LONDON ”L. and its envirens” (1930); H. P. Clunn, ”The face of L.” (1932). G.N. London [lB'ndan], stad i prov. Ontario, Ca-nada, vid Thames river, 160 km. v.s.v. om To-ronto; 71,148 inv. (1931). L. är medelpunkt i ett rikt jordbruksdistrikt och har tillverkning av lantbruksmaskiner och järnvägsvagnar; petroleumraffinaderier. I L. ligger University of Western Ontario (grundat 1878). M.P. London [h/ndan], Jack (eg. John G r i f-fith), nordamerikansk förf. (1876—1916). L. hade en brokig och äventyrlig ungdom, bl.a. som sjöman och guldgrävare i Klon-dyke, och förde även sedan ett rörligt liv, vilket allt återspeglas i hans produktion. Hans romantiskt-na-turalistiska vildmarks- och djurhistorier samt äventyrsskildringar gripa med det upplevdas in tensitet och äro världsberömda (t.ex. ”The call of the wild”, 1903, ”White fang”, 1906, ”The sea-wolf”, 1904, ”South-sea tales”, 1911). En särsk. grupp av hans arbeten utgöra de med samhällskritisk, socialistisk tendens, ss. ”The people of the abyss” (1903) och ”The iron heel” (1907). Delvis självbiografiska äro ”Martin Eden” (1909) och ”John Barleycorn” (1913). — Sami. arb. i 21 bd 1919; saml. sv. övers, i 32 bd 1917—22. — Litt.: Charmian London, ”The book of J. L.” (1921; sv. övers. 1922); E. B. Payne, ”The soul of J. L.” (1926). A.Km. London city and Midland bank [lindan si'ti and mi'dländ bä'rjk], se Midland Bank. Londondeklarationen. För slutlig reglering av vissa sjökrigets lagar och bruk, som avhandlats å Haagkonferenserna (se d.o.), pågick i London 1908—09 en konferens, vars resultat blev en Deklaration rörande rätten i sjökrig, kallad L. Denna omfattar sammanlagt 66 art., innehållande regler för blockad, bestämmelser rörande krigskontraband, grundsatser för s.k. neutralitetsvidrigt understöd åt krigförande, förstöring av neutrala priser, flaggbyte, fientlig egenskap hos fartyg och last samt överenskommelser rörande konvojering, visi-tation och skadestånd. Starka meningsskiljaktigheter yppade sig under konferensens lopp mellan de förhandlande sjömakterna, främst England och Tyskland, och de tillväxte sedermera så, att L. aldrig blev ratificerad. När världskriget 1914 utbröt, förklarade dock såväl Tyskland som England, att L:s grundsatser principiellt skulle respekteras. Efter ömsesidiga beskyllningar för brott mot överenskommelserna frångingo båda parterna denna sin ståndpunkt, och England lämnade officiell förklaring härom i juni 1916. Intet nytt på den internationella sjörättens område har satts i st. f. L., varför dess regler, vilka i det väsentliga motsvara folkrättens allmänt erkända grundsatser, alltfort anses normgivande för såväl krigförande som neutrala, så långt rätten får anses äga företräde före makten. H.S-k. Londonderry [le'ndandäri]. 1) Grevskap i Nordirland, mellan Lough Neagh och Lough Foyle; 2,084 kvkm.; 139,693 inv. (1926). Delar av Sperrin mountains genomdraga L. Halva arealen är betesmark, Vs åker. Stor linneindustri och förädling av jordbruksprodukter; lax-och ålfiske. M.P. 2) L. el. D e r r y, huvudstad i L.l) och coun-ty borough, vid Foyle, nära dess mynning; 45,159 inv. (1926). L. är näst Belfast Nordirlands främsta hamn. Förnämsta industrier äro linnefabrikation (skjortor), skeppsbyggeri, gju-terier, sågverk och konstgödningsfabriker. Betydande laxfiske. Staden omgives av gamla fästningsverk och har en vacker, gotisk katedral från 1633 samt stort biskopspalats. Katolskt och protestantiskt biskopssäte. M.P. Londonderry [lB'ndandäri], irländsk markistitel för huvudmannen inom släkten S t e-wart sedan 1816. Om 2:e markisen av L., äldre halvbror till nedannämnde L.l), se C a st-le r e a g h. 1) Charles William Stewart, 3:e markis av L., engelsk diplomat (1778 —1854). L. tjänstgjorde vid den engelska armén under koalitionskrigen mot Frankrike på 1790-talet, deltog under början av 1800-talet i det politiska livet i England men kom redan 1809 åter i militärtjänst, denna gång i Spanien. 1812 hemkallades han och sändes av sin halvbror Lord Castlereagh ss. Englands ombud till de allierades arméer på kontinenten, där han nedlade ett framgångsrikt arbete på sammanjämkningen av de stridande intressena. Han tog även del i Wienkongressen och i kongresserna 1820—21, varefter han drog sig tillbaka till privatlivet, som han endast lämnade för en kort ambassad i S:t Petersburg 1835. N.H-g. 2) Charles Stewart Van e-T e m-p e s t-S t e w a r t, 6:e markis av L., den föregåendes sonson, politiker (1852—1915), konservativ parlamentsled. Bland de framträdande poster inom den engelska förvaltningen, som L. innehade, märkas vicekonungavärdigheten på Irland 1886—89 och posten ss. lordpresident 1903—05. L. bekämpade häftigt Asquiths försök att införa home rule på Irland. N.H-g. — 603 — — 604 —