LONDON handlingar hållas av lordmayorn för City. 14 polisdomstolar finnas i staden, därav en i Mansion house under lordmayorn och en i Guildhall. E.K.. Finanser. Samtliga utgifter för alla lokala myndigheter för bugetåret 1928/29 uppgingo till 65,o mill. p.st. Av dessa föllo 27,® mill. på County council (39,5 på alla county-myndighe-ter) och 13,o mill. på olika borough-councils. Nettoutgifterna stannade dock vid 61,o mill. De fördelade sig med 13,o mill. för undervisning, 10,7 för hälso- och sjukvård, 7,5 för social hjälpverksamhet, 6,9 för ordningsmakt och rättskipning, 5,i mill. för gator o.d. etc. Inkomsterna täcktes till ung. hälften genom uttaxering främst på fast egendom efter rates. 11 mill. inflöto genom andra avgifter och det övriga i form av statsbidrag el. privatinkomster. Rates variera mellan ned mot 8 sh. i Westminster och upp över 16 sh. i Poplar. — Skulderna uppgingo 1931 till 156,5 mill. p.st. A.Vr. Ekonomisk geografi. Vid folkräkningen 1921 hade Greater L. en yrkesräknad befolkning av 3,216,132 personer, 2,084,320 män och 113,181 kvinnor. Se tab. 3. Av helt naturliga skäl hade åkerbruk, boskapsskötsel, fiske samt skogs- och bergsbruk föga betydelse. Åkerbruk med binäringar gav sysselsättning endast åt 27,710 inv. De 3 grupperna industri, handel och samfärdsel samt enskild el. allmän tjänst och de fria yrkena hade ung. samma betydelse. De viktigaste industrigrenarna voro metallindustrierna med 290,171 anställda, textil- och beklädnadsindustrierna 265,250, pappers- och grafisk industri 143,706, byggnadsindustrien 139,056, livsmedelsindustri 136,000, trä- och möbelindustrierna 68,180 och kemisk industri 55,755. Bland metallindustrierna märkas särsk. maskinindustri med 80,866 anställda och tillverkning av elektriska maskiner och ledningar med 59,591 anställda. 59,221 personer tillverka el. reparera fordon. Produktionen av kläder, hattar och skor sysselsätter 214,503 personer, handeln 652,380 personer, samfärdseln 276,658 (järnvägstrafik 111,589, övrig landtrafik 90,288, vattentrafik 25,263, dockorna och kanalerna 37,217). L., som är den förnämsta knutpunkten i Englands järnvägsnät, har 13 stora till de 4 järnvägsbolagen hörande ändstationer. City har 4: Fenchurch Street (färdig 1836) för L. and North Eastern railway och L., Midland, and Scottish railway, Cannon Street (1866) och Holborn viaduct (1874) för Southern railway samt Liverpool Street (1875) för L. and North Eastern railway. I West End ligga 2: Charing cross (1864) och Victoria (1860, ombyggd 1908) för Southern railway, i Norra L. 5: Paddington (1856) för Great Wes- Tab. 3 Sammandrag av yrkesräkningen för Greater London 1921. Män Kvinnoi Summa Jordbruk med binäringar 23,765 3,945 27,710 Industri 872,701 378,501 1,251,202 Maskinindustri . . . 73,769 7,097 80,866 Fabriker för elektriska maskiner, apparater och ledningar 41,708 17,883 59,591 Tillverkning och re-parering av fordon 54,583 4,638 59,221 Skeppsvarv 12,639 537 13,176 övrig metallindustri 62,833 14,484 77,317 Träindustri 59,941 9,239 68,180 Pappers- och grafisk industri 93,197 50,509 143,706 Livsmedels- och njut-ningsmedelsindustri 79,313 56,687 136,000 Textilindustri 10,366 12,973 23,339 Sömnads-, hatt- och skoindustri 77,269 137,234 214,503 Garverier samt päls-och skinnvarufabri-ker 17,473 9,935 27,408 Kemisk industri .... 37,691 18,064 55,755 Byggnadsindustri 136,425 2,631 139,056 Kraft-, belysnings-och vattenverk .... 48,775 1,643 50,418 övrig industri 66,719 35,947 102,666 Handel 439,406 212,974 652,380 Samfärdsel 263,915 12,743 276,658 Personer i allmän och enskild tjänst samt utövare av fria yrken 450,302 512,814 963,116 övriga personer 34,147 10,835 44,982 Summa 2,084,236 1,131,812 3,216,048 tern railway, Marylebone (1899) för L. and North Eastern railway, Euston (1838) och Saint Pancras (1865) för L., Midland, and Scottish railway och King’s cross station (1864) för Southern railway. De 5 stora stationerna i Norra L. ha ej kunnat förläggas längre in mot stadens centrum än på gränsen mellan den mellersta flodgrusterrassen och Londonleran på gr. av den täta tidiga bebyggelsen på flodgruset. Södra L. har endast 2 ändstationer: London bridge (1840) och Waterloo station (1848, ombyggd 1921) för Southern railway. Den senare är Storbritanniens största med en normaltrafik av c:a 1,200 tåg dagligen. Utom de 13 ändstationerna finnas i Greater L. över 600 mindre stationer för lokal- och förortstrafiken, av vilka 227 tilhöra det underjordiska järnvägsnätet (Underground railways), som utvecklats sedan 1863 och helt elektrifierades 1905. Metropolitan and district railways gå på ringa djup, medan däremot Tube railways, vilkas medeldjup är c:a 15 m., i Covent garden nå 40 m. och i Hampstead 65 m. under markytan. Omnibusar infördes 1829 och spårvagnar 1860. Från alla delar av Storbritannien ombesörja omnibusar en stor del av fjärrtrafiken. över Thames leda 13 broar: Tower bridge (byggd 1886—94), London bridge (byggd 1824—31, vidgad 1902—04), Soutwark bridge (byggd 1815—19, ombyggd — 597 — — 598 —