LORICULUS Santa Casa-kyrkan i Loreto. Maria och sedan även Jesus sades ha blivit födda, från Nasaret till L. 1921 blev den undergörande madonnabilden i Santa Casa, en bronsstaty av Girolamo Lombardo, härjad av eld. Den s.k. lauretanska litanian har uppstått i L. I Prag finnes på kapucinklostrets på Hradschin gård en kopia av Santa Casa (Lauretanska huset), gjord 1626, med en tillhörande L.-kyrka. S.N. Lorettehöjden [Iårä't-], en höjdsträckning i n.v. Frankrike, 12 km. n. om Arras; utgjorde sedan okt. 1914 en stödjepunkt i den tyska fronten; var föremål för strider såväl under maj—juni 1915 som i sept. s.å., då den kom i ententemakternas våld. T.H-m. Spenslig lori, Loris tardigradus. Lorgnett [lårnjä't], se L o r n j e 11. Lori, två till underfam. LoricCnce bland halvaporna (se d.o.) hörande indiska släkten, omfattande små, sirliga, svanslösa former med stort, rundat huvud, kort spetsig nos, stora, tättsittande ögon och ullig päls. Benen äro långa och smala och i handen pekfingern starkt förkortad. L. äro tröga nattdjur, som leva i träd och tillbringa dagen sovande i en egendomlig, hoprullad ställning. Födan utgöres av frukt och smådjur. Spensliga 1 o r i n, Loris tardi'gradus, från Ceylon, är 25 cm. lång, med den sammetsmjuka pälsen rödaktigt grå, på undersidan ljusare. T r ö g 1 o r i, Nyc-tice'bus coucang, som i flera färgvarieteter förekommer i Bengalen, Bortre Indien och på Sundaöarna, blir 35 cm. lång och skiljer sig från spensliga lorin genom grövre, klumpigare kropp, kortare ben och mindre ögon. Den hålles ej sällan i zoologiska trädgårdar. H.B-n. Loria [lå'-], A c h i 11 e, italiensk nationalekonom (f. 1857). Urspr. jurist, blev L. prof, i nationalekonomi i Siena 1881 och i Turin 1903. L. är en av den italienska nationalekonomiens mest produktiva utövare. Han är starkt påverkad av Marx och ansluter sig helt till den materialistiska historieuppfattningen. I sina försök att fortsätta Marx’ analys av det kapitalistiska samhället har han kommit till något andra resultat än Marx. Bland hans skrifter (de flesta övers, till tyska) märkas ”Le basi economiche della costituzione sociale” (1886), ”Analisi della proprietå capitalista” (1889) och ”La sociologia” (1900). T.E-r. Loriapor, Lorici'nce, underfam. av halvapor (se d.o. och Lori). Lorichs [-riks], Gustaf Daniel, konstsamlare (1785—1855), var bosatt som diplomat i Madrid 1814—53, från 1816 som chargé d’af-faires. Själv intresserad amatörmålare, grundläde han i Spanien en betydande saml. av konstföremål, särsk. medaljer och äldre spanska mynt (delvis inlöst av sv. staten 1863). L. framträdde även som numismatisk förf. G.V. Lorici'næ, underfam. av halvapor (se d.o. och Lori). Lori'culus, fladder muspapeg o j o r, släkte av fam. eg. papegojor (se d.o.), räknar 24 arter, som äro utbredda från Nya Guinea över hela den ostindiska övärlden till Främre — 629 —. — 630 —