LOTTO v a k t a r e (två på de maskindrivna fyrskeppen) . Därtill komma fyrbiträden, vilka skola ha avlagt fyrbiträdesexamen, och extra fyrbiträden samt extra biträden. Fyrarna utan ständig bevakning skötas av tillsy n ingsmän. De många agalysbojar-na omhänderhavas genom tjänstefartygen, genom befälhavaren å L:s ångfartyg Vega el. på annat sätt. Å Erholmen vid Marstrand har L. en gasstation för tillverkning av gas till västkustens agafyrar. Mistsignalstationer finnas å samtliga fyrskepp och å ett stort antal fyrar med ständig bevakning. Ljud- och klockbojar-na äro ett mindre slag av dylika stationer. — Ang. L:s livräddningsstationer se Livrädd-ningsväsendet. E.Hg. Lotsverkets enskilda pensionskassa, i Stockholm, har till ändamål att ur en fond, bildad genom årsavgifter och tillfälliga inkomster, ss. böter ådömda enl. gällande lotsförfattningar, lämna dels pensioner, dels tillfälliga understöd. Delägarskap i kassan må sökas av vid Lotsstyrelsen el. vid Lots- och fyrstaten på ord. el. e.o. stat anställd person. E.Hg. Lotsväsendet, benämning på de organisatoriska och tekniska anstalter, som avse lotsupp-passning och lotsning. Se Lotsstyrelsen och Lotsverket. E.Hg. Lotsålderman, titel fordom å förman vid lotsplats. Jfr Lotsförman och överlots. Lotta Svärd, namn på en av Runeberg (i ”Fänrik Ståls sägner”) skildrad marketenterska, karakteriserad i de till ett bevingat ord blivna raderna: ”och något tålte hon skrattas åt, — men mera hedras ändå”. — Ang. föreningen L. S. se Lottor. Lottefors, industrisamhälle i Bollnäs s:n i Hälsingland, vid Ljusnan och n. stambanan, 9 km. n. om Bollnäs köping; o. 1,000 inv. — A. Ungers industri-a.-b. (grundat 1899) äger kraftverk med en utbyggd effekt av 3,000 hkr. (vid Lotteforsen, fallhöjd 6,5 m.), träsliperi och sågverk med hyv-leri; 250 arbetare; aktiekapital 2 mill. kr.; års-tillverkning 15,000 ton torrberäknad mekanisk trämassa samt 2,500 standards sågade och hyvlade trävaror. M.P. Lotteri' (fra. loterie, av ital. lotteria, jfr sv. lott), anordning, varigenom efter fastställandet av en l.-p 1 a n, som tillförsäkrar anordnaren ett visst överskott, vinster fördelas efter en endast av slumpen beroende utlottning el. dragning mellan de efter lösande av numrerade 1 o 11 e r i 1. deltagande. L., vars historia återgår till slutet av medeltiden, togs tidigt i bruk av statsmakten; i Sverige bestod sålunda 1771—1841 det s.k. Kungl. nummerlotteriet, vars inkomst tillkom statskassan. Nu gällande bestämmelser om 1. (k.f. 1881) förbjuda inrättande av 1. om penningar el. penningars värde, däri allmänheten äger deltaga. Likaså förbju-des utbjudande och avyttrande av lott el. andel i dylikt företag el. kungörande därav, överträdelse medför böter från 10 till 1,000 kr. För en bestämd, sluten krets må däremot 1. anordnas. Jämväl må till främjande av välgörande el. allmännyttiga ändamål lösören utlottas samt konstsaker till sv. konstidkares understöd, om anmälan göres till länsstyrelsen och dess tillstånd inhämtats samt lotternas sammanlagda försäljningsvärde ej överstiger 3,000 kr. Emellertid har K.m:t under senare år medgivit ett flertal 1. för främjande av varjehanda allmänna intressen (muséer, folkbildning m.m.). Sv. staten upplade 1923 själv ett stort premieobligationslån (100 mill. kr. å 50 kr. stycket), förnyat 1933 (140 mill. kr.), anordnat som ett 1. med vinstens utlottande 2 gånger årl. För att stävja mäklares utnyttjande av allmänheten, förbjuder en k.f. 1928 yrkesmässig försäljning av andel i premieobligation, där ej sådan tidigare drivits och tillstånd sökts hos länsstyrelse. Enl. en k.f. 1931 må premieobligation ej yrkesmässigt säljas på avbetalning el. av säljare under någon förevändning innehållas ss. säkerhet för betingade köpeskillingen, dock att Riks-gäldskontoret och de personer, detta givit sitt tillstånd, må sälja mot avbetalning. Ang. tota-lisator se d.o. C.;E.K. Lotti [lå'ti], Antonio, italiensk tonsättare (1667—1740), skrev redan i 16-års-åldern sin första opera (elev av Legrenzi), inträdde 1687 i Markuskyrkans sångkör i Venedig, senare organist där, 1736 kyrkans kapellmästare. L. är en av den venetianska skolans mest betydande musiker, skrev ett stort antal operor men framträder i första planet särsk. genom sina kyrkliga kompositioner (mässor, motetter, Miserere m.m.). Även h ns madrigaler äro värdefulla (”Duetti, terzetti e madrigale”, 1705). E.A. Lotto [lå'tå], L o r e n z o, italiensk målare (o. 1480—1586), fick sin utbildning i Venedig och rönte inflytande av Antonello da Messina och G. Bellini; under några års vistelse i Rom kom han Rafael nära; sedan lärde han av Lionardos konst och blev, jämte Correggio, en ljusdunklets mästare. Under sin senare levnad tog han åter starka intryck av de stora venetianska mästarna, Tizian m.fl. Som porträttmålare når L. kanske längst och är mest självständig. Till hans första tid höra ”Hieronymus” (Louvren, Paris) och ”Prelaten Rossi” (Neapel). I Berga-mos och Milanos gallerier är L. väl representerad, likaså i National gallery, London, och Kai-ser Friedrich-museet, Berlin. Från hans sista år stammar ”Marie himmelsfärd” (1550; Anconas — 649 — — 650 —