LORENZETTI dersökningar av Halleffekten, värmestrålningen, m.m. — Ss. emeritus fick L. av holländska regeringen i uppdrag att vetenskapligt behandla frågan om Zuidersees torrläggning. — Sina viktigaste forskningsresultat sammanfattade L. i ”Les théories statistiques en thermodynamique” (1916) och ”The theory of electrons” (2 ed. 1916), vilka utgöra en del av hans föreläsningar vid Leidenuniv. Bland hans övriga skrifter märkas ”Versuch einer Theorie der elektrischen und optischen Erscheinungen in bewegten Kör-pern” (1895), ”Zichtbare en onzichtbare bewe-gingen” (1901), ”Das Relativitätsprinzip” (1914). N.R-e. Lore'ntzen, Christian August, dansk målare (1749—1828), företog 1779—82 studieresor i Nederländerna och Frankrike, där han påverkades av Greuze. Efter att 1803 ha blivit utnämnd till prof., var han 1809—10 akademidirektör. Störst betydelse hade L. som porträttmålare, men han arbetade i stor utsträckning även med historie- och landskapsmålning. G.S. Lorenz [lå'rans], Ludvig Valentin, dansk fysiker och matematiker (1829—91), lärare i fysik vid Krigshögsk. i Köpenhamn 1866, prof, i fysik där 1876—87. Från 1887 sattes L. av Carlsbergsstiftelsen i stånd att uteslutande ägna sig åt vetenskaplig verksamhet. Bland hans rent matematiska arbeten märkas studier av de besselska funktionerna, som spela en betydande roll inom den matematiska fysiken. Ss. fysiker sysslade L. med arbeten dels av experimentell, dels av teoretisk natur. Han undersökte metallernas ledningsförmåga för värme och elektricitet samt grundade en metod för absolut ohmbestämning. Inom den teoretiska fysiken behandlade L. även den teoretiska optiken och den elektromagnetiska ljusteorien. Han utvecklade redan före Maxwell den av örsted uttalade tanken om ljusets elektriska natur. Hans samlade skrifter ha utgivits av H. Valentiner (”Oeuvres scientifiques”, 2 bd, 1896—99). N.R-e. Lorenz [lå'ränts], Otto Henri, tysk-fransk bokhandlare (1831—95), grundade 1861 en bokhandel i Paris samt gjorde sig bemärkt för de värdefulla bokkatalogerna ”Catalogue général de la librairie fran^aise” (tiden 1840—85, 11 bd, 1867—88; fortsatt av D. Jordell, se denne) samt ”Catalogue mensuel de la littérature fran-Caise” (1876—84; fortsatt av K. Nilsson). W.N. Lorenz [lä'ränts], O 11 o k a r, tysk historiker (1832—1904), prof, i Wien 1860, i Jena 1865, har utövat ett flitigt historiskt förf.-skap och bl.a. utg. ”Deutsche Geschichte im 13. und 14. Jahrhunderte” (2 bd, 1863—67) och de viktiga handböckerna ”Deutschlands Geschichtsquellen im Mittelalter” (2 bd, 1870, ny uppl. 1886—87) och ”Lehrbuch der gesamten wissenschaftlichen Genealogie” (1898). [B.] Lorenz [Iä'ränts], Adolf, österrikisk kirurg (f. 1854), 1889—1924 prof, i Wien och chef för univ:s ortopediska klinik, har haft banbrytande betydelse i fråga om särsk. behandlingen av medfödd höftluxation och utg. talrika värdefulla skrifter i ortopedi, ”Über die operative Orthopädie des Klumpfusses” (1884), ”Patho-logie und Therapie der Skoliose” (1885), ”Be-handlung der tuberkulosen Spondylitis” (1889), ”Die Orthopädie in der inneren Medizin” (i Nothnagels ”Specielle Pathologie und Therapie”, 1911) m.fl. C. Lore'nzen. 1) Peter H i o r t L., sönder-jydsk politiker (1791—1845), köpman i Ha-derslev, var en begåvad, eldig och kraftfull personlighet, ss. politiker liberal. 1834—45 medl. av hertigdömet Slesvigs ständerförsamling, fordrade han urspr. ett konstitutionellt Schlesvig-Holstein i union med Danmark men vanns av O. Lehmann och Chr. Flor för danskheten och blev dess politiske ledare utåt. Då han n/n 1842 talade danska bland ständernas tyska majoritet, skärpte han — som avsett var — språkstriden, i det alt kungarikets liberaler nu följde L. och upptogo kampen för Sönderjylland. 1843 stiftade L. Slesvigsk Förening, medelpunkten för hertigdömets vaknande danskhet. Fl.D. 2) Hans Rudolf Hior t-L., den föregåendes son, journalist och genealog (1832— 1917), avsattes 1864 som herredsfoged i Angel av preussarna, var 1868—77 red. i Haderslev och redigerade 1878—93 ”Nationaltidende” i Köpenhamn; 1894—1917 var han stiftsskriver i Roskilde. L. har utg. en lång rad värdefulla genealogiska arbeten om Europas furstehus, Danmarks adel (”Dansk Adels aarbog” 1884— 1917; jämte A. Thiset) och ”Patriciske Slægter” (1891, 1911—14). Av betydelse är även hans legatrepertorium (1896—1904). Fl.D. Lore'nzen, Vilhelm Birkedal, dansk konsthistoriker (f. 1877), adjunkt vid Metropolitan-skolen 1920, lektor 1929; fil. d:r 1921 (”Studier i dansk Herregaardsarkitektur i 16. og 17. Aarh.”). L. har utg. en mängd arbeten om äldre dansk byggnadskonst, framförallt om de i Danmark verksamma klostersamfundens byggnadshistoria (10 bd, 1912—33), vidare ”Kallund-borgs Kirke” (1922; jämte M. Clemmensen), ”Roskilde Domkirke” (1924), ”Vor Frue Kirke” (1927), ”Det danske Hus”, 1 (1920), ”Köben-havnske Palæer” (2 bd, 1922—26), ”Dansk Herregaardsarkitektur fra Baroktiden” (1928 ff.). E.W. Lorenzetti [lårendzä'ti], Ambrogio och P i e t r o, italienska målare (1300-talet), framträdde (till o. 1348) i Siena och flera städer i — 625 — — 626 —