LOUIS NAPOLEON årtiondena; 1890 var den 51,5, 1920 38,», 1930 36,9%. 1910—20 sjönk också deras antal med 13,617 men har 1920—30 ökats med 76,069 el. 10,9% (jfr Förenta staterna, sp. 786). Av de utlandsfödda voro 1930 13,526 (38,7 %) italienare, 3,616 (10,4%) tyskar, 2,935 fransmän, 1,512 engelsmän, 1,204 irländare. Större delen av befolkningen el. 56% (1926) äro katoliker, av de övriga äro de flesta baptister och metodister. 13,5 % av befolkningen voro analfabeter. 1920, då 21,9 % voro analfabeter, intog L. i detta avseende första rummet bland U.S.A:s stater men har nu efterträtts av Syd-Carolina med 14,9 %. L. har 5 högre undervisningsanstalter, näml. L. State university i Baton Rouge, Tulane university i New Orleans, Loyola university (katolskt) också i New Orleans samt New Orleans university och Straight university, de båda sistn. för negrer. 1930 levde 39,7 % av befolkningen i stad. De största städerna äro New Orleans (458,762 inv.), Shreve-port (76,655) och huvudstaden Baton Rouge (30,729). — Jordbruk är huvudnäring. 1930 funnos 161,445 farmer med en sammanlagd areal av 37,962 kvkm., varav 19,240 (15,3% av arealen) voro besådda. I fråga om odling av sockerrör och ris intager L. främsta rummet bland U.S.A:s stater. 1932 skördades 3 mill. ton rörsocker och 16,5 mill. bushels ris. Av övriga växtslag ha majs (17,9 mill. bushels), sötpotatis (5,6 mill. bushels) och bomull (610,000 balar) största betydelse. Boskapsstocken är relativt liten. L. har stora ostron- och räkfisken. Näst Washington och Oregon är L. den största trävaruproducerande staten i Förenta staterna (jfr d.o., sp. 844), trots att största delen av L:s skogsareal, c:a 90,000 kvkm., uthuggits minst en gång. 1928 uppgick produktionen av sågade trävaror (barrträ) till något över 1 mill. standards. L. är jämte Texas U.S.A:s och därmed världens största producent av svavel. Som petroleum- (21,8 mill. barrels, 1931) och saltproducent (480,000 ton) intager L. 5:e platsen bland U.S.A:s stater. Industrien, som huvudsaki. bygger på statens egna jordbruksprodukter och mineraltillgångar, omfattade 1929 1,926 industriella anläggningar med sammanlagt 87,511 arbetare och ett produktionsvärde av 684,9 mill. dollars. — L. började koloniseras mot slutet av 1600-talet (jfr L.2). 1804 organiserades den del av L., som ligger ö. om Mississippi som territorium, och upptogs 1812 som stat i unionen. Strax därefter lades den v. om Mississippi belägna delen till L. Statslegislatu-ren består av en senat med 39 medl. och ett representanternas hus med 100 medl. Till unionskongressen sänder L. 2 senatorer och 8 representanter. J.C. 2) Under 1500-talet besöktes landet omkr. Mississippis mynning av spanska exp. Från n. trängde mot slutet av 1600-talet fransmän, främst La Salle (se denne), fram till Mississippi; han tog dess väldiga flodområde mellan Appalacherna i ö. och Rocky moun-tains i v. under namn av L. (efter konung Ludvig XIV) i besittning för franska kronans räkning. Det franska kolonisationsarbetet tog emellertid verklig fart först under Filip regenten, då J. Law (se denne) förmådde intressera det franska folket för L. samt frivillig utvandring och deportationer dit före-kommo i stor utsträckning. Befolkningen i del väldiga området var naturligtvis dock tunnsådd; dess medelpunkt var den 1717 grundade staden New Orleans. Genom sjuårskriget tvangs Frankrike att 1763 avträda L., landet ö. om Mississippi till England, v. därom till Spanien. Efter nordamerikanska frihetskriget kom ö. L. att tillfalla U.S.A., under det att Spanien 1800 avträdde v. L. till Frankrike, som 1803 sålde det till U.S.A. Den nuv. staten L. (se L.l) omfattar endast en ringa del av det gamla franska L. B. Louis Napoléon [Ipi' napåleå'], fransk kejsare, se Napoleon III. Louis Pliiiippe [Ipi' fili'p]. 1) L. P. av Or-1 é a n s, fransmännens konung, se Ludvig, Frankrike. 2) L. P. a v P a r i s, den föregåendes sonson, se Paris. Louis-Philippe-land [lQi'-fili'p-lä'nd], se L u d v i g-F i 1 i p s-1 a n d. Louis-quatorze-stil [lQi'-katå'rz-], se Ludvig X I V:s stil. Louis-quinze-stil [lQi'-ka'z-], se Ludvig X V:s s til. Louis-seize-stil [lpi'-sä'z-], se Ludvig X VI:s stil. Louisvilie [lo'isvil], största staden i Kentucky, vid Ohio; 307,745 inv. (1930). L. är den största marknaden för råtobak i världen (jfr Kentucky), däremot spela tobaksfabrikerna mindre roll. Störst betydelse har metallindustrien, därnäst komma tryckeri-, trä- och beklädnadsindustrierna. L. har univ., University of L., grundat 1837, o. 2,300 studenter. Mitt emot L., på n. sidan av Ohio, i Indiana, ligga L:s båda förstäder New Albany (25,819 inv.) och Jefferson ville (11,946). J.C Lou-lan, av Sven Hedin 1900 upptäckt ruinstad i Lopöknen n. om Lop-nor vid Tarimflo-dens tidigare lopp. L. omnämnes i kinesisk litteratur tidigast 177 f.Kr., då det erövrades av Hiung-nu; fr.o.m. 77 f.Kr. var det kinesisk besittning. Efter Tarimflodens loppförskjutning under 300-talet övergavs staden. Ruinerna ha — 659 — — 660 —