LOUVAIN Ruinfältet vid Lou-lan med en stor stupa t.h. undersökts av Hedin och M. A. Slein. — Litt: G. Herrmann, ”Lou-lan” (1931). C.F. Loupe [lop], se L u p p. Lourdes [lord], stad i dep. Hautes-Pyrénées, s. Frankrike, vid båda stränderna av Gave de Pau; 10,651 inv. (1931). Staden har växt upp, där floddalen vidgar sig efter utträdet ur Pyrenéernas kalkzon. Vid L. byggdes redan under romersk tid en borg på en klippa. Den nuv. borgen, som har ett torn från 1300-talet, innehåller ett pyreneiskt museum. S. om fästningen ligger det 950 m. höga Pic du Jer med en storslagen utsikt över dalgångarna och Pyrenéerna. Orten har emellertid växt till stad först efter de 18 uppenbarelser av jungfru Maria, som den 14-åriga herdeflickan Bernadette Soubirous (1844—79) hade 11/2—16/? 1858. Sedan uppenbarelsernas äkthet 1862 blivit fastställd av katolska kyrkan, har L. blivit en av den katolska världens mest kända vallfartsorter med c:a 800,000 pilgrimer årl. 1891 inrättades en årlig kyrklig fest till minne av den första uppenbarelsen och 1892 ”Vår Frus av Lourdes brödraskap”. De kyrkliga anläggningarna ligga v. om slottet, särsk. v. om Gave de Pau. Här märkes Esplanade des processions, som för fram till de båda kyrkorna, basilikan på en hög klippa, byggd 1862—76 i gotik under ledning av arkitekt H. Durand, och framför denna den i bysan- Fasaden till Église du Rosaire i Lourdes. tinsk stil i marmor uppförda Église du Rosaire. Under basilikan ligger s. om Gave du Pau Mas-sabiellegrottan (nu under förvaltning av Cha-pelains de Notre-Dame de L., till 1903 av kongregationen Missionaires de 1’Immaculée-conception, ”den obefläckade avlelsens fäder”, syftande på att Maria skall ha givit sig till känna för Bernadette med orden: ”Jag är den obefläckade avlelsen”; jfr C o n-c e p t i o immaculata), i vilken Bernadette Soubirous såg den heliga jungfrun och där nu en marmorstaty av henne står. I taket hänga kryckor o.a. votivgåvor, skänkta av dem, som ”genom den heliga jungfruns hjälp” blivit friska. I grottan finnes också den undergörande källan, vars vatten ledes till de i närheten befintliga badhusen för de sjuka. S. om kyrkorna ligger Mont du Calvaire (”Golgatas berg”, kulle med kors; jfr K a 1 v a r i e b e r g), där den fromme katoliken vid konstverken på de 14 stationerna under böner genomgår Kristi pino-historia. — Litt.: H. Laserre, ”Notre-Dame de L.” (1868, många nya uppl. och övers, till andra språk, katolsk); J. J. Jörgensen, ”L.” (1910, sv. övers. s.å., katolsk); H. Fröderström, ”Undren i L.” (1910, kritisk); skildring av E. Zola i romanen ”L.” (1894, sv. övers, s.å.). G.N./S.N. Loure [lor]. 1) Ett i Nordfrankrike hemmahörande säckpipsliknande instrument. 2) Gammal fransk dans i 3A el. ®/4 takt, i långsamt tempo, i stil liknande sarabanden, med ett egendomligt framhävande av upptakten. L. finnes bl.a. i stiliserad form i sviter från 1700-talet (så hos Joh. Seb. Bach). E.A. Louren^o Marques [lårå'so märke'j], L o-r en t o Marques, huvudstad i Mozambique, vid Delagoaviken; 42,779 inv. (1931), o. 1/t européer. L. är en välbyggd stad och har en modernt utrustad hamn, som nu är den förnämsta i kolonien. 1931 ankommo och avgingo 1,534 fartyg om 7,8 mili. registerton. 1895 öppnades Delagoajärnvägen från L. till Witwatersrand i Transvaal, som därigenom fick förbindelse med havet utom brittiskt område. L:s blomstring står också i närmaste samband med transito-handeln på Sydafrikanska unionen; sålunda går mer än hälften av Johannesburgs handel denna väg. Sedan omgivande sumpmarker torrlagts, har L. blivit en hälsosam stad. Den grundades 1545 och blev huvudstad 1907. M.P. Louvain [lova'], flamländska Leuven, ty. Lö-wen, stad i prov. Brabant, Belgien, vid Dyle, 25 km. ö. om Bryssel; 38,734 inv. (1932). L. hade på 1200-talet en blomstrande textilindustri med o. 3,000 vävstolar. Konkurrens från England, ekonomiska kriser och oroligheter bland textilarbetarna på 1300-talet vållade emellertid svår tillbakagång. Nu följde i gengäld L:s — 661 — — 662 —