 tyskar; 72 °/o tillhörde
anglikanska kyrkan, 12 °/o voro protestantiska
dis-senters, 3,5 % katoliker och 2,3 °/o judar. G.N.
Stadsbeskrivning. L. karakteriseras mera än
andra storstäder i Europa av påtaglig
enformighet inom kvarteren och ofantlig husmängd.
Man saknar nästan helt och hållet vad som
ger t.ex. Paris dess särsk. charm, växlingen
mellan gamla och moderna byggnadsstilar och
mellan gamla kvarter med smala gator och nya
med storslagna boulevarder. Den individuella
smaken har fått vika för den regelbundna
enformigheten. Teglet härskar nästan överallt.
Monumenten i vacker natursten förefalla grå
el. svarta på gr. av dimmans och rökens
inverkan. 6- och 7-våningshus träffas nästan
endast i centrala L., i City, Westminster,
White-chapel och Southwark, där de dyra tomtprisen
tvingat husen i höjden. Enfamiljshuset
dominerar över oerhört stora områden. Man har
beräknat 8 inv. pr hus i L. mot 34 i Paris.
Stenöknarna avbrytas emellertid av de många
stora parkerna, ”L:s lungor”. I Greater L.
upptaga parker och öppna platser 10 °/o av ytan.
1) County of London. — City, L:s
kärna, är jordens största finans- och
handels-centrum. Dess gatunät har rönt stort
inflytande av den gamla stadsmuren med dess
portar, från vilka vägar, senare gator, strålade ut
åt alla håll. Efter den stora eldsvådan 1666
skedde återuppbyggnadsarbetet mycket hastigt,
och planerna att bredda gatorna kunde ej
genomföras. I många fall har man på sista tiden
för att få mera ljus uppfört stora hus på flera
tomter, ryckt in väggarna mot gatan i de övre
våningarna och lämnat en stor öppen plats i
mitten. I enstaka fall ha gatorna vidgats. Citys
medelpunkt är den öppna platsen mellan Bank
of England (se d.o.), f.d. börsen, Royal
ex-change, och lord-mayorns residens, Mansion
house. Från detta Citys ”hjulnav” utstråla 8
starkt trafikerade gator. Vid Lombard Street
och Threadneedle Street ha de stora bankerna
sina huvudkontor. Mellan den senare och
Throgmorton Street ligger börsen, Stock
ex-change. I kvarteret mellan Moorgate i v. och
Old broad Street i ö. samt mellan London wall
i n. och Throgmorton Street i s. ha
fondmäklarna sina kontor. Vid Corn hill och
Leaden-hall Street ha försäkringskontor (Lloyd’s) sitt
säte. Leadenhall markets fjäderfäförsäljning
har förlorat sin karaktär av grosshandel.
Metallbörsen träffas i Whittington avenue.
Spann-målshandlande och skeppsmäklare äro medl. i
Baltic exchange, som har sitt säte i Saint Mary
axe. De stora rederierna ha sina lokaler i
gatorna mellan Houndsditch och Fenchurch Street.
I Mincing lane träffas de stora grosshandels-
— 585 —
— 586 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0359.html