LOS ANGELES ekonomiskt betryck, tills han blev kapellmästare vid Theater an der Wien, där operan emellertid upplöstes 1848. Verk från denna tid äro ”Undine” och ”Waffenschmied”. Under slutet av sitt liv var han kapellmästare i Leipzig och Berlin. Utom en rad andra mindre betydande operor har L. skrivit sångspel, sånger, oratorier och åtskilliga orkesterkompositioner. L. har genom sin eminenta musikaliska begåvning och sitt sinne för humor och grace lyft den tyska komiska operan upp på ett högre plan och skapade genom sina melodiösa och i ordets bästa mening folkliga operor ett värdigt tyskt motstycke till den franska opéra comique. E.A. Los, s:n i V. Hälsinglands domsagas tingslag, Gävleborgs län, kring Voxna älv; 1,687,35 kvkm., därav 1,589,bo land; 3,747 inv. (1933; 2 inv. pr kvkm.); 7,78 kvkm. åker (1927; 0,5 °/o av landarealen), 1231,ii kvkm. skogsmark. I den stora kyrkbyn finnes bl.a. elektriskt kraftverk. — Pastorat: L. och Hamra, Ljusnans kontrakt, Ärkestiftet. — Jfr Hamra, kapellförsamling, och Losfältet. M.P. Los [låj], Jan, polsk språkforskare (1860— 1928), verksam huvudsaki. ss. prof, i Kraköw (från 1902), banbrytare inom flera grenar av polsk filologi och lingvistik. Främst står hans insats inom deskriptiv och historisk grammatik; hans omfångsrika ”Grammatyka polska” (3 bd, 1922—27) är ett standardverk. 1911 företog L. en forskningsresa till Sverige, under vilken en rad polska tryck och handskrifter uppdagades, däribland enstaka i Polen helt förlorade litteraturverk. Agr. Los Angeles [lås ä'pgiliz], stad i s. Kalifornien; 1,142 kvkm.; 1,238,048 inv. (1930; med förstäder c:a 2,3 mill. inv.). L. A., som nu är Kaliforniens största och U.S.A:s 5:e stad, anla-des 1781 av Don Felipe de Neve, som gav åt platsen namnet Pueblo de Nuestra Senora la Reina de los Angeles (”Vår Frus, änglarnas drottnings stad”), och blev 1835 stad. Ännu 1880 hade L. A. endast 11,183 inv. Några år tidigare hade det fått järnvägsförbindelser med övriga U.S.A. Järnvägarna drevo stark propaganda för L. A. och trakten däromkring. Tusentals människor fördes därigenom dit. En del kommo för att bli farmare, många för att i det sydländska men dock aldrig tryckande klimatet återvinna sin hälsa och ännu flera — folk ur alla samhällsklasser, som i ö. el. mellersta U.S.A. förtjänat en större el. mindre förmögenhet — för att här få njuta sitt otium i palmernas skugga. L. A:s’ folkmängd steg till 50,395 1890, 102,479 1900, 319,198 1910. O. 1910 började filmindustrien i Hollywood, 1914 öppnades Panamåkanalen, och L. A. var den stad, som låg denna närmast på U.S.A:s Stilla havs-kust, stora oljeförekomster upptäcktes, och massor av människor strömmade till. L. A:s’ folkmängd ökades till 576,673 1920 och över 1,2 mill. 1930. — Stadens äldsta och centrala del ligger på en slätt vid foten av San Gabriel mountains och v. om den lilla Los Angeles river, c:a 25 km. innanför Stilla havs-kusten. Det torde vara tillgången på vatten, som urspr. varit bestämmande för stadens anläggande här. Allteftersom staden växte, bredde den ut sig på slätten åt v. och ö. På höjderna innanför L. A. uppstodo förstäder, av vilka några, ss. Hollywood och San Fernandovalley, inkorporerats med L. A., medan andra, t.ex. P a s a-d e n a, den största av dem alla, fortfarande äro självständiga städer. Vid San Pedro bay ligga L.A:s’ hamnstad SanPedro och W i 1 m i n g-t o n, båda inkorporerade och förenade med centrum genom en lång, smal landremsa, som bär det betecknande namnet Sh oe st ring d i s t r i c t. Helt el. delvis omslutna av L. A. äro städerna Beverley h i 11 s (17,429 inv.), Santa Monica (37,146, vid Stilla havet)m.fl. Själva L. A. är en typisk amerikansk stad med breda, raka gator, skyskrapor o.s.v., men i de yttre stadsdelarna med deras bostadskvarter äro villorna vid de palmskuggade cementchausséer-na i stor utsträckning uppförda i spansk stil liksom i många andra städer, som ligga nära Mexiko. L. A. har mer än ett affärscentrum; ett sådant finns bl.a. också i det c:a 13 km. n.v. om gamla staden belägna Hollywood och i San Fernando valley, som utbreder sig n.v. om Hollywood. Detta torde bero på att höjden på skyskraporna i L. A. begränsats till 150 fot och att den för amerikanska städer vanliga koncentrationen av affärslivet därigenom förhindrats. — I första hand har L. A:s’ storhet skapats av det mycket gynnsamma klimatet och ol-jeförekomsterna. Medeltemp. är för jan. 11,7° och för juli 20,3°. Den årliga nederbörden uppgår i medeltal till endast 440 mm. Under maj— nov. faller praktiskt taget icke något regn. Vinterdagarna äro soliga och varma, nätterna ofta kalla. Tillfälligtvis kan frost inträffa i dec. och jan. I medeltal äro endast 10 dagar pr år utan solsken. Det är dessa klimatiska förhållanden, som gjort L. A. till filmstaden framför andra. Paramount, Warner bros m.fl. ha sina filmateljéer i Hollywood, Universal i Universal city, — 633 — — 634 —