LOUISIANA Landskap i Louisiana med bevattningssystem för risfälten. vinge. Då Frans I 1515 bestigit tronen, fick L. insteg i riksstyrelsen som regent under sonens italienska krigståg. Hennes finansförvaltning ledde till sammanstötningar med konungens härförare. Genom en privat godsprocess drev L. konnetabeln Karl av Bourbon över till fienden. L. var regentinna under Frans I:s fångenskap från 1525 och visade därvid duglighet. Hon slöt 1529 freden i Cambrai. E.Lö. Preussen. 1) L., drottning, se Luise. Louisette [IpizäT], en av den franske kirurgen Antoine Louis under franska revolutionen konstruerad giljotin. Louis Ferdinand [Ipi' -nä'] (eg. L u d w i g Friedrich Christian), prins av Preussen (1772—1806), brorson till Fredrik II, excentrisk till hela sin läggning och högt begåvad, spec. som musiker, har gjort sig ett betydande namn ss. tonsättare (kammarmusik) i Wien-klassicismens spår, med dragning åt det mer spec. romantiska, och påvisligen övat inflytande på Webers instrumentalstil. — Han stupade i träffningen vid Saalfeld. — Sami. uppl. av hans kompositioner 1906. — Litt.: Biogr. av E. Wint-zer (1915) och H. Wahl (1917). Lff. Louisiaderna [loi's-], Louisiadarkipe-lagen, Louisiade islands, brittisk ögrupp, bestående av ett 80-taI öar utanför Nya Guineas östspets, tillhörande Papuaterritoriet; o. 2,200 kvkm.; 5,000 inv. De största öarna äro Tagula (o. 800 kvkm.), Rossel (770 kvkm.) och Misima el. Saint Aignan (280 kvkm.). öarna äro bergiga och skogklädda. Guld erhålles på Tagula och Misima. Befolkningen är papua blandade med melanesier. L. siktades sannolikt av Torres 1606 och uppkallades 1767 efter Ludvig XV. M.P. Louisiana [loiziä'na el. ä'na]. 1) L., förk. La, stat i s. U.S.A. (se karta vid d.o.), vid Mississippi och Mexikanska bukten; 125,625 kvkm.; 2,101,593 inv. (1930; 18 inv. pr kvkm.). L. är övervägande ett slättland, till största delen uppbyggt av Mississippis deltaavlagring-ar. Endast i n.v. finnas kullar, som nå över 100 m.ö.h. Härifrån sluttar terrängen långsamt mot s. och ö. De c:a 15—100 km. breda flodplanen utmed Mississippi, Red river m.fl. ligga endast några meter ö.h. och lägre än de ”höjd-ryggar”, på vilka floderna ringla sig fram och som skapats av dessa. Flodplanen måste därför skyddas genom dammar (levees) mot floderna; trots detta inträffa ej sällan förhärjande översvämningar vid högvatten (jfr Mississippi, flod). Den grunda delta- och lagunkusten är otillgänglig för större fartyg. Emellertid har den s.v. av Mississippis mynningsar-mar, Southwest pass, gjorts segelbar även för oceangående fartyg. — Klimatet är subtropiskt. Medeltemp. är i New Orleans för jan. 11,7°, för juli 27,4°. Jan.-temp. är i de n. delarna o. 8°. Den åri. nederbörden uppgår till 1,400— 1,500 mm.; i New Orleans är den 1,560 mm. — Frånsett kusttrakternas sumpmarker, delvis utbildade som marskängar, och ett prärieområde i s.v. utgöres den naturliga vegetationen av värdefulla skogar, i de breda och fuktiga dal-gåi garna bestående av sumpcypress och flera olika slags lövträd, på högre belägna områden av gultallar (Pinus palu'stris m.fl.), ek m.m. — 1930 utgjordes befolkningen av 1,318,160 vita, 776,326 negrer, 4,552 mexikanare, 1,536 indianer och 1,019 asiater. En mycket stor del av de vita anses härstamma från de fransmän, som började kolonisera L. De utlandsföddas antal är liksom i Sydstaterna i allm. mycket litet; de räknade 1930 blott 34,910 el. 1,7% av hela befolkningen (1920 44,871 el. 2,6%). Negrernas procentuella andel i folkmängden har varit i ständigt sjunkande undèr de senaste — 657 — — 658 —