Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lopez, 1. Carlos Antonio
- Lopez, 2. Francismo Solano
- López Domínguez, José
- Lopez y Planes
- Lophiodontinæ
- Lophius piscatorius
- Lophobranchii, tofsgälade fiskar
- Lophodermium
- Lophodonta
- Lophohelia
- Lophornis
- Lophyrus
- Lop-nor, Lob-nor
- Lopp
- Loppa
- Loppfrö
- Lopphavet
- Loppkräftor
- Lopplummer
- Loppor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOPPOR
utländskt kapital och tillät fri handel med
främmande makter. B.
2) FrancismoSolanoL., den
föregåendes son, diktator (1827—70), blev efter militär
utbildning i Europa 1862 sin faders efterträdare
ss. diktator. L. var energiskt verksam för
härens förbättring och invecklade 1865 Paraguay
i krigisk konflikt med grannmakterna
Argentina, Uruguay och Brasilien. Kriget, varunder
L. erhöll vidgade maktbefogenheter och hårt
gick fram mot förmenta inrikespolitiska
motståndare, avslutades först 1870, då L. stupat
efter ett glänsande försvar mot övermakten. B.
Lépez Dominguez [lå'päj> dåmi'rjgä])], José,
spansk general och politiker (1829—1911),
framstående krigare med lagrar från flera fälttåg.
L. D. invaldes ss. oppositionsman i cortes 1865,
deltog i kuppen mot drottning Isabella,
bekämpade karlister och kantonalister och blev efter
kungadömets upprättande en av den dynastiska
vänsterns ledande män; 1883—84, 1892—95 och
1906 krigsminister, s.å. därjämte
ministerpresident. Th.
Lopez y Planes [lå'päs i pla'näs], argentinsk
skald och frihetshjälte (1785—1856), spelade en
betydande roll under och efter Argentinas
frigörelse från Spanien, skrev 1813 den
argentinska nationalhymnen ”Marcha patriötica”. A.W-n.
Lophiodonti'næ [-fio-], en till fam. tapirer
(se d.o.) hörande utdöd underfam., som levde i
Nordamerika och Europa under eocen. H.W.
Lo'phius piscato'rius [-fius], fiskart, se M a
r-u 1 k.
Lophobra'nchii [-fo-], tofsgälade
fiskar, en avd. benfiskar, till vilken man brukar
föra fam. kantnålar (se d.o.) jämte ett par
utländska fam. H.W.
Lophode'rmium [-fo-], svampsläkte av fam.
Hysteria'ceæ bland skivsvamparna, med
hinnaktiga fruktkroppar, nedsänkta i och
sammanhängande med substratet, långsträckta, av
para-fyser omgivna sporsäckar samt trådformiga,
encelliga sporer. Flera arter parasitera på
barrträd och förorsaka sjukdomar, ss. L. pina'stri,
furens skyttesvamp. Se S k y 11 e. O.Gz.
Lophodo'nta [-fo-], se T ä n d e r.
Lophohe'lia [-fo-], släkte av fam. Oculi'nidæ
av stenkoraller, med vid utbredning. L., som
bildar små rev, finnes även vid Bohusläns kust,
ehuru där stadd i utdöende. O.C-n.
Lophornis [-foT-], fågelsläkte, se P r
aktal f e r.
Lo'phyrus [-fy-], insektsläkte, se
Barrst e k 1 a r.
Lop-nor, L o b-n o r, avloppslös sjö i prov.
Sinkiang (östturkestan), Kina, vid s. foten av
Kuruk-tagh, o. 810 m.ö.h. I senglacial tid var
enl. E. Norin hela Tarimbäckenet uppfyllt av
en sjö, sannolikt av ung. Kaspiska havets
storlek. Genom olikformig landhöjning stjälptes
Tarimsjöns vatten åt ö., varvid ”Stor-L.” med
sött vatten bildades. Efter istiden började sjön
uttorka och fick salt vatten. O. 330 e.Kr.
lämnade Tarim sitt dittills ö. lopp och tog väg åt
s.ö. och s., varvid den gamla L., vid vars strand
staden Lou-lan blomstrade, försvann och
kvar-lämnade en steril saltskorpa. I stället bildades
vid n. foten av Altyn-tagh den sjö, som i senare
tid kallades Kar a-k o s c h u n och av
Przjeval-skij upptäcktes 1877 men oriktigt identifierades
med de gamla kinesiska kartornas L. 1901
visade Hedin, att Kara-koschun snart måste
försvinna och det gamla sjöbäckenet i n. åter
vattenfyllas. Detta skedde också 1921, då Tarim
återtog sitt forna lopp, varefter Kara-koschun
försvunnit. Den nya L. ligger i den flacka
depressionen ö. om ruinstaden Lou-lan och är en
vidsträckt, öppen saltvattenssjö, omgiven av
sumpmarker. — Litt.: S. Hedin, ”L.” och
”L.-problemet löst!” (i ”Ymer”, 1931); N. G.
Hörner, ”Upptäckten av Nya L.” (därst. s.å.). M.P.
Lopp, vapentekn., ett eldrörs urborrning
framför mekanismläget. L. indelas i
patron-(h y 1 s-) 1 ä g e t och det refflade 1.
övergången till det senare kallas
övergångsko-nen. Jfr Eldrör och bild till
Artilleripjäs. B.Sbg.
Loppa, hd i Finnmark fylke, n. Norge, ut
mot Lopphavet (se d.o.); 713 kvkm.; 1,924 inv.
(1930). Ax.S.
Loppfrö kallas de platta, glänsande,
svartbruna fröna hos Planta'go psy'llium, en
sydeuropeisk art av grobladsläktet. De ha under
namn av semen psy'llii medicinsk användning.
A.V-e.
Lopphavet, den del av Ishavet, som ligger
utanför den 12,io kvkm. stora ön Loppa, vid
gränsen mellan Troms och Finnmark fylken,
n. Norge. Ax.S.
Loppkräftor, se Klyvfotingar.
Lopplummer, växtart, se
Lummersläk-tet.
Loppor, Aphani'ptera el. Siphona'ptera,
utgöra en mindre grupp av 2—4,5 mm. stora, brun
gula—brunsvarta och ss. blodsugande
ektopara-siter på däggdjur och fåglar levande insekter.
De kännetecknas i sht genom sin från sidorna
starkt sammantryckta kropp, sin fullst. saknad
av vingar och sina till sug- och stickorgan
om-bildade mundelar samt genom fullst.
förvandling. Huvudet är litet, med 1 punktöga på var
sida, men ulan fasettögon. Antenner helt små,
klubblika. Mellankroppsringarna fria och
rörliga. Benen långa, i sht det bakersta paret, som
är utbildat till kraftiga hoppben. Tarser
5-le-dade, med två kraftiga klor. Bakkroppen är
— 617 —
— 618 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0385.html