LOUYS Överst: Skiss av N. Tessin d.y. till trapphus i Louvren. Nederst: Ritning av Perrault till trapphus därstädes. särdeles rikhaltiga egyptiska samlingen med den berömda statyetten ”Skrivaren” m.m. Vidare de asiatiska samlingarna (från Babylonien, Assy-rien och Persien) samt det antika marmormuseet, med Venus från Milo, Diana från Versailles o.a. bekanta föremål, jämte det keramis-ka antikmuseet, innehållande en av de största vassamlingar i världen; mindre omfattande äro medeltids- och renässansavd. med bl.a. de s.k. ”Slavarna” av Michelangelo. Därefter följer det moderna skulpturmuseet; mest omfattande är Ludvig XIV :s sal i Louvren. tavelgalleriet, vilket med sina över 3,000 n:r lämnar en ypperlig översikt av den franska konsten ända till impressionismen och f.ö. hyser flera av de mest berömda alster särsk. av Italiens måleri (Lionardo, Rafael m.fl.) och av Nederländernas (Rubens, Rembrandt etc.); betydande tillskott till denna saml. voro Campa-nasaml., inköpt 1860, samt flera senare donationer. En av de största avd. är nu Musée des arts décoratifs, inrymd i Pavillon de Marsan (i n.v.) och innehållande möbler o.a. konstindustriella föremål från alla perioder. Slull. märkas ett marinmuseum och en etnografisk samling. — É c o 1 e d u L. är en med L. förbunden konsthistorisk undervisningsanstalt. E.W. Louys [Ipi'], Pierre, fransk förf. (1870— 1925), grundade o. 1890 en tidskr., ”La conque”, kom därigenom i beröring med parnas-sismens och symbolismens spetsar, spec. Hérédia och Moréas, och debuterade 1892 med lyrikhäftet ”As-tarté”. Efter att 1893 —94 ha utg. tolkningar av Meleagros och Lukianos och prosadiktsaml. ”Les chansons de Bilitis” blev L. 1896 med ens europeiskt ryktbar för sin roman ”Aphro-dite” (sv. övers. 1899), där han gett en lysande teckning av kurtisanlivet i Alexandria under drottning Berenikes regeringstid. Vad därefter tillkommit (3 romaner, ett antal noveller, dikter och essayer) utgör icke något väsentligt plus till L:s’ konstnärskap, som ytterst är blott och bart en serie formförvandlingar av det tema, som 1894 spelades upp med Bilitisvisorna: skönhet och vällust äro det primära i tillvaron, och livets innehåll består i dess strävan att, utan moraliska hänsyn, realisera dessa på ett alltmer förandligat plan. — ”Oeuvres complètes” (13 bd, 1929 ff.). — Litt. (utom L:s’ egen ”Journal intime 1882—91”, utg. 1929): E. Gaubert, ”P. L.” (1904); O. Levertin i ”Utländsk litteratur” (1909). Lff. Lov i uttrycket ”göra en I.”, vrida upp mot vinden, med verbet lova från holl. loeven (jfr Lovera). Bildlikt i uttrycket ”taga 1. av någon”, eg.: komma i det särsk. på segelflottornas tid taktiskt fördelaktiga lovartsläget (se d.o.). E.No. Low [ISu], Sir Sidney James, engelsk journalist och historiker (1857—1932), har utg. bl.a. ”The dictionary of English history” (1884; rev. ed. 1928), ”The governance of England” (1904; — 667 — — 668 —