LONDON school, medan de förut i L. belägna Charter-house school och Merchant Taylors’ school numera flyttats ut på landet. Dessutom finnas ett antal av grevskapsrådet understödda secondarg schools (se S t orDri t annien, undervisningsväsen). För folkbildningen är sörjt genom folkskolor och fortsättningsskolor: särsk. är att nämna ett stort antal av L. county council upprättade el. understödda aftonskolor och tekniska skolor av olika slag (evening institutes, polytechnics). — Bland offentliga bibi, märkas de med de större museerna förenade stora bibi, (främst British museum, se d.o.), vidare the Guildhall library (grundat 1425, 140,000 bd), bibi, vid riksarkivet (the Public record office) samt bibi, i Lambeth palace (betydande manuskriptsamling). Ett viktigt (även vetenskapligt betydande) lånbibi, är the L. library (420,000 bd). A.Km. L. är världens största museumsstad. Natural history museum är det mest omfattande i sitt slag. Likaså Victoria and Albert museum (i nytt palats 1909, förut kallat Kensington-museet), innehållande företrädesvis konstin dustriella föremål av alla slag, vidare skulpturer, original och avgjutningar, akvareller, teckningar och kartonger, bland de senare Rafaels till de stora tapeterna; med museet är förenat ett utmärkt konstbibi, jämte fotografisamling. Om de ytterst dyrbara arkeologiska o.a. saml. i British museum se d.o. National gallery (vid Trafalgar square) innehåller o. 5,000 målningar av de yppersta äldre mästare, särsk. engelska, nederländska och italienska; det närbelägna National portrait gallery inrymmer engelska porträtt. I National gallery of British art, förut fate gallery, finnas engelska tavlor särsk. från 1800-talet; i Guildhall är även inrättat ett liknande museum (för Londonmästares tavlor). Historisk karaktär har London museum. Vidare märkas Wallace collection, med ypperlig konst från 1700-talet, särdeles fransk, samt Sir John Soane’s museum och Dickens’ museum. Till de engelska kolonierna sträcker sig Imperial art gallery. Ett synnerligen omfattande etnografiskt museum äges av Imperial institute. Vapen, troféer m.m. upptaga United service museum (i Whitehall). — I konstakad:s byggnad Burlington house finnas bibi, och saml. samt lokaler för årliga utst. E.W. Teatrar m.m. L. har f.n. c:a 50 större teatrar, av vilka flertalet äro belägna i trakten av Picca-dilly circus och Leicester square el. nära Strand. Teatrarna ha inga fasta skådespelartrupper utan uthyras på kort tid för framförandet av något visst skådespel, som sedan ofta, om det är en succé, flyttas från teater till teater. Biljettpri serna äro i regel höga; inga teatrar spela på söndagarna. Bland historiskt kända teatrar märkas framför allt Drury lane theatre och Co-vent garden theatre (Royal opera house). På den förstnämnda (se D r u r y I a n e-t e a t e r n) uppföras numera särsk. utstyrselstycken och ”Xmas pantomimes”. På Govent garden (se d.o.) spelas opera under ”säsongen” (maj—juli). Shakespeare spelas framför allt på ”the Old Vic” (även opera), en folkteater s. om floden, där flera av de bästa nuv. skådespelarna på engelsk scen erhållit sin träning, likaså på Sadler’s Wells theatre, även den belägen utanför West End. Bland övriga teatrar kunna nämnas Court (där Shaw’s dramer först lanserades), Criterion, Gar-rick, Globe, Haymarket, His Majesty’s, Lyceum (utstyrselstycken), Saint James’s samt Daly’s och Winter garden (operetter och revyer), slutl. bland förstadsteatrar Hammersmith’s (där un der Nigel Playfair framföras 1700-talsstycken som ”The Beggar’s opera”, se G a y, John) Bland music halls (varietéteatrar) märkas London Pavilion och Palladium, av biografer Em-pire, Regal, Plaza m.fl. Stora konsertlokaler äro Queen’s hall och Royal Albert hall. A.Km. Tidningspress. Fr.o.m. 1890-talet har pressen i L. framförallt varit karakteriserad av en hastigt tilltagande kommersialitet. De många tidn. och tidskr., som utkomma i L., ägas numera av några få stora truster. Pressen i L. kan uppdelas i olika grupper. De tre förnämsta tidn., the high class papers, ”Times”, ”Daily telegraph” och Morning post”, äro de sista, som försöka upprätthålla den gamla förnäma traditionen i engelsk press. På 1890-talet framstod en ny tidn.-typ, på gr. av priset kallad ”halvpennytidningarna”, som hade sin förebild dels i den amerikanska sensationspressen, dels i de lättlästa franska tidn. Dess grundläggare voro bröderna A. och H. Harmsworth. Ex. äro ”Daily mail”, ”Daily express”, ”Daily herald”, alla morgontidn., samt de tre aftontidn. ”Eve-ning news”, ”Evening standard” och ”The Star”. Av stor betydelse äro de för England säregna söndagstidn., av vilka de flesta helt ockra på läsarnas sensationslystnad. Högre stå ”The Ob-server” och ”Sunday times”. Från L. utges också en rad veckotidskr., vanl. utkommande lördagar, ss. ”The Economist”, ”Spectator”, ”Sa-turday review” och ”The new statesman”. H.E. Ur den rikhaltiga litteraturen om L. må anföras: ”Cambridge county geographies”: ”East L.” (1911); ”West L.” (1912); J. G. Brood-bank, ”History of the port of L.” (2 bd, 1921): P. H. Ditchfield, ”The city of L.” (s.å.); C. E. N. Bromehead, ”The influence of its geography on the growth of L.” (i ”Geographical journal”, 60, 1922); ”The city of L.” (1927); K. Baedeker, — 601 — — 602 —