LOPPOR utländskt kapital och tillät fri handel med främmande makter. B. 2) FrancismoSolanoL., den föregåendes son, diktator (1827—70), blev efter militär utbildning i Europa 1862 sin faders efterträdare ss. diktator. L. var energiskt verksam för härens förbättring och invecklade 1865 Paraguay i krigisk konflikt med grannmakterna Argentina, Uruguay och Brasilien. Kriget, varunder L. erhöll vidgade maktbefogenheter och hårt gick fram mot förmenta inrikespolitiska motståndare, avslutades först 1870, då L. stupat efter ett glänsande försvar mot övermakten. B. Lépez Dominguez [lå'päj> dåmi'rjgä])], José, spansk general och politiker (1829—1911), framstående krigare med lagrar från flera fälttåg. L. D. invaldes ss. oppositionsman i cortes 1865, deltog i kuppen mot drottning Isabella, bekämpade karlister och kantonalister och blev efter kungadömets upprättande en av den dynastiska vänsterns ledande män; 1883—84, 1892—95 och 1906 krigsminister, s.å. därjämte ministerpresident. Th. Lopez y Planes [lå'päs i pla'näs], argentinsk skald och frihetshjälte (1785—1856), spelade en betydande roll under och efter Argentinas frigörelse från Spanien, skrev 1813 den argentinska nationalhymnen ”Marcha patriötica”. A.W-n. Lophiodonti'næ [-fio-], en till fam. tapirer (se d.o.) hörande utdöd underfam., som levde i Nordamerika och Europa under eocen. H.W. Lo'phius piscato'rius [-fius], fiskart, se M a r-u 1 k. Lophobra'nchii [-fo-], tofsgälade fiskar, en avd. benfiskar, till vilken man brukar föra fam. kantnålar (se d.o.) jämte ett par utländska fam. H.W. Lophode'rmium [-fo-], svampsläkte av fam. Hysteria'ceæ bland skivsvamparna, med hinnaktiga fruktkroppar, nedsänkta i och sammanhängande med substratet, långsträckta, av para-fyser omgivna sporsäckar samt trådformiga, encelliga sporer. Flera arter parasitera på barrträd och förorsaka sjukdomar, ss. L. pina'stri, furens skyttesvamp. Se S k y 11 e. O.Gz. Lophodo'nta [-fo-], se T ä n d e r. Lophohe'lia [-fo-], släkte av fam. Oculi'nidæ av stenkoraller, med vid utbredning. L., som bildar små rev, finnes även vid Bohusläns kust, ehuru där stadd i utdöende. O.C-n. Lophornis [-foT-], fågelsläkte, se P r aktal f e r. Lo'phyrus [-fy-], insektsläkte, se Barrst e k 1 a r. Lop-nor, L o b-n o r, avloppslös sjö i prov. Sinkiang (östturkestan), Kina, vid s. foten av Kuruk-tagh, o. 810 m.ö.h. I senglacial tid var enl. E. Norin hela Tarimbäckenet uppfyllt av en sjö, sannolikt av ung. Kaspiska havets storlek. Genom olikformig landhöjning stjälptes Tarimsjöns vatten åt ö., varvid ”Stor-L.” med sött vatten bildades. Efter istiden började sjön uttorka och fick salt vatten. O. 330 e.Kr. lämnade Tarim sitt dittills ö. lopp och tog väg åt s.ö. och s., varvid den gamla L., vid vars strand staden Lou-lan blomstrade, försvann och kvar-lämnade en steril saltskorpa. I stället bildades vid n. foten av Altyn-tagh den sjö, som i senare tid kallades Kar a-k o s c h u n och av Przjeval-skij upptäcktes 1877 men oriktigt identifierades med de gamla kinesiska kartornas L. 1901 visade Hedin, att Kara-koschun snart måste försvinna och det gamla sjöbäckenet i n. åter vattenfyllas. Detta skedde också 1921, då Tarim återtog sitt forna lopp, varefter Kara-koschun försvunnit. Den nya L. ligger i den flacka depressionen ö. om ruinstaden Lou-lan och är en vidsträckt, öppen saltvattenssjö, omgiven av sumpmarker. — Litt.: S. Hedin, ”L.” och ”L.-problemet löst!” (i ”Ymer”, 1931); N. G. Hörner, ”Upptäckten av Nya L.” (därst. s.å.). M.P. Lopp, vapentekn., ett eldrörs urborrning framför mekanismläget. L. indelas i patron-(h y 1 s-) 1 ä g e t och det refflade 1. övergången till det senare kallas övergångsko-nen. Jfr Eldrör och bild till Artilleripjäs. B.Sbg. Loppa, hd i Finnmark fylke, n. Norge, ut mot Lopphavet (se d.o.); 713 kvkm.; 1,924 inv. (1930). Ax.S. Loppfrö kallas de platta, glänsande, svartbruna fröna hos Planta'go psy'llium, en sydeuropeisk art av grobladsläktet. De ha under namn av semen psy'llii medicinsk användning. A.V-e. Lopphavet, den del av Ishavet, som ligger utanför den 12,io kvkm. stora ön Loppa, vid gränsen mellan Troms och Finnmark fylken, n. Norge. Ax.S. Loppkräftor, se Klyvfotingar. Lopplummer, växtart, se Lummersläk-tet. Loppor, Aphani'ptera el. Siphona'ptera, utgöra en mindre grupp av 2—4,5 mm. stora, brun gula—brunsvarta och ss. blodsugande ektopara-siter på däggdjur och fåglar levande insekter. De kännetecknas i sht genom sin från sidorna starkt sammantryckta kropp, sin fullst. saknad av vingar och sina till sug- och stickorgan om-bildade mundelar samt genom fullst. förvandling. Huvudet är litet, med 1 punktöga på var sida, men ulan fasettögon. Antenner helt små, klubblika. Mellankroppsringarna fria och rörliga. Benen långa, i sht det bakersta paret, som är utbildat till kraftiga hoppben. Tarser 5-le-dade, med två kraftiga klor. Bakkroppen är — 617 — — 618 —