LOS ANGELES United artists i Burbank, båda n. om, Metro-Goldwyn i Culver city, s. om Hollywood. Omedelbart v. om Hollywood ligger Beverly bilis, som anses vara en av de finaste städerna i U.S.A.; där bo de förnämsta filmstjärnorna och penningaristokraterna. Filmindustrien sysselsätter o. 25,000 personer, dess produktionsvärde beräknas till 175 mill. S pr år. Största värde har emellertid oljeindustrien, c:a 225 mill. $ (1928). Av övriga industrier ha maskin-, snickeri- och möb 1-, livsmedels- och konfektionsindustrierna störst betydelse. Tack vare klimatet och konstbevattning är L. A. centrum för en mycket stor sydfrukts- o.a. fruktodling (jfr Kalifornien och bild vid d.o.). I samband med Panamå-kanalen utbyggdes hamnen vid San Pedro, och L. A. är nu en av U.S.A:s största hamnstäder. Petroleum utgör c:a 70% av exporten; den viktigaste importvaran är trävaror. L. A. har en betydande turisttrafik. — I befolkningsavseende — och även kulturellt sett — är L. A. i ovanlig grad en rent amerikansk stad, och större delen av inv. äro av angelsaxiskt ursprung. Av de vita äro endast o. 15 % födda i utlandet. Antalet mexikanare uppgår till c:a 60,000, negrer till 39,000, japaner till 22,000. 1920 funnos i L. A. 4,998 svenskar. L. A. är säte för det metodistiskt-episkopala University of Southern California (grundat 1880; 9,000 studenter 1932) och (sedan 1919) en del av University of California (6,814 studenter). — I L. A. fick den moderna pingströrelsen sitt första genombrott 1906 ss. en extatisk massväckelse. J.C. Los Angeles [lås ahjzäläs], stad i Chile, se B i o-B i o 2). Loschmidt [lå'Jmit], J o s e p h, österrikisk fysiker (1821-—95), lärare vid en realskola i Wien, prof, i fysik vid univ. i Wien 1868. L. utförde arbeten över den kinetiska gasteorien och beräknade det s.k. Loschmidts tal (se A v o-gadros konstant). Han behandlade även problem ur den fysikaliska kemien. N.R-e. Loserth [lä'zart], J o h a n n, österrikisk historiker (f. 1846), gymnasialprof. i Wien 1871— 75, universitetsprof. i Czernowitz 1875—93 och i Graz 1893—1917. L:s specialitet är de kyrko-politiska konflikterna i Böhmen, Österrike och England under 1300—1500-talen i samband med reformationsrörelserna. I sina studier över hu-sitismen har han starkt förringat Hus’ originalitet och påvisat dennes avhängighet av Wyclif. Som handboksförf. utmärker han sig för grundlig, klar och systematisk framställning. Bland hans verk märkas ”Hus und Wiclif” (1884; 2 Aufl. 1925), ”Beiträge zur Geschichte der hussitischen Bewegung” (1878—94), ”Studien zur Kirchenpolitik Englands im 14. Jahr- hundert” (1897), ”Geschicnte des späteren Mit telalters” (1903). E.Lö. Losfältet, beteckning för ett av arkeisk ler-skiffer uppbyggt område n. och n.v. om Los’ kyrka i Hälsingland. I s. delen av området uppträder dessutom en i n.n.v.-s.s.ö. långsträckt zon av dioritiska bergarter. I desamma, c:a 3 km. n.n.v. om kyrkan, äro Los’ koboltgruvor belägna, vilka 1737—67 brötos på speiskobolt. I mineralet nickelglans från dessa gruvor upptäckte A. F. Cronstedt 1751 metallen nickel. Något s.v. om Los’ kyrka finnas även koppargruvor (Nätsjö koppargruvor), brutna 1837— 47. N.S. Loshult, s:n i ö. Göinge hd, Kristianstads län, Skånes nordligaste s:n, s. om Älmhult; 104,87 kvkm., därav 104,21 land; 1,992 inv. (1933); 11,19 kvkm. åker (1927; 10,7% av landarealen), 45,39 kvkm. skogsmark. Vid s. stambanan ligger Killebergs stationssamhälle (o. 350 inv.), vid Sölvesborg—Olofström—Älmhults järnväg Hököns stationssamhälle (o. 300 inv.) med torv-fabriker. — Pastorat i ö. Göinge kontrakt, Lunds stift. M.P. Losnaätten, norsk stormannaäti från senare medeltiden. ErlendFilipussön (d. 1407) var riksråd och kungl. uppbördsfogde i Bergen Hans son E n dr i de Erlendssön (död o. 1450) var en av riksrådets främste medl. och en av ledarna för dess politik mot hansealerna på 1440-talet. Han var uppbördsfogde i Bergen och hövitsman på Tönsberg samt deltog i flera av de unionella rådsbesluten. E.Lö. Lo Spagna [lå spa'na], eg. Giovanni di P i e t r o, italiensk målare (död o. 1530), kom från Spanien till Perugia och blev Peruginos elev samt rönte även inflytande av Rafael, verkade sedan mestadels i Spoleto, där man bl.a. ser fresker av L. i Palazzo publico. Typiska äro hans Madonnabilder, t.ex. i Vatikanen i Rom. I Louvren finnes en ”Jesu födelse”, i Kaiser Friedrich-museet, Berlin, ”Konungarnas tillbedjan”. E.W. Lossa, s:n i Uppsala län, se B r o o c h L o s-s a. Lossberg [lå'sbärk], Friedrich Karl von, tysk militär (f. 1868), officer 1888; var vid världskrigets utbrott överstelöjtnant och stabs-chef vid 13 :e (württembergska) armékåren, blev generalmajor 1917, generallöjtnant 1920, general av inf. 1926, avsked 1927. L. var 1917—18 generalstabschef vid armégruppen Hertig Al-brecht av Württemberg i Flandern, inträdde 1920 ss. chef för 6:e divisionen i Riksvärnet och var 1923—27 chef för Gruppenkommando 2 (Kassel). E.Bz. Lo'sskij, Nikolaj Onufrijevitj, rysk filosof (f. 1870), prof, vid Petrograds univ. 1916, ut- — 635 — — 636 —