LONG BEACH 3) Charles Stewart Henry V a n e-Tempest-Stewart, den föregåendes son, 7:e markis av L., politiker (f. 1878), urspr. kav.-officer, konservativ medl. av underhuset 1906— 15. undervisningsminister och ledare av senaten i Nordirland 1921—26. I Baldwins regering var L. 1928—29 minister för allmänna arbeten och byggnader, innehade aug.—okt. 1931 samma post i MacDonalds samlingsregering, därefter luftfartsminister. Th. Londonkonferenser. I London ha mellan olika stormakters och andra intresserade staters representanter hållits ett flertal konferenser med syfte att reglera politiska tvistefrågor. Sålunda reglerades det grekiska spörsmålet genom Londonprotokollen 1829 och 1830, varigenom Grekland erkändes som suveränt konungarike. Vid nya L. utsågos 1832 bajerske prinsen Otto och 1863 danske prinsen Vilhelm (Georg I) till konungar av Grekland. — Efter långvariga konferenser i London 1830—31 och 1838—39 ordnades de belgisk-nederländska spörsmålen och erkändes Belgien ss. ett självständigt kungarike med ständig neutralitet. — Omkr. mitten av 1800-talet behandlades den schleswig-holsteins-ka frågan på olika konferenser i London. Den danska tronföljdsfrågan ordnades genom de s.k. Londonprotokollen (se d.o.) 2/s 1850 och traktaten 8/s 1852. 1864 sökte man under dansk-tyska kriget förgäves medla mellan de stridande på en ny L. — Även för Balkan-frågorna 1912—13 anordnades L. Ett försök att genom en ambassadörkonfefens i London 1912 bringa Balkankriget till ett slut misslyckades, men man enades i princip om upprättandet av ett självständigt furstendöme Albanien. Först efter fientligheternas upptagande 1913 slöto de krigande fred i London. — Efter världskriget ha L. behandlat det tyska krigsskadeståndet 1921, den s.k. Dawesplanen 1924, militär avrustning till sjöss 1930 och den ekonomiska världskrisen 1933. Se särsk. Världskriget, ekonomiska följdföreteelser. Th. Londonkvartetten, en 1908 av violinisten A Sammons (f. 1886) grundad stråkkvartett, vars nuv. medl. utgöras av J. Levey (primarie), Th Petre, H. Waldo-Warner och C. Warwich-Evans. L. har genom sin kongeniala tolkning av såväl klassisk som modern kammarmusik vunnit världsrykte; den har på sina konsert -resor besökt även Sverige. G.M. London Mercury, The [öa h/ndan mo'kjori], engelsk litterär månatlig tidskr., grundad (1919) och red. av den inflytelserike kritikern J. G. Squire (se denne). London missionary society [lindan mFJana ri søsaVoti] ,Londonmissionssällska-p e t, bildades 1795 med syfte att samla hela det engelska missionsintresset men har sedan blivit uteslutande ett organ för kongregationa-listerna G.W.L. Londonprotokollen, som 2/s 1850 undertecknades av stormakterna England, Frankrike, Ryssland och Österrike samt av Sverige-Norge och Danmark, hade till syfte att trygga den samlade danska monarkiens integritet. Sedan tsar Nikolaj I — genom Warszawaprotokollen % 1851 — och furstehuset Hessen avstått från sin arvsrätt till den danska tronen, enades alla 5 stormakterna, Sverige-Norge och Danmark om Londontraktaten av 8/s 1852. Denna fastslog den europeiska betydelsen av upprätthållandet av den danska monarkiens integritet och biträdde arvsföljdens överlåtande på prins Kristian (IX) av Glücksburg och hans manliga avkomlingar. Fl.D. Long., förk. för longitud. Long, s:n i Barne hd, Skaraborgs län, n. om Vara; 16,81 kvkm., därav 16,09 land; 536 inv. (1933; 32 inv. pr kvkm.); 14,82 kvkm. åker (1927; 88,7 °/o av landarealen), 0,03 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Levene, Sparlösa, L. och Slädene, Barne kontrakt, Skara stift. M.P. Long, gods i Värmland, se Lång. Long, G. W. de, amerikansk polarforskare, se De Long. Long [låg], Walter Hume, sedan 1921 Viscount L. of W r a x a 11, engelsk politiker (1854—1924), var konservativ medl. av underhuset 1880—1920, jordbruksminister 1895— 1900, inrikesminister 1900—05, minister för Irland 1905—06, inrikesminister 1915—16, kolonialminister 1916—19, sjöminister 1919—21. Th. Long [låg], William Joseph, nordamerikansk förf. (f. 1866), har skrivit populära skildringar ur djurlivet, ss. ”Wilderness ways” (1900; sv. övers. 1915, 3 uppl. 1926), ”Secrets of the woods” (1901; sv. övers. 1912, 2 uppl. 1923), ”School of the woods” (1902; sv. övers. 1912), ”Wood folk comedies” (1920; sv. övers. 1921). A.Km. Longa (lat., lång), mus., beteckning i men-suralmusiken (se d.o.) för närmast längre tidsvärde än brevis (se d.o.). Till o. 1450 tecknad som en svart rektangel med ett lodrätt streck (cauda) i ena hörnet men därefter ”ihåligt”, motsvarar den två vår egen tids dubbelhel-noter: d q. C.A.M. Long Beach [låp bic], stad i Kalifornien, vid Stilla havet, c:a 10 km. ö. om Los Angeles’ hamn; 142,032 inv. (1930). Vid och i närheten av L.B. (bl.a. vid Seal Beach, Huntington Beach och Santa Fé Springs) finnas Kaliforniens hittills mest givande oljefält (jfr pl. vid Förenta staterna, sp. 865). L.B. är en av U.S.A:s förnämsta hamnstäder vid Stilla havet och har — 605 — — 606 —